Idag är en s e g dag, men en massa motstånd.
Vilket parti ska jag rösta på? Jag tvekar.
Vad ska vi ha till middag?
Hur ska jag hantera strulpojkarna i skolan? Det går inte åt rätt håll...
Var ska jag börja städa? Det förfaller här hemma. Hur ska vi få ordning på oordningen? Det blir så här för ofta.
När ska jag hinna träna?
Trädgården? Ska jag nöja mig med att gräsmattan är klippt? Förmodligen ja.
För många frågor/krav...
En sak i taget är väl det som gäller.
Uppdatering
Jag har: ätit middag - rester i kylskåpet, röstat, tvättat flera omgångar, strukit dito, pratat i telefon med bekymrade föräldrar, pratat snällt med krukväxterna så de bestämde sig för att orka ett tag till, skjutsat ett grannbarn till en fotbollsmatch,bloggat för mycket, planerat några lektioner, nu ska jag vila...
17 september, 2006
16 september, 2006
Sch, han sover...
Vi har bonusbarnbarnet (8 månader) på besök. Man blir allt lite fjollig.
Har lyssnat på en konversation mellan farfar och A. Nu vet han allt om hur man tar insulinsprutor och hur man skruvar ihop en spjälsäng. Bra att kunna.
A har också oanade talanger när det gäler pianospel, allt enl. farfar.
Jaja, nu sover han i alla fall och det känns viktigast just nu.
Har lyssnat på en konversation mellan farfar och A. Nu vet han allt om hur man tar insulinsprutor och hur man skruvar ihop en spjälsäng. Bra att kunna.
A har också oanade talanger när det gäler pianospel, allt enl. farfar.
Jaja, nu sover han i alla fall och det känns viktigast just nu.
15 september, 2006
14 september, 2006
En bild från längesen
Jag orkar nog inte med något inlägg i dag- temadagar i skolan. Det är kul att bryta vardagen, men det kostar...
Bilden är tagen med vår första digitalkamera för säkert nästan 10 år sedan. Det blåste kraftigt och barnen, vad små de var!, tyckte att det var så spännande och härligt att vara på klippan och känna vinden vina.
Bilden är tagen med vår första digitalkamera för säkert nästan 10 år sedan. Det blåste kraftigt och barnen, vad små de var!, tyckte att det var så spännande och härligt att vara på klippan och känna vinden vina.
13 september, 2006
Ny inriktning.
Jag funderar på att öppna en safaripark.
Här strosar i godan ro älgar, rådjur, tranor samt en och annan räv utanför mitt köksfönster.
Jag har ju långt tillbaka ett guideförflutet.
Så svårt kan det väl inte vara.
Ni kommer väl?
Här strosar i godan ro älgar, rådjur, tranor samt en och annan räv utanför mitt köksfönster.
Jag har ju långt tillbaka ett guideförflutet.
Så svårt kan det väl inte vara.
Ni kommer väl?
12 september, 2006
Noterat
Aftonbladets första sida på nätet:
"Just nu: Maradona landar i Sverige"
?
och????Hört på radionyheterna: " Lärare som är intresserade av sitt arbete och visar det når bättre resultat. Det räcker alltså inte att bara vara utbildad. Detta enl. en undersökning av Skolverket."
Jaha
Är det nytt och förvånande?
11 september
Ungefär detta talade vi om på lektionerna , mina åttondeklassare och jag.
De lever väldigt mycket här och nu, men kan resonera om/när de ges möjlighet.
11 september
Twin Towers, Pentagon
chock
sorg
al-quaida mot USA,
religion mot kapitalism/konsumtion
islam mot kristendom och judendom,
makt över människor,
rädsla – förlamande, avskärmande,
hämnd
Irakkriget
oskyldiga
spekulation och rykten
skuld
rädsla
manifestation
nationell sorg
hämnd
tar det slut?
Anna Lind
Olof Palme
konspiration
sorg
massmedia
straff
ältande
nationellt trauma ?
- nja
De lever väldigt mycket här och nu, men kan resonera om/när de ges möjlighet.
11 september
Twin Towers, Pentagon
chock
sorg
al-quaida mot USA,
religion mot kapitalism/konsumtion
islam mot kristendom och judendom,
makt över människor,
rädsla – förlamande, avskärmande,
hämnd
Irakkriget
oskyldiga
spekulation och rykten
skuld
rädsla
manifestation
nationell sorg
hämnd
tar det slut?
Anna Lind
Olof Palme
konspiration
sorg
massmedia
straff
ältande
nationellt trauma ?
- nja
10 september, 2006
På spaning 2
Är det sensommar eller höst? Tja, det är väl en fråga om inställning som tex om man vissa dagar är halvsjuk eller halvfrisk.
Jag gillar verkligen pelargoner och de ska vara rosa.
Annars är blåklockor mina absoluta vilda favoriter.
En färgkavalkad, som definitivt säger höst.

Detaljer i framkanten är fint, det blir ett djup i bilden, men då har
kameran ibland svårt med fokus. Höstkänning.
Jag gillar verkligen pelargoner och de ska vara rosa.
Annars är blåklockor mina absoluta vilda favoriter.
En färgkavalkad, som definitivt säger höst.
Detaljer i framkanten är fint, det blir ett djup i bilden, men då harkameran ibland svårt med fokus. Höstkänning.
Idag...
...trädgårdsarbete med hundassistans.
Vet ni hur många tänkbara bollar det finns i en trädgård?
Lika många som de ihopkrattade äpplena.
Jag krattar, hundarna hämtar - ifrån högarna!
Om jag ändå kunde lära dem att det är tvärtom som gäller.
Vet ni hur många tänkbara bollar det finns i en trädgård?
Lika många som de ihopkrattade äpplena.
Jag krattar, hundarna hämtar - ifrån högarna!
Om jag ändå kunde lära dem att det är tvärtom som gäller.
09 september, 2006
På spaning 1 ( klicka på bilden)
07 september, 2006
Jiippiii!
Eftermiddagens och kvällens program : Skolresa till Liseberg med drygt 75 åttondeklassare!
06 september, 2006
På promenad med Lejonkungen
Han är stor och stark, med väldigt man och rödbrun päls.
Han går vaksamt på vägen framför mig,
spanar framåt,
lyssnar in i skogen,
tittar på mig. Ögonen säger "Var lugn, jag är med."
Vi närmar oss den stora farliga svartvita flocken.
Han sänker huvudet och smyger smidigt.
Kroppen sträcks ut och till slut ligger han spänd på vägen, svansen slår lite.
De stora djuren närmar sig.
Han vädrar.
De vädrar ljudligt.
Finns det fler?
Hans öron fladdrar och nosen höjs.
Oj!, där på andra sidan vägen kommer en flock vilddjur till.
Han tittar på mig.
"Vi lämnar det här, eller?"
Så vi vänder kvigorna ryggen
och går hem igen,
som om inget hänt.
Han går vaksamt på vägen framför mig,
spanar framåt,
lyssnar in i skogen,
tittar på mig. Ögonen säger "Var lugn, jag är med."
Vi närmar oss den stora farliga svartvita flocken.
Han sänker huvudet och smyger smidigt.
Kroppen sträcks ut och till slut ligger han spänd på vägen, svansen slår lite.
De stora djuren närmar sig.
Han vädrar.
De vädrar ljudligt.
Finns det fler?
Hans öron fladdrar och nosen höjs.
Oj!, där på andra sidan vägen kommer en flock vilddjur till.
Han tittar på mig.
"Vi lämnar det här, eller?"
Så vi vänder kvigorna ryggen
och går hem igen,
som om inget hänt.
05 september, 2006
HUR
ska man få ordning på text och bild? VARFÖR ser det olika ut när jag skriver och när inlägget publiceras? Kan någon berätta?
03 september, 2006
Lite utförligare........
Korsika, tre gånger så stort som Gotland 260 000 invånare
. Ön är indelad i två provinser med varsin huvudort. Vi bodde söder om, Bastia 40 000 invånare. Bastia och dess invånare såg jag bara till och från flygplatsen. Inte så mycket att orda om alltså. "Normal" fransk stad med vild parkering.
Första vandringen gick en bit utmed "pekfingret". Vakttornet är från den turen.
Ser man på den här kartan kan man tro att Korsika är ganska platt, men nej det är nästan bara berg. 20 toppar över 2000 meter sägs det. Jag vandrade, klättrade inte.
Besökte Bonofacio, staden allra längst söderut, en dag.
Otrolig vackert, kändes lite som en filmkuliss. Många turister i det pittoreska.
Detta kort var den vackraste gatan jag hittade. De är inte mycket för utsmyckningar och blommor, korsikanerna. Det lär bero på att husen taxeras efter utseende, hmm, undrar jag.

Bonofacio är en väldigt gammal stad byggd på en kalkklippa. Idag bor 2000 personer här och 80 % av dem i Gamla stan Precis som i Stockholm och i Visby är husen byggda på höjden och med gaveln utåt. Undrar mycket hur det ser ut inne i husen.
En del byggnader hängde liksom på klippkanten. Jag skulle, trots utsikten, inte vilja bo där.

Korsikas sydspets. I fjärran skymtar Sardinen.


Trappan upp till / ned från Gamla stan. Här trillade jag , så klart...

Hamnen i Bonofacio. Här gjorde sig småbåtar inte besvär.
Vilka båtar det finns till dem som har råd!

En något enklare farkost på stranden invid hotellet.
Alldeles i närheten låg en sportcampingplats.
Mycket av turismen på Korsika kretsar kring rätt så äventyrliga aktiviteter förstod jag.

Stränderna är inte anpassade till massturism, skönt.
De strandbitar som finns är ganska steniga och väldigt allmänna.

Bergigt är det och mycket gående uppför och utför,
men fantastiska vyer och en häftig känsla när man faktiskt vandrar bland molnen.
Korsika var förhållandevis grönt, det regnar rätt mycket inåt bergen. På de odlingar som fanns hann jag förutom redan skörad säd ( ja, jag såg att det var skördat), se stora
mörka vindruvor, citrusfrukter och kiwi.
Jag såg det från bussen så det blev aldrig möjligt att ta kort.
Annars är korsikanerna stolta över sin vilda vegetation med många , verkligen många örter. Några som jag inte tålde, tur att det finns Clarityn. Kastanjer är en annan råvara som man tex kan göra marmelad eller öl av.

. Ön är indelad i två provinser med varsin huvudort. Vi bodde söder om, Bastia 40 000 invånare. Bastia och dess invånare såg jag bara till och från flygplatsen. Inte så mycket att orda om alltså. "Normal" fransk stad med vild parkering.Första vandringen gick en bit utmed "pekfingret". Vakttornet är från den turen.
Ser man på den här kartan kan man tro att Korsika är ganska platt, men nej det är nästan bara berg. 20 toppar över 2000 meter sägs det. Jag vandrade, klättrade inte.
Besökte Bonofacio, staden allra längst söderut, en dag.
Otrolig vackert, kändes lite som en filmkuliss. Många turister i det pittoreska.
Detta kort var den vackraste gatan jag hittade. De är inte mycket för utsmyckningar och blommor, korsikanerna. Det lär bero på att husen taxeras efter utseende, hmm, undrar jag.

Bonofacio är en väldigt gammal stad byggd på en kalkklippa. Idag bor 2000 personer här och 80 % av dem i Gamla stan Precis som i Stockholm och i Visby är husen byggda på höjden och med gaveln utåt. Undrar mycket hur det ser ut inne i husen.
En del byggnader hängde liksom på klippkanten. Jag skulle, trots utsikten, inte vilja bo där.

Korsikas sydspets. I fjärran skymtar Sardinen.


Trappan upp till / ned från Gamla stan. Här trillade jag , så klart...

Hamnen i Bonofacio. Här gjorde sig småbåtar inte besvär.
Vilka båtar det finns till dem som har råd!

En något enklare farkost på stranden invid hotellet.
Alldeles i närheten låg en sportcampingplats.
Mycket av turismen på Korsika kretsar kring rätt så äventyrliga aktiviteter förstod jag.

Stränderna är inte anpassade till massturism, skönt.
De strandbitar som finns är ganska steniga och väldigt allmänna.

Bergigt är det och mycket gående uppför och utför,
men fantastiska vyer och en häftig känsla när man faktiskt vandrar bland molnen.
Korsika var förhållandevis grönt, det regnar rätt mycket inåt bergen. På de odlingar som fanns hann jag förutom redan skörad säd ( ja, jag såg att det var skördat), se stora
mörka vindruvor, citrusfrukter och kiwi.
Jag såg det från bussen så det blev aldrig möjligt att ta kort.
Annars är korsikanerna stolta över sin vilda vegetation med många , verkligen många örter. Några som jag inte tålde, tur att det finns Clarityn. Kastanjer är en annan råvara som man tex kan göra marmelad eller öl av.

Hoppsan, riktig skolvarning på detta inlägget!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




