Våren motar bort vintern. Tecknen är tydliga; sjövilda katter som inte kan bestämma sig för om de ska vara ute eller inne, björkarna i skogsbrynet skiftar i violett och glassbilen hörs i byn en bit bort.
Ni som inte vill läsa om skolan kan sluta läsa här.
Just nu i skolan värld lever vi med implementeringen av nya läroplanen, nya kursplaner och nya betyg. Målet är tydligt, men vägen dit är som så mycket annat i skolan inte hel klar. Det kommer att ordna sig , det gör det nästan alltid, men jag tror att det kommer innebära mycken frustration över hur implementeringen går till (eller inte går till).
I kväll ska jag bara jobba med skolan i 1½ timma, sedan får det vara nog. De tio timmarna förtroendearbetstid per vecka tar snabbt slut. Det är nog väldigt få som räknar tiden så, men lite vaksam måste man vara för det är väldigt lätt att det blir rätt mycket mer, särskilt på vårterminen. Jag har tänkt att hinna ett föräldrasamtal, planering av arbete efter en film, läsning och kommenterande av läsloggar och genomgång av min planering för mina tyskelever i åttan. Det är nog bäst jag kör i gång!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är hur lätt som helst att jobba hur mycket som helst. Vårt arbetstidsavtal har verkligen både för- och nackdelar.
Det är viktigt att kunna begränsningens konst. Den är svår.
Ha det!
Du har verkligen fullt upp med skolan. Klart att det ordnar sig. Som du säger då gör det ju det nästan alltid.
Ingela: Ja, och det är svårt att hitta balansen.
Pettas: Så sant.
Annika: Klart det gör. Jag känner bara lite för ofta att det här jobbet, som jag verkligen gillar, tar alldeles för mycket av min totala tid, men det är jag själv som måste sätta gränserna.
Det är bra! Håll arbetstiden, det är viktigt!
Skicka en kommentar