Höst i Halland

Jo, det är höst i Halland också. Hösten kom på söndagen... ingen sol, dovt ljus, kallare och råare i luften. Att vara vid havet är ändå fantastiskt.

Hoppas att jag laddat tillräckligt för de kommande två veckorna; över 100 omdömen att skriva, ansvara för 14 utvecklingssamtal, som för eleverna är så viktiga, planera ett tema (om det nu blir av..?) och tänka lite kring en studiecirkel som jag kör igång på kompetensutvecklingsdagarna (- fantastiskt ord) vecka 44 och sedan hade jag också tänkt att jag ha skall ha ett liv...

så jag dimper nog ner i bloggvärlden lite mer sporadiskt några veckor framöver.

Ha det bra folk!

PS: Hoppas att någon märkt att jag nästan allitererat i de två senaste rubrikerna :-)

Sen sensommar i Särdal

Till havet

Hit åker jag idag.

Ska äntligen få andas havsluft

och känna friheten när det blåser i håret.

Vi ska stänga stugan,

mycket arbete blir det.

Ingen har varit där sedan mitten av augusti,

men det spelar ingen roll.

Måtte dagen gå fort så vi kan åka.

Hoppas få med några höstbilder från Halland.

En synnerligen trevlig helg tillönskas ni alla!

...snark...

mörkt ute

snoozar tre gånger

ramlar mödosamt ur sängen

känner mig som 100 i kroppen

och otroligt seg i knoppen



var är mitt kaffe?

I min mailbox

Jag har fått mail

från Jesus


han skrev på engelska

Snart höst i Västergötland

Dygnsmedeltemperaturen är fortfarande över 10 grader, men det kryper neråt. Så länge vi har sommar envisas jag med bara ben, fötter och sandaler. Jag är en sådan där människa som gärna har kjol.
Detta fotograferade jag på hemvägen igår. Solen var lite ambivalent, lyste bara över utvalda delar av vår natur , här över Billingen.

På mitt frukostbord

Jag försöker samla kraft för att orka dagen, veckan, veckorna fram till lovet. Det är mycket just nu.

Utanför i den stora världen brinner en förskola igen, två män skjuts till döds i Göteborg, upplopp i ett fängelse...

Kan vi hoppa över några dagar i oktober?

En måste-söndag

Idag ska jag hinna allt, eller så mycket som möjligt och därför lägger jag bara upp en bild/tavla gjord av en släktnings unga släkting någon gång under förra seklet.
Jag gillar verkligen den här bilden. Håller på att leta passande ram, inte helt lätt, för formatet är lite knepigt.
Ibland är det kul att ärva.

Uppdatering
Jag har inte hunnit allt.. om nu någon trodde det. Jag är en grym tidsoptimist, men det finns ju en kväll och en morgondag också.

Trädbeskärning

Vi har något motvilligt fått hjälp med trädbeskärning av ett ungt körsbärsträd.

Älien

Det är inte mycket kvar av trädet.


På måndag börjar älgjakten...

Dublin igen

Det är så här jag vill uppleva Dublin och inte en stad i horisontellt regn.

Längtan

Jag läste hos
Annika Bryn om ett kommande Gotlandsbesök och då satte den stora längtan in.
Har inte varit där på rätt många år nu.
Gotland är det bästa av min barndom. När jag kommer dit kommer jag hem, även om jag inte har någon släkt alls där.

Next stop - Dublin

Jag ska åka till Dublin några dagar i november - på kurs.

Jag antar att det inte blir så mycket tid över till att se sig omkring, men något måste jag ju få möjlighet att se, så jag behöver tips.

Vad ska jag prioritera, vad bör jag undvika?

Vardagslycka

Att få två burkar honung av grannen värmer.
Här kan vi verkligen tala om närproducerat.

Skammens rodnad

Jag brukar muttrar argt, svära en eller annan lämplig ramsa, när jag i skymning, gryning eller efter mörkrets inbrott möter fotgängare och cyklister UTAN reflex eller belysning.
De är ju fullkomligt livsfarliga.
Inte nog med att de utsätter sig för livsfara, de drar in mig i en situation som kan få allvarliga konsekvenser.
Igår kväll kunde jag räkna in mig själv i kategorin idioter i trafiken. Jag cyklade iväg utan en tanke på att det mörknar snabbt nu, kom inte ens halvvägs på en tänkt runda, då jag insåg att nu är det bra mörkt. När jag sätter på cykelbelysningen, så fungerar den inte, varken fram eller bak. Jag beslutar mig för att vända, ta närmsta vägen hem, som en hyfsat trafikerad raksträcka. Just denna raksträcka är den den enda möjliga omkörningsträckan på en lång kurvig och backig väg. I fullt dagsljus är det obehaglig att gå där, för många kör fort, väldigt fort. Det är inget undantag kvällstid heller, märkte jag. Så där cyklade jag jättefort allra längst ut på kanten, i princip osynlig i mörkret. Det var fruktansvärt obehagligt.Jag riktigt hörde alla tankar/kommentarer i bilarna om den idiot som cyklade i mörkret. Det var ingen lång sträcka jag cyklade. Den tog kanske bara ett par minuter, men tillräckligt lång för att jag skulle hinna lova mig själv att ALLTID ha reflexer och se till att min cykelbelysning fungerar. Tur var väl att jag inte hade med någon hund.

Så, har ni koll på era reflexer?

Älien igen

Älien är här igen. Hon är ganska så mager, så vi låter henne vara. Fattar inte varför hon inte kan äta äpplena på marken. Vore väldigt glad att bli av med dem, men men det vore väl för bra.

UFO:T

Ljuvlig hösttisdag

Solen skiner, hög klar luft,
nu ger jag mig ut på promenad med Lejonkungen.
Får se hur många djur han hittar att smyga på idag.


Förresten vi har fått ett nytt husdjur, en husälg.
Den behöver ett namn. Jag tror att det är en älgko.
Några förslag?

En alldeles vanlig måndag

Ja, hur ska jag ta mig ur det här? :-) Det får bli en ostrukturerad , rakt av- redogörelse.

Morgonbestyr; 45 minuter inkl. 10 minuter blogg, redan här höll det på att gå åt skogen, sent ute.
Resa till jobbet: 45 minuter. Effektiv tid eftersom vi i bilen diskuterade förslaget till Lokalt Kollektiv Avtal. Jättekul en måndagmorgon.
Möte på BUK om just kollektivavtalet i 2 timmar. Vi blev inte klara, är inte förvånad.
Tog mig en kvarts rast för att besöka bankomaten, lång kö.

Tillbaka på skolan 10.30, förberedde lektioner, kopierade, lotsade en skolkande gosse till musiken, brandalarm - ut på skolgården och invänta klarsignal. Det gick fort för det var inbrottslarmet. Suck. Fortsatte att kopiera, stopp i kopiatorn. SUCK. Letade material i röran på mitt skrivbord. Rörigt är det, men för det mesta vet jag var jag har sakerna. Åt skollunch 15 minuter, drack en halv mugg kaffe på stående fot och sedan lektioner hela eftermiddagen från 12.10 till 16.00. Två so-lektioner – grupparbete- jag springer som en dåre för att hjälpa, hämta, lyssna och stötta. Denna gången har det fungerat bra, de är engagerade och vill mycket, lite för mycket ibland. Två tysklektioner – inget grupparbete, delade ut en fyra veckors planering som vi tillsammans kommit överens om och sedan körde vi hårt. Jo, jag hade väl lite rast mellan två lektioner och då ringde jag den skolkande gossens mamma. Återläsning om en vecka bestämde vi.
La ur alla tyskgrejor ur min ryggsäck och åkte hem under väldigt gäspande. Vi diskuterade just inte så mycket i bilen.

Hemma: Gått igenom post, slängt minst ett kilo reklam, ätit middag – den var klar! Jag har ju en hemmafru. Skrev en kommentar som svar på ett inlägg om självmord och dödshjälp. Åkte iväg till stan – spinningpass med yngsta dottern, hem igen, sett omväxlande på tv, tagit hand om tvätt och funderat över hur vi ska prata om våldet i USA, vapentillgången , Amish osv…
Funderat på om jag inte borde rätta lite. Dessutom lyssnat på/sett två lite intressanta program ett om film och ett om musik. Nu ska jag hänga tvätt och sen får det vara..

Slutsats: Jag borde vara disciplinerad och rätta med en gång, men jag är duktig på att skjuta upp det som går. Mina högar med rättningsarbete får ligga idag också, jag orkar inte rätta när huvudet inte är med. Högarna växer och jag kan inte se att jag hinner/orkar förrän på torsdag. Hoppas att det inte händer något som kräver min uppmärksamhet/deltagande för då vet jag inte

Tidsstudie

Hur använder jag min tid? Ja, den frågan infann sig i natt ...
Så den här veckan, eller i alla fall idag ska jag bli min egen tidsstudieman, har jag tänkt.
Det ska bli intressant.. eller inte.
Första posten efter frukost: Blogg 10 minuter. Jag skulle egentligen hämta ett dokument inför ett möte klockan 8.
Så här tror jag att det är "Jag skulle egentligen..." men det ska bevisas/ motbevisas.

Mariekex = sopborste och dammsugare

Mariekex

smular lätt

och mycket.



(Förresten: Hur uttalas kex? Mjukt eller hårt k-ljud?)

Tid

Vi är barnvakter.

Hur hann man med när barnen var små?


Jag får inget gjort.

Kvällens lärdom

Det går inte att blogga med en fullvuxen schäfer som vill sitta i knät,

så vi lägger oss i soffan.



Ha en trevlig helg!

Förundrad

Aftonbladet frågar
Vilket kändisbarn vill du helst sitta barnvakt åt?

Här talar vi allvarliga frågor...

Har de någon slags intern tävling om knäppa uppslag?

Drygt 22 ooo har svarat,
nä jag har inte skrivit fel
tjugotvåtusen

???

Uppdaterad
Nu har nästan 27 000 svarat....

Fredag

På radion... och på morgonen blir det en del dis och dimma...
Aha, funderade just på om jag stigit upp för tidigt, det är så mörkt ute.

Lönehelg, affärerna öppna lämpligt länge
Här ska det sättas sprätt på pengar

Ska betala räkningar...


Funderar ofta över känslan av att känna sig rik
i en dag eller två

Snart är det HELG!

Ta da! 100 inlägg!

Darwins mardröm

Om ni ser den filmen i morgon kväll på svt - ettan kl. 22, så kan det vara läge att tänka på texten om snäckorna efteråt.

Jag tycker att det är en sevärd film, även om innehållet är svårt och tungt.
Filmen utspelar sig vid Victoriasjön i Tanzania. Victoriasjön är bakgården i både Tanzania och Kenya. Det märks.

Hoppas att flera kommer att se den.

Så...

då är äntligen yngsta dotterns födelsedagsfirande avklarat - hon som fyllde i juli. I kväll har resten, de som inte kunde komma när det begav sig, varit här på middag. Vi var 13 personer vid bordet. Många skratt och glad dotter är bonus på en kväll som avlöpte utan ett enda intermezzo i köket. Jag är väldigt överraskad.

Har varit på kurs förlagd till en folkhögskola. Mina erfarenheter från folkhögskolor är odelat positiva. Skolorna ligger i regel vackert, miljön är trevlig, lugn, avslappnad och man får alltid god mat.
Kursinnehåll? Tja det låter sig inte sammanfattas så enkelt, men jag skickar med en liten text.

Snäckorna
Det var en pojke som gick med sin pappa på en strand.
Pojken plockade upp snäcka
efter snäcka och bar ut dem i havet.

- Vad håller du på med? undrade pappan.

- Jag hjälper snäckorna, svarade pojken.

- Men kom nu, sa pappan, du ser väl att det finns alldeles för många snäckor. Du kommer aldrig kunna rädda allihop. Så det spelar ingen roll.

- För den här snäckan spelar det roll, svarade pojken
och såg på den snäcka han höll i handen.

(ur boken Barnens lag)

Höst helt säkert

Nu har jag plockat sommarens sista blommor; en bukett med atlasblommor och luktärtor. Jag har verkligen sommar inne för luktärtorna doftar ljuvligt.
Höstdagjämning till trots har jag inte putsat fönster och bytt köksgardiner som jag brukar. Andra människor byter gardiner ofta, jag byter höst- och vårdagjämning och bara i köket. Det finns flera anledningar till att det inte blev av. Ingen vadd fanns att köpa, bara fönsterremsor... dessutom har jag slängt gardinerna, jo just det slängt. Har ett svagt minne av att jag tänkte att det är bäst att jag slänger de här blekta sakerna, annars så blir det inte av att jag syr nya. Jag tänkte helt säkert att det kan jag göra på sommarlovet.
Det är mycket som ska göras på sommarlovet...
Det hade ju underlättat om jag kommit ihåg att jag slängt dem. Jag är till skillnad från min man ingen hamster. Kastar gärna, för gärna ibland...
Nu blir att ge sig ut på tygjakt. Jag är kräsen både vad det gäller tyg och pris, så det blir nog nya gardiner tidigast till advent.
Jag njuter fortsatt av sommaren,
för på gardinerna,
de som får hänga kvar
är just luktärtor,
lila sådana.

Njut av utsikten

Jag bor mitt i ett grönskande sjödistrikt, som anses vara ett av de vackraste områdena i norra Skaraborg, men jag saknar havet, kusterna och begen. Varför är man sällan nöjd?

Hurdan är jag?

Jo, som en engelsk bulldog!

Bulldoggen är en cool livsnjutare av rang. Den ser tuff ut, men har inte riktigt koll på vilket skrämmande intryck den kan göra på såväl människa som andra hundar. Den börjar aldrig ett slagsmål, det behöver den inte. Tvärtom så förväntar den sig att alla är lika fredliga som sig själv. Bulldoggen lever under devisen "peace, love and understanding annars får du riktiga problem". Skulle den dock mot förmodan hamna i slagsmål är det bara ett som gäller; vinna eller dö. Många skulle nog kalla bulldoggen för den perfekta hunden, lugn och sansad. Den skäller nästan aldrig. Och sist men inte minst, en bulldog älskar att åka bil, tåg, båt eller flyg. Den är lättskött och behöver inte alltför mycket motion.

En bra beskrivning på mig en fritidstaxichaufför!

(Testet finns på svt.se, go´kväll, hundskolan)

Taxi, var god dröj

Idag bedriver jag taxiverksamhet. Det blir lätt så när man bor på landet. Innan detta dygnet är slut, har jag åkt från hemmet till stan 6 gånger , summa sumarum 12 resor. Ja, riktigt säker är jag inte, det beror på om äldsta dottern och maken kan samordna sina önskemål om hemgång...
Tur att detta inte inträffar så ofta nu för tiden, för hela dagen/kvällen/natten blir förstörd.
Just nu är jag ensam hemma, sånär på hundarna då - lite skönt faktiskt. Så nu ska jag brygga mig en STOR mugg franskrostat kaffe, varva ner och bara njuta. Om några timmar är det väl dags för ytterligare en körning, och jag hoppas att det blir den sista den här kvällen.

Uppdatering
Nej, se resorna gick inte att samordna. Sjuk dotter ville hem och maken meddelade att de inte ens kommit till kaffet.
Suck.

Facit

Hamnen i Kartago utanför dagens Tunis. Så här tror man att det kan ha sett ut. Jag får alltid pirr i magen när jag är på bevisligen historiska platser. Om ni tittar noga så är det den lilla ön i mitten som finns kvar. Fartyg la till där, runt ön.

Ur Ne för den intresserade.
Karthago, fenicisk koloni i nuv. Tunisien, enligt den antika traditionen grundad 814 f.Kr. av prinsessan Elissa eller Dido från Tyros. Stadens feniciska namn var Qrthdst ('Nya staden', möjligen vokaliserat Qart Hadasht). Sedermera kom namnet K. (eg. adj. karthagisk) även att beteckna stadsstatens merkantilt baserade intresseområde, med tiden medelhavsområdets mest omfattande före det romerska rikets utbredning. Befolkningen kallades av romarna för puner (lat. Poeni), vilket kan härledas till foinikes, det grekiska ordet för fenicier.

Gissa var!

Jag gillar diset i bilden. Det är en typisk Panterbild, med något i kanterna.

Jag har hemmafru - halleluja!

Äldsta dottern har flyttat hem (och yngsta ut - de har bytt) för att spara pengar inför en långresa. Hon är av och till en rätt tankspridd människa och vi såg fram emot en höst fylld av tekoppar, äppelskrutt och russin utplacerade/glömda på strategiska ställen i huset, men icke!
Hon överraskar ständigt. Denna veckan har hennes tjänster - inringning - inte varit så efterfrågade, så då har hon arbetat hemma. Jag har kommit hem till ett hus som är städat, ordentligt, inte så där på ytan som är det enda som jag oftast hinner med. Pianot är dammat, tidningar och reklamblad - kilovis- är bortforslade, och nästan ingen tvätt i tvättkorgen. Det mesta är dessutom struket. Äpplena, jo de trillar ner fortfaranade, är ihopkrattade. Middagen står på bordet när vi kommer hem. Inser att jag är väldigt lyckligt lottad. Det bästa är att jag inte bett om det. ( Funderar ändå på att hinta om fönsterputsningen...men nej det kan jag inte göra.)
Nästa vecka blir nog som vanligt, dvs ett gradvis förfall, för då arbetar vi alla.
Men just nu njuter jag!

Den som famlar i mörkret, kan få uppleva de mest oanade saker.

Igår kväll när jag skulle gå till sängs tände jag inte lampan av hänsyn till maken.

Sånt straffar sig.

Jag tog tuben med ansiktkräm från sängbordet,

gnuggade snabbt och effektivt in

Aco mjukgörande fotkräm

Det var en upplevelse.

Ni som i någon forntid använde Vicks i en blå burk, att smörja under näsan eller på bröstet när ni var förkylda, kan nog föreställa sig hur det verkade.

Lukten är den samma
och jag vaknade upp idag

mycket mindre förkyld.

Farligheter därute

Insåg i dag att man bör undvika skogen: Älglöss!
Så därför har jag cyklat en vända med unge I och Lejonkungen, ja två vändor då: Det är verkligen helt olika upplevelser.
I älskar att springa brevid cykeln: Vi kommer iväg i farlig fart och jag hoppas alltid att vi inte möter någon, för det vet sjutton hur jag ska hinna väja. Tempot mattas inte förrän efter någon kilometer och då hinner I upptäcka omvärlden; ödlor, katter och kvigor. Alla dessa djur bör helst examineras noga och handgripligt. Att ödlan försvinner ner i diket, katterna in i ladan och att kvigorna fullkomligt struntar i honom, har han föga förståelse för. Han stannar och väntar...så från att susat i väg i världens fart, så får jag övertala honom att fortsätta och då börjar det om i en hiskelig fart.
Lejonkungen är mer värdig, jämt tempo tills vi kommer till kvigorna - de svartvita vilddjuren. Där kommer han på sig och börjar smyga. Att smyga med cykel är inte att rekommendera. Tempo blir nästan noll och jag far i diket och missar taggtråden med en hårsmån.
Vi vänder hem igen.

Slutsats: Använd inte cykel när du ska undvika älglöss

Eländes elände

Såg Uppdrag Granskning i går kväll - en uppföljning av programmet om de apatiska flyktingbarnen - blev precis lika illa berörd som sist. Fick bekräftat det jag trodde då, att de ansvariga egentligen inte visst något. De gick på HÖRSÄGEN! När jag såg förra programmet skämdes jag över att det finns dylika maktpersoner i Sverige och det gör jag i ännu större större utsträckning nu.

Annat marginellt elände: Jag håller på att bli förkyld, försöker sova mig i form. Jag blir mycket tungsint, trist och fylld av suckar när jag befinner mig i denna fasen.

Ska ändå ta mig till jobbet, för jag är halvfrisk inte halvsjuk. Onsdag är min lättaste dag dessutom.

Dubbelt upp

På en av mina cykelvändor finns en alldeles underbar skylt,
som berättar att den här familjen bor på: Paradislyckan.
Kan det bli bättre?

Som motvikt till gnället nedan

Sommar , snäll långhårig schäfer.
(Jag har inte tagit bilden,
det har valpköparen/hundägaren gjort)

?

Idag är en s e g dag, men en massa motstånd.

Vilket parti ska jag rösta på? Jag tvekar.

Vad ska vi ha till middag?

Hur ska jag hantera strulpojkarna i skolan? Det går inte åt rätt håll...

Var ska jag börja städa? Det förfaller här hemma. Hur ska vi få ordning på oordningen? Det blir så här för ofta.

När ska jag hinna träna?

Trädgården? Ska jag nöja mig med att gräsmattan är klippt? Förmodligen ja.

För många frågor/krav...

En sak i taget är väl det som gäller.

Uppdatering
Jag har: ätit middag - rester i kylskåpet, röstat, tvättat flera omgångar, strukit dito, pratat i telefon med bekymrade föräldrar, pratat snällt med krukväxterna så de bestämde sig för att orka ett tag till, skjutsat ett grannbarn till en fotbollsmatch,bloggat för mycket, planerat några lektioner, nu ska jag vila...

Shoppingmiljonen

Mix Megapol!
Nu har de väl ändå tagit priset i dumhet!

Sch, han sover...

Vi har bonusbarnbarnet (8 månader) på besök. Man blir allt lite fjollig.
Har lyssnat på en konversation mellan farfar och A. Nu vet han allt om hur man tar insulinsprutor och hur man skruvar ihop en spjälsäng. Bra att kunna.
A har också oanade talanger när det gäler pianospel, allt enl. farfar.
Jaja, nu sover han i alla fall och det känns viktigast just nu.

Äntligen fredag

Idag biter jag ihop, knyter nävarna rent mentalt. Sista temadagen; nu ska vi få ihop det hela.

Bilden som försvann...

En bild från längesen

Jag orkar nog inte med något inlägg i dag- temadagar i skolan. Det är kul att bryta vardagen, men det kostar...

Bilden är tagen med vår första digitalkamera för säkert nästan 10 år sedan. Det blåste kraftigt och barnen, vad små de var!, tyckte att det var så spännande och härligt att vara på klippan och känna vinden vina.

Ny inriktning.

Jag funderar på att öppna en safaripark.
Här strosar i godan ro älgar, rådjur, tranor samt en och annan räv utanför mitt köksfönster.
Jag har ju långt tillbaka ett guideförflutet.
Så svårt kan det väl inte vara.
Ni kommer väl?

Bättre så här tror jag

Jag återgår till det gamla.

Noterat

Aftonbladets första sida på nätet:

"Just nu: Maradona landar i Sverige"

?

och????

Hört på radionyheterna: " Lärare som är intresserade av sitt arbete och visar det når bättre resultat. Det räcker alltså inte att bara vara utbildad. Detta enl. en undersökning av Skolverket."

Jaha

Är det nytt och förvånande?

11 september

Ungefär detta talade vi om på lektionerna , mina åttondeklassare och jag.
De lever väldigt mycket här och nu, men kan resonera om/när de ges möjlighet.


11 september

Twin Towers, Pentagon
chock
sorg
al-quaida mot USA,
religion mot kapitalism/konsumtion
islam mot kristendom och judendom,
makt över människor,

rädsla – förlamande, avskärmande,
hämnd
Irakkriget
oskyldiga
spekulation och rykten
skuld

rädsla
manifestation
nationell sorg
hämnd

tar det slut?




Anna Lind
Olof Palme
konspiration
sorg
massmedia
straff
ältande

nationellt trauma ?
- nja

På spaning 2

Är det sensommar eller höst? Tja, det är väl en fråga om inställning som tex om man vissa dagar är halvsjuk eller halvfrisk. Jag gillar verkligen pelargoner och de ska vara rosa.
Annars är blåklockor mina absoluta vilda favoriter.
En färgkavalkad, som definitivt säger höst.

Detaljer i framkanten är fint, det blir ett djup i bilden, men då har
kameran ibland svårt med fokus. Höstkänning.

Idag...

...trädgårdsarbete med hundassistans.
Vet ni hur många tänkbara bollar det finns i en trädgård?
Lika många som de ihopkrattade äpplena.
Jag krattar, hundarna hämtar - ifrån högarna!
Om jag ändå kunde lära dem att det är tvärtom som gäller.

Vikarien

Oj vad dåligt jag mår när jag ser detta!

På spaning 1 ( klicka på bilden)

De svartvita smyger. Man måste vara på sin vakt.
Nej, jag har inte drabbats av något, men hunden A, Lejonkungen, får ständiga bevis på att de är farliga.

Jiippiii!

Eftermiddagens och kvällens program : Skolresa till Liseberg med drygt 75 åttondeklassare!

På promenad med Lejonkungen

Han är stor och stark, med väldigt man och rödbrun päls.
Han går vaksamt på vägen framför mig,
spanar framåt,
lyssnar in i skogen,
tittar på mig. Ögonen säger "Var lugn, jag är med."
Vi närmar oss den stora farliga svartvita flocken.
Han sänker huvudet och smyger smidigt.
Kroppen sträcks ut och till slut ligger han spänd på vägen, svansen slår lite.
De stora djuren närmar sig.
Han vädrar.
De vädrar ljudligt.
Finns det fler?
Hans öron fladdrar och nosen höjs.

Oj!, där på andra sidan vägen kommer en flock vilddjur till.

Han tittar på mig.
"Vi lämnar det här, eller?"

Så vi vänder kvigorna ryggen
och går hem igen,

som om inget hänt.

HUR

ska man få ordning på text och bild? VARFÖR ser det olika ut när jag skriver och när inlägget publiceras? Kan någon berätta?

Lite utförligare........

Korsika, tre gånger så stort som Gotland 260 000 invånare . Ön är indelad i två provinser med varsin huvudort. Vi bodde söder om, Bastia 40 000 invånare. Bastia och dess invånare såg jag bara till och från flygplatsen. Inte så mycket att orda om alltså. "Normal" fransk stad med vild parkering.
Första vandringen gick en bit utmed "pekfingret". Vakttornet är från den turen.
Ser man på den här kartan kan man tro att Korsika är ganska platt, men nej det är nästan bara berg. 20 toppar över 2000 meter sägs det. Jag vandrade, klättrade inte.










Besökte Bonofacio, staden allra längst söderut, en dag.
Otrolig vackert, kändes lite som en filmkuliss. Många turister i det pittoreska.
Detta kort var den vackraste gatan jag hittade. De är inte mycket för utsmyckningar och blommor, korsikanerna. Det lär bero på att husen taxeras efter utseende, hmm, undrar jag.


















Bonofacio är en väldigt gammal stad byggd på en kalkklippa. Idag bor 2000 personer här och 80 % av dem i Gamla stan Precis som i Stockholm och i Visby är husen byggda på höjden och med gaveln utåt. Undrar mycket hur det ser ut inne i husen.
En del byggnader hängde liksom på klippkanten. Jag skulle, trots utsikten, inte vilja bo där.




















Korsikas sydspets. I fjärran skymtar Sardinen.






























Trappan upp till / ned från Gamla stan. Här trillade jag , så klart...
















Hamnen i Bonofacio. Här gjorde sig småbåtar inte besvär.
Vilka båtar det finns till dem som har råd!














En något enklare farkost på stranden invid hotellet.
Alldeles i närheten låg en sportcampingplats.
Mycket av turismen på Korsika kretsar kring rätt så äventyrliga aktiviteter förstod jag.














Stränderna är inte anpassade till massturism, skönt.
De strandbitar som finns är ganska steniga och väldigt allmänna.














Bergigt är det och mycket gående uppför och utför,
men fantastiska vyer och en häftig känsla när man faktiskt vandrar bland molnen.
Korsika var förhållandevis grönt, det regnar rätt mycket inåt bergen. På de odlingar som fanns hann jag förutom redan skörad säd ( ja, jag såg att det var skördat), se stora
mörka vindruvor, citrusfrukter och kiwi.
Jag såg det från bussen så det blev aldrig möjligt att ta kort.
Annars är korsikanerna stolta över sin vilda vegetation med många , verkligen många örter. Några som jag inte tålde, tur att det finns Clarityn. Kastanjer är en annan råvara som man tex kan göra marmelad eller öl av.

Hoppsan, riktig skolvarning på detta inlägget!

En liten aptitretare...

Hemma i hösten

Och så då blev det strumpdags!

Kort Korsikarapport - utökad version

Här får man var snabb - 10 minuter är min tid vid datorn innan någon annan harklar sig irriterat.

Det gäller att vara effektiv :-), så jag kommenterar i min egen text så här i efterhand.

Varmt - mellan 25 och 29 grader varje dag. Jag fick solsting, riktigt obehagligt och fort gick det också! Uppvisade i princip alla symptom och borde väl veta bättre enl. min "barska" sjukvårdande syster. Jaja, nu är jag en erfarenhet rikare.

Soligt - Det var underbart med ljuset. Märkligt att jag kände så efter bara två veckors arbete. SÅ mörkt och eländigt, hmm regnigt - jag vet - har det ju inte varit.

Medelhavet - inte särskilt långgrunt, ganska klart vatten, även när det blåste. Slapp att få en sjöborre i foten. Jag älskar fria horisonter. Såg Elba och Monte Christo i fjärran. Dit måste jag också någon gång, jag som samlar på öar.

Varmt - och skönt...

Svettigt - att gå upp och ner i ganska rask takt i flera timmar. Kände väl att mitt ofrivilliga träningsuppehåll i somras var en black om foten.

Trötta fötter - att vandra långt med lättare packning och med viljan som påfösare när fötterna egentligen säger "släpp ut oss ur kängorna", gör att fötterna inte är så samarbetsvilliga kvällstid.

Träningsvärk emellanåt - naturligtvis, något annat var inte att vänta. Tror ändå att långpromenaderna längs stranden sög mest.

och

Trevliga människor - överallt, men jag är ingen gruppmänniska, så jag drog mig undan och gjorde annat ibland.

God mat - fantastisk frukostbuffé och tre rätters meny varje kväll. ALLT var gott.

Tillräckligt med gott starkt kaffe- till och med svenskt kaffe! I och för sig till en kostnad av 2 Euro muggen, men det var det värt.

Listor

Jag har försökt att sluta skriva listor, tyckte att jag kunde behöva träna den delen av hjärnan.Det har väl gått ganska bra, tror inte att jag missat så mycket och det var inte så svårt att sluta. Jag var nog snudd på världsmästare i denn ädla sysselsättning - om ni tror att en lista är en lista så har ni fel.
Hursomhelst känner jag idag ändå ett behov av en lista, det är lite körigt och jag litar inte riktigt på personalen som bemannar hjärnkontoret på fredagar. Så här är min lista:

• Hämtat passet -Japp, i god tid dessutom redan igår. Jag ser ut som en förrymd straffånge. Undrar hur det går i Frankrike, men Främlingslegionen har kanske inte någon filial på Korsika
• Förlängt boklån på biblioteket - Åtgärdat, det är försmädligt med straffavgifter.
• Apoteket - köpt tre olika sorters Compeed, lika många olika sorters huvudvärkstabletter och plåster på rulle. Man kan tro att jag kommer att skada mig, men det är som med regn, har jag paraplyet med, så regnar det inte.
• Packat- nej inte än, vad behövs egentligen? Det får allt bli en separat lista, en underavdelning så att säga. De övriga två resenärerna packade redan i går...
• Vilka böcker ska jag ha med? - Det beror på hur mycket väskan väger, sedan jag packat kängorna. Stefan de Vylders bok måste med, boken ska vara läst till kursen i slutet av september.
• Riktigt kaffe och vattenkokare - Jag överlever nog inte utan. Undrar hur det ska gå i Uganda om ett halvår? Kaffe, riktigt kaffe, är min stora last.
• Adressbok- Nja..jag tror inte det. Numera tycker jag att det är så svårt att hitta frimärken utomlands. Dessutom kommer ju jag hem väldigt snart.
• Hur är det med räkningarna? Får leta igenom posthögen så att jag inte missat någon. Maken får ta ansvar för denna ytterst trista detalj. Det är för mycket månad kvar i slutet av lönen, när väl eländet är betalt.
• Stryktvätten i en stor meterhög? Jag gillar ju att stryka, men tiden..
• Har jag skrivit alla vikarieinstruktioner eller måste jag maila? Det får duga.
• Ja visst ja, läxschemat! Jag får väl fundera och filura lite, så att eleverna får en rimlig situation. Maila!

Uppdaterad

Packat klart. Väskan väger precis 15 kg. Det blev fem böcker. Inget kaffe, hur ska det gå? Jaja, återvänder jag inte till bloggen så vet ni.

Semester - jag ska promenera, som en jobbarkompis uttryckte det.

Vi hörs!

Ojojojoj

Sedan i går kväll vid elvatiden har det regnat minst 55 mm.
Regnmätaren är överfull och vi har numera en insjö på gårdsplanen.

Tur att vi har kanot.


Uppdaterad
kl. 15.00 - ytterligare 20 mm och bara 15 grader.
Jag är glad över att jag åker härifrån på lördag.

Dofter

För mig hör minnen ihop med lukter. Det är så tydligt. Det första jag gör, när jag kommer till kusten, dvs Halland är att ta några riktigt djupa andetag, lukta, insupa och då känner jag mig fri och bekymmerslös, som i barndomen, tror jag.

Kartongen här på bilden innehåller numera knappar, band och annat nyttigt, men den kommer ifrån min morfars lanthandel.
Morfar hade lanthandel i Ångermanland. Det var ett äventyr att titta på allt som fanns i hyllorna som glas, porslin, handdukar, hårt bröd, mjöl osv. I taket hängde träskor, cykeldäck och lampor. Bakom disken fanns kaffekvarnen, tidningar, ost - och charkvaror och godis. Lanthandeln var den tidens stormarknad men utan stress. Morfar kände alla sina kunder, de pratade om stort och smått och herrarna tog sig allt emellanåt en sup på lagret.
Det luktade på ett speciellt sätt i denna diversehandel. Det tog alltid ett tag att ta in alla dofter. Men sniffade jag noga, kunde jag urskilja kaffet, den rökta korven och brödet. Morfar dog i början på 70-talet och jag upplevde inte doften eller rättare sagt dofterna igen, förrän jag i mitten på 80-talet steg in i den lanthandel som fanns i byn där jag nästan bor. Jag stannade i steget och transporterades i ilfart tillbaka till min barndom- det luktade exakt likadant! Otroligt märkligt.

Jag har några gånger besökt den gymnasieskola - en skola med tyngd och traditioner -där jag tillbringade tre år. Trapphus och korridorer luktar fortfarande likadant, trots renoveringar. Nålfiltsmattan i koridorerna är borta, ändå samma lukt. Luktar det likadant eller vill jag det?

Visste ni att i Tyskland luktar det Tyskland? Jag kan inte beskriva hur, men det finns en särart. Det luktar förmodligen Sverige i Sverige, men det upptäcker inte min näsa.

(Det fanns en omsorg om detaljer förr, eller hur?)

Efter regn kommer sol, eller hur var det nu?

Jag trivs inte riktigt med grå jämntung himmel och mer än sporadiska skurar. Det får gärna regna ordentligt en dag eller två, men sedan vill jag ha ljus, inte nödvändigtvis solsken, men ljust och luftigt. Jag längtar efter ljummen havsbris, saltstänk och fri horisont.
Det blir till att drömma, för nu måste jag sova. Sena nätter och tidiga mornar håller inte många dagar till.
Jag drömmer mig tillbaka till den 17 juli i år, en alldeles ovanligt vanlig sommardag.

Tillkännagivande

Ilskan har lagt sig.

Lite grann.

Välkommen till Pensionatet vid vägens slut.

Stig för all del in. Skorna? Lämna dem där det passar.
Här på landet kan vi alla
koppla av i någon soffa. Det finns flera att välja på. Ute eller inomhus, slå dig ner där du finner ro.
Är du hungrig kan du ta dig en kopp te och macka. Det mesta finns i kylen. Låt gärna allt stå framme, det är säkert någon annan som också är hungrig innan middagen.
Middagen serveras när maten är klar.
Det vore trevligt om alla efter måltiden kunde tänka sig att bära sina tallrikar till diskbänken.
Tv-program, jaså, jag förstår. Jag tar hand om det.
Smutstvätt lämnas i tvättkorgen.
....................

Irriterad?
Jag?!

VAR är min bettskena?

Söndagmorgon - det finns ett mervärde i att vara morgonpigg

Ensam uppe

Alla sover länge

Tyst i huset

Inte ens radion står på

Jag får vara i fred

och

tänka klart

Morgonens första lärdom/ar

Om du tar mycket marmelad på din macka, halkar det lätt av.
Står du vid diskbänken och äter, är då risken mycket stor att du får marmelad mellan tårna.

Hets

Valhets, jobbhets, trädgårdshets, träningshets och dessutom borde jag väl dammsuga...
Ett sätt för mig att hantera mina måsten, är att synliggöra dem. Om jag tittar på dem , vrider och vänder, så minskar de ibland i storlek eller känns helt plötsligt inte så nödvändiga längre.
Somligt kommer man väl inte undan, men annat går att hantera om jag tillåter mig att se dem på annat sätt.
Det går att städa på ytan om man måste. Nästa gång kanske jag vill (?) städa för att det är avkopplande, när hjärnan går på högvarv.
Jag kanske inte måsta dra ut all relevant information om partiernas valmanifest/partiprogram själv, någon kollega kanske har gjort det. Det hände igår, så tack M ! Där sparade du min tid. Egentligen skulle jag kunna spy galla över vår första vecka, för det är MYCKET som inte varit bra, men det besparar jag ev. läsare. Kanske blir det ett blogginlägg om bara skolan vad det lider.
Trädgården ja, om gräsmattan blir klippt ( någon annans måste), all vissna blommor tas bort och om jag drar upp ett och annat väl synligt ogräs, så klarar det sig. Idag ska jag köpa bollkryss ( hmm, jag gillar egentligen inte det ordet) och då ser de så nya och fina ut att det andra inte syns, inbillar jag mig...
Av träning mår jag bra, så det är egentligen inga problem, inte mer än att hitta tiden då... Igår mådde jag så bra efter träningen att jag knoppade in strax efter halv tio. Rätt vanligt under terminstid, jag kände verkligen att nu är det vardag igen.
Blogghets, nej... detta är ju som sagt en motvillig blogg och det bestämde jag när jag började, att bloggandet inte får bli någon press. Jag skriver ju egentligen mest för mig själv, men visst är det kul med kommentarer. Rimligt att tro är väl att jag klarar några inlägg i veckan.

Nu är det dags för lite hundomtanke, just nu har vi fyra stycken att ta hand om, två är på tillfällig besök. Unge I tycker att det är toppen. Äntligen några som vill leka!
Sedan ska jag iväg till den något större staden i närheten för lite inköp. Jag saknar tex yllestrumpor. På vägen hem ska bonusbarnbarnet och hans far upphämtas. Så någon gång på eftermiddagen kör jag igång med måstena i några timmar innan det är dags för ett 50-års kalas, (inte mitt). Jag tycker alltid att kalas känns besvärliga innan, men väl där är det oftast mycket trevligt. Vi har ytterligare ett kalas i veckan, så det är ju åtminstone två middagar jag inte behöver fundera över.. :-)

Uppdaterad
Jag är en grym tidsoptimist.......................

Alltid något.

26 - 29 grader på Korsika.

Sanningar?

Bläddrar lite förstrött i en bok, bilderbok för vuxna (Greive, Meningen med livet) och fastnar direkt för två bildtexter:

• Varför hakar vi så ofta upp oss på sånt som vi inte är överens om, när det ju är skillnaderna som gör livet intressant?
• Sanningen är att vi ofta är så fokuserade på vad vi gör att vi bara går dit näsan pekar.

Jag kan se att urvalet för mig är arbetsrelaterat, måste bero på att arbetet uppfyller nästan all vaken tid just nu. Hur som helst så tycker jag att vi på jobbet alltid eftersträvar konsensus i stort och smått (trist men typiskt svenskt?) och att arbetskamrater som framhärdar nog anses lite "besvärliga".

Fokus på uppgifterna i kombination med att man helst borde ha utfört dem redan dagen före , gör att man inte precis reflekterar över målet.

Jag bestämde mig vid vårteminens slut att nu fick det vara slut med orimliga ambitioner och att jag skulle säga nej oftare. Det har gått väldigt kort tid och jag har redan bitit mig i läppen två gånger, men jag har lyckats att stoppa "Det kan jag göra". Lite nöjd är jag allt.

Trött i hjärnan

Efter två dagar med yviga diskussioner kring IUP, betyg, bedömning, självskattning, reflektion osv.................................... (mycket prat och för all del rätt mycket verkstad)
så är det väldigt vilsamt, trots ond bråd död, att se Miss Marple på tv.
Lugnt tempo, inga snabba klipp, en gången tid och ett språk som får mig att lyssna noga,
brittisk engelska är verkligen något extra, för inte tala om alla fantastiska uttryck.
Jag är också väldigt förtjust i minspelet.
Reklamen kan jag dock vara utan.

I say no more

Lokalradio


Lokal reklam i radion


Lokal politisk reklam i radion




Pinsamt

Alltid samma röra!

Fattar inte att vi i mitt arbetslag alltid ska prata om och bestämma flera saker samtidigt.
För en strukturerad människa (hmm) blir det rörigt och ogörligt. Har lagt minst en timma i kväll på att reda ut vad vi egentligen bestämde. Nu finns det ett fint protokoll på mailen.
I morgon blir det kompetensutveckling i ämnesgrupper, rätt OK.
Jag var en av de få som skubbade från en skärgårdsfärd med mat nu i kväll. Känner att jag inte riktigt orkar umgås fullt ut första dagen. Det räcker med 8 timmar. Lite varligt får man allt ta det.

Har riktig ångest inför vandringsresan på Korsika- två veckor bort - så jag tränar stenhårt. Finns väl risk för att jag behöver vila en vecka istället :-)

Vi har här hemma (4 personer) i stället försökt lugna bonusbarnbarnet, som bara gråter. Tänder... Himmel så ledsen han var. Just nu är det lugnt.

Sommarlovsslut

Idag har jag inte gjort så mycket. Att kalasa tar musten ur mig. Sov till elva - när hände det sist?
Sov lite till... gick en sväng i skogen med I på mosstigar, mysigt, tror att jag såg totalt femton lingon och två blåbär, inte en enda svamp.

För att få lite rotation på hjärnceller och blod for jag och tränade. Hårt.

Nu ska se om jag hittar alla mina attrialjer inför morgondagen. Har i vanlig ordning inte packat upp min väska sedan vi slutade...

Jag har ingen jobbångest alls.

Faktiskt.

Kalas

I morgon ska vi fira den lilla. 18 år.
Då är man bra vuxen.
Det tyckte jag i alla fall och flyttade ensam till Uppsala för att plugga.
Alla andra flyttade till Göteborg, som liksom ligger lite närmare.
Det tänkte inte jag på. Många resor Uppsala - Göteborg blev det.

Nu fyllde J visserligen för tre veckor sedan och jag har hämtat mig. Jag har ingen liten längre. Hon är stor, vuxen, vill pierca sig och flytta hemifrån. För här vid vägens slut, ute i ingenstans kan man bara inte bo.
Nähä.
Jag tror hon bor ett år till i alla fall. Det är ju praktiskt...

Sent igår kväll gjorde jag flera cheesekakes - mådde lätt illa..
Nu väntar brödbak och lite matlagning.
och
städning.
Jag fungerar mycket bättre när jag jobbar. Nu har jag för mycket tid till attt strö grejor omkring mig.
Så därför inget mer sittande här vid datorn idag. Huta åt mig om ni upptäcker mig!

Trollsländor

På en särskild plats på vår framfartsväg och för all del även i trädgården samlas i bland oerhört många trollsländor. Värst är det på vägen, där på en sträcka , som kanske är 50 meter vimlar det av 100-tals sländor.
Vad gör de där? Släktträff? Fackföreningsmöte?
Något som upprör är det nog, för de flyger helt hysteriskt kors och tvärs.
Trollsländor har inte någon inbyggd radar...
Att ta sig förbi den sträckan till fots eller på cykel är en pina. De är stora och hårda, de stannar upp en stund för att fokusera och sedan tar de sats. Jag ska inte påstå att de anfaller, men har man livlig fantasi som kan det upplevas så.
I år har det varit ovanligt många trollsländor, kanske beror det på värmen. Min kunskap om dessa djur är minimal. Egentligen är de vackra, skiftar ibland i lite olika metallicfärger, som blänker vackert i solen.

Ur Nationalencyklopedien:
Trollsländor är uråldriga insekter. Det fanns trollsländor redan långt före dinosaurierna. Den tidens trollsländor kunde bli mycket större än de nutida.
Trollsländor har fyra vingar som är mer eller mindre genomskinliga. Trollsländor är rovdjur och äter andra insekter. De fångar insekterna i luften med sina ben. Deras larver lever i vatten av fiskyngel, grodyngel och insekter. De sländor man ser flyga vid vatten är ofta de blåa flicksländorna. Kungstrollsländan är störst i Sverige. Den blir uppåt 9 centimeter lång.

De har smal bakkropp och en kroppslängd från knappt 20 till drygt 150 mm. Huvudet är stort och har ett par borstlika, korta antenner och stora, välvda fasettögon, som hos egentliga trollsländor kan bestå av upp till 30 000 delögon vardera och oftast stöter samman på huvudets ovansida. Mundelarna är bitande med stora, tandade överkäkar. Det finns två par vingar, vilka är hinnartade och har talrika tvärribbor. De är olika utformade hos underordningarna. Trollsländor är skickliga flygare och har en speciell flygmekanik. Vingparen kan arbeta oberoende av varandra och i motsatt fas. Bakvingarna rörs före framvingarna och undgår därför att arbeta i turbulent luft. Hos egentliga trollsländor kan vingparen även arbeta i takt. Vissa arter samlas i stort antal och företar långa vandringar, t.ex. fyrfläckig trollslända. Trollsländor är predatorer på insekter, vilka uppspåras med synen och fångas i flykten med de taggiga benen, som hålls framsträckta och bildar en fångstkorg, som griper bytet och håller det medan det äts upp. Många arter har bestämda jaktrevir, som avpatrulleras och försvaras mot inkräktare.

Hmmm, första känslan och intrycket är rätt. De är otäcka!

Se upp där ute!

Huvudsaken

Om tre timmar ska jag klippa mig. Jag gruvar mig.
Nej, jag är inte håröm. Jag ska byta frisyr.
Klippa mig ganska kort.
Skrämmande.
Jag brukar fundera i flera år, innan jag gör något radikalt
med mitt hår.
Flera innebär en sisådär tio år och nu
har det nog bara passerat fem, sex år.
Hår är identitet.
Om man ändrar frisyr är det svårare att bli igenkänd.
När jag som 17-åring klippte mitt långa, långa ljusa hår väldigt kort
fanns det rätt många som inte hälsade efter det.
Jag blev aldrig heller Lucia.
Det värsta var nog att jag blev ifrågasatt,
företrädesvis av killar.
Varför gjorde du det? Det var väl inte nödvändigt.
Som ung tjej kände man sig inte särskilt lyckad då.
En annan gång när jag skulle legitimera mig sa försäljaren:
Jag ser att det är du på namnteckningen.
Jag ordnande nytt pass i förra veckan...
Jag tror inte de säger så i passkontrollen.
Jag tror inte på alla, för det gör ju alla, som säger:
Har du klippt dig?(Jo, det tror jag på) Vad snyggt!
När jag en gång fräste ifrån, ifrågasatte omdömet och sa att jag inte alls var nöjd,
svarade en av mina manliga arbetskamrater att han sa så,
för så var han uppfostrad.
Hans mamma hade lärt honom att man ska säga så.

Snart är det dags.

Hat

Hat i alla former skrämmer.
www.dn.se
Människor som hatar är så svåra att nå.

suck


Nu återgår jag till min vardag,
gömmer huvudet i sanden en stund
och stänger av datorn.

För övrigt

så tycker jag att ni ska läsa Farsan Baloos inlägg från i går - onsdags- http://farsanbaloo.blogspot.com

Barn

När jag tänker tillbaka på när mina egna var små, så var det väl lite jobbigt ibland, nattvak , tänder osv.
Vi har haft barnbarnet här i natt.
En natt.
Jag har verkligen glömt hur det var...

Att känna sig nöjd, är det eftersträvansvärt?

Jag är nöjd. Vad står det för egentligen?

Att man nöjer sig, inte "kräver" mer.
Om man äter och säger så, då är man förmodligen mätt.
Jag är nöjd med resultatet, betyder det att det är ok eller är man glad över det?

Är nöjd ett positivt ord eller är det ett "lagom-ord"?

På engelska - satisfied, content, pleased, på tyska - zufrieden, inte mycket hjälp där heller.

När är ni nöjda?

Att rensa i trädgården.

Vi har tagit bort gamla, halvruttna träd och häckar som tagit alltför stora propotioner.
Dammigt, grått och torrt.
Nu ska vi "bara" ta rätt på eländet.
Har man inte arbete, så skaffar man sig...

Inga kort idag

Kameran är i Göteborg. Synd för jag skulle vilja visa vad rensa i trädgården kan innebära.

Snuvad

Nyss
tog jag med mig en kopp kaffe till sängen.
Tänkte ligga och läsa ett tag på morgonkvisten, riktigt utnyttja de sista semesterdagarna till sådant som verkligen är semester för mig.
Nu är jag uppe igen.
De som arbetar i skogen, avverkar VÄLDIGT nära mitt sovrumsfönster.
Det blir sällan som man tänkt sig,

Jag åker och tränar i stället.

Mellanöstern - det är aldrig ens fel...

Detta är mina högst personliga funderingar. Jag tror inte att det går att hitta någon sanning eller syndabock. Det är inte väsentligt för mig, men eländet måste ta slut.
Vi ser bara en liten del och då blir just den lite mer gripbar. Just nu är det krig mellan Israel och Hizbollah. Konflikten västvärlden - islam skrämmer mig. Det känns som om den kan ta sig vilka uttryck som helst. Retoriken från båda håll är makalös. Det går inte att renodla och påstå att det är en konflikt, för då hade det nog gått att lösa. Egentligen tror jag att islam är fel begrepp. Det är inte religionen i grunden, utan grupper av människor som använder religionen för att nå sina mål. Inget nytt det heller. Västvärlden är inte heller rätt begrepp, men att det handlar om pengar för många grupper här är väl inte obekant. Pengar, makt, inflytande...
Alltid är det de "vanliga människor" som drabbas. Människor som lever i sina hus, försörjer sig, har en vardag och önskar inget annat än en vanlig vardag. Detta ligger också i de krigförandes intressen. Massmedial bevakning får man inte annars i någon större utsträckning.
Allt det som sker här och på andra ställen i världen är så människoovärdigt. Människan är högst upp i näringskedjan, "skapelsens krona" - var och när gick det fel?
Vilket är vårt ansvar? Vad kan du och jag göra?

Många koppar kaffe blir det.

Kaffe krävs för att komma igång, höja motivationen och belöna sig. Jag dricker ensam ett halvt kilo i veckan...
Att städa med en nyfiken hjäpsam snart ettårig schäfer tar tid...Vi har olika uppfattning om tex var alla skor ska stå. Möbler ska tydligen stå halvt ute i rummet,så att man lätt kan hämta bollar och ben där. Jag ställer tillbaka och han puttar fram, så håller vi på tills han sover en stund. Då passar jag på.
Har man hundar så är dammsugning nästan varje dag ett måste, åtminstone om de fäller vilket de tycks turas om att göra. Jag gillar inte att dammsuga... jag tvättar och stryker mycket hellre. När jag styker tänker jag så bra, mina allra bästa idéer kommer då. Just idag har jag i och för sig sett på tv samtidigt, inte så många tankar eller idéer idag. Undrar om det är de monotona rörelserna som gör att hjärnan arbetar så.
Det är tur att det inte är EM hela dagarna, för så särdeles effektiv är jag inte. Vid två-tiden var det 28 grader i skuggan. Numera är jag glad över att jag inte behöver känna pressen att ta vara på det fina vädret. Jag satte på en CD högt och lagade mat...i värmen. För varmt var och är det. Jag springer runt och drar ner rullgardiner och vädrar på skuggsidan, samtidigt som jag funderar på om det gör någon nytta, men jag vågar inte chansa.
Inga cheesekakes blev det, men jag har hittat receptet, alltid något. Jag kör med ett slags lösbladssystem, inget som jag rekommenderar. Fortsättning följer.............

Nu ska jag läsa en stund; Käre Gabriel.

Fokusering

Idag (hela veckan) gäller det att hålla sig till de uppgjorda tankarna/planerna. Börjar jobba nästa måndag och nu finns det inga "det kan jag göra sedan".
Idag ska jag städa, lyssna/se på EM, träna x 2, laga Biff Stroganoff till middag, gå över alla blommor och börja förbereda inför 18-års kalaset på lördag. Idag gör jag cheesekake , hmmm, ibland ser det konstigt ut med engelska mitt uppe i en mening. Den närmsta släkten är stor, kommer alla blir vi 40 personer. För J:s skull hoppas jag att alla kommer, men för egen del gör det inte så mycket om några har förhinder.
Därför ska jag alldeles strax stänga av datorn. Det är alldeles för lockande att bara dimpa ner en stund då och då. Vår dator står alltid på dagtid och mitt i huset. Den går liksom inte att undvika.
Men allra först KAFFE!

ÄNTLIGEN!

Nu har Friidrotts-EM börjat. Det är andra grejor än fotboll det.


---------------------------------------------------------------

Men VARFÖR har Elena P ett linne under den guldklänningen?

Cykelturen härom dagen

Ser ni molnen? De är som svävande kuddar.
Havre och korn(bilden ovan) har verkligen olika färg.
Tittar man noga ser havren ut som ett böljande hav och odlingsröset som en öde ö.

Detta är ett restaurerat fornminne. Jag visste inte att man gör så. Hur som helst finns här inunder 27 gravar från 900-talet. Det har förmodligen legat en stavkyrka här. Jag bor verkligen i historisk bygd, Svea rikes vagga om det nu säger något. ( Min cykel, inget fornminne, längst till höger)
Jag vet inte om det syns så bra, men här finns i verkligheten alla möjliga gröna färger.
Mina favoritdjur, även om jag inte har några just nu. Har ett tomt litet stall och påstår att jag bara gjort ett tillfälligt riduppehåll.
Gamla stora hus med många fönster,vinklar och vrår var länge en dröm. Nu vet jag bättre. Skulle aldrig orka putsa alla fönster och städa alla rum. Tur att det finns människor som bor då här så att vi andra kan njuta på håll.

Ilska... nej, beslutsamhet

Nu har jag vänt och vridit på tankarna.

Våndats.

Det är bara jag som kan ordna detta, så då gör jag det.

Lätt? Nej, dessvärre ganska ogripbart, men med rätt fokus på allt positivt, så ska det nog gå.

Den här gången också.

Ledsen

ledsen

tom inuti

tänker

och tänker inte alls

besviken

håller masken

ledsen

positiv?

jag??

jobbar på det

inte nattsvart

bara grått

nästan värre

bättre i morgon?

kanske

om

jag hittar

min ilska

I dag/ igår...

Jag försöker fokusera på det positiva istället för alla "jag borde", så:

Jag belönade mig i förväg med två kulor riktig glass- Marängsviss och äppel/kanel från Lejonet&Björnen.

Jag har krattat gräsmattan fri från nedfallna äpplen. Jag hade sällskap - trollsländor, getingar och flugor(här både i storleks- och förekomstordning) .Gräsmattan har gått från snusbrun via kamoflagefärgad till nästan grön. Dags för gräsklippning. Det har regnat ca 25 mm sedan den 28 juli. Tänk att det behövs så lite.

Jag har cyklat en lång tur, 2,5 mil, tog lite kort. Vacker runda. Få flygfän. Det var inte bara raksträcka och medvind, om man säger så.

Jag har satt in pengar på RB - hörde på nyheterna att både RK och Unicef fått in jättelite pengar och att det oftast är så när det handlar om konflikter. Naturkatastrofer appellerar bättre.

Afrika är...

Jag tycker verkligen att Henning Mankells inlägg på kultursidorna i dagens Aftonblad(4 augusti) är läsvärt.
Läs och begrunda.
Åsikter, tankar mottages tacksamt.

Semesterstängt?

Mina hjärna går bara på halvfart. För detta har jag flera bevis.
Jag kan inte hålla två tankar i gång samtidigt; jag går från ett ställe till ett annat för att...det har jag ingen aning om när jag kommer dit. Efter viss tankemöda kan jag ibland komma på det, annars dröjer det. Jag ska precis föra in diskussionen på ett annat spår, Vet du... tappar det också. Är fumlig, tappar saker, tappade de svarta vinbär som precis runnit klart, höll på att göra saft. Har vita köksluckor... Jag nästan slängde saften också. Jag får knappt hälften gjort av det jag tänkt och vill. Jag fattar det inte. Normalt vid den här tiden på året brukar jag flänga omkring och verkligen vara effektiv. Jobbet närmar sig och jag längtar, fast inte i år. Eller, jo lite men inte på det sättet jag brukar. Jag har ett jättebra år framför mig - ambitiösa intresserade elever, hyggligt roligt arbetslag, kurs med tre veckors resa långt bort. Jag fattar inte vad det är!
Kan inte skylla på sommaren och brist på ljus, något som jag är känslig för.
Jag får försöka styra mina tankar åt rätt håll, jag är ju inte sjuk, utan det är väl någon slags omedveten (?) undanmanöver. Undrar bara vad det egentligen är, det jag inte vill.

(Hoppsan! nu får vi besök i trädgården en golden retrieverhane, med stolt svans. Jag tror han tillhör laget som jobbar i skogen...Tur att ingen av våra hanar är ute för tillfället)

I rutiga sängaffären

Hört idag .
Treårig flicka: Mamma jag hoppade inte i sängen, jag lamlade bara.

Ljud

Vaknade i natt av ett förstulet försiktigt ljud,
kunde inte förstå vad.
När jag vaknade såg jag.
Liljan på mitt sängbord
hade tappat alla sina dovt röda kronblad.

Då kom jag att tänka på en dikt från en gången tid.
Osip Mandelstam - tänk att bara heta Mandelstam - skrev 1908

Det dova ljudet av en frukt
som lossnat och försiktigt faller
från trädet djupt i skogars tystnads evärdeliga och stilla sång.

Vackert, tycker jag.

Vemod

Har varit hos veterinären med fru K (en hund) , kom hem ensam....

Hade det nästan på känn, men ändå.
Känner mig som en riktig svikare. Hon hoppar glatt in i bilen. Åh, vad kul! Åka bil. Vart ska vi?



Det var respektfullt och på något sätt värdigt. Förmodligen allra bäst för henne också.

...men ändå...

Blandade tankar i augustikvällen

Äntligen lite lugnt och tyst, så att jag kan skriva/tänka i fred. Har liksom ett behov att skärma av mig och då vill jag inte bli störd. Under arbetsåret gör jag det under hemresan, den tar ca 45 minuter. Ganska lagom tid för att reda i sina tankar.

Jag fastnade inte i ordning och redadelen i Ikeas katalog, men jag bläddrade fram och tillbaka i textildelen. Mer ordning skulle jag egentligen vilja ha här hemma, men jag har tendenser att bli att bli hysteriskt noggrann och kontrollerande, så det är för mig och min omgivning allra bäst om jag inte släpper fram mitt kontrolljag. ( Hmm, krånglig mening) Då är det bättre att köpa nya gardiner, kuddar, påslakan osv. Det blir man gladare av och det syns mer. I årets katalog finns det mycket jag skulle kunna tänka mig. Om jag är konserativ när det gäller ommöblering, så är min man det när det gäller textilier. -Det är väl inget fel på det, slitet???Flickorna och maken får gärna möblera om på övervåningen - där är jag inte så ofta - om jag "får " köpa lite nytt. I lördags lyckades jag övertyga mannen om att vi behöver nya köksmattor. De kommer om fjorton dagar. Vi får väl se om det är dags att "schuva" skåp snart.

Har nu gett Ians bok sin chans, dvs jag har läst hälften och det känns inte som om jag missar något om jag lämnar den därhän. Var på biblioteket igår. Lånade en ungsdomsbok (väldigt lång titel som jag just nu inte kommer ihåg) som jag "tvingat", nä bett snällt, yngsta dottern att läsa, för att få hennes omdöme. Jag läser den efter henne, för då ser jag ofta det hon lagt märke till och det är rätt bra, när jag sen pratar böcker med mina juveler i skolan. Jag har också lånat Käre Gabriel av Halfdan Freihow. Han skriver "brev" till sin autistiske son. Ska bli spännande att läsa, återkommer snart om detta.

Nu har vi normal sommar, känns riktigt bra med en och annan regnskur, utom när man glömmer alla bilfönster nere. Blev rätt blöt på ryggen och i ändan, när jag åkte till träningen idag. Jag såg svettig ut redan när jag kom. SVETTIG var jag efteråt, ucsh jag har en del att jobba med innan sista veckan i augusti.
Nu ska jag brygga mig en stor stark kopp kaffe (franskrost) och sjunka ner i "min" soffa och börja på Halfdans bok. Det blir en lagom stund innan Morden i Midsomer

Drömmar om ordning och reda

KATALOGEN kom idag - där sprack min planering.