Jag är världens kringelekrokmänniska. Jag sätter upp några mål och vet att jag måste göra dem. Det finns ingen återvändo, ingen gör det åt mig och de försvinner inte. Jag fixar det så småningom, men vägen dit är inte lika rak som järnvägsspåret ovan, inte alls lika rak Det går m a o inte som på räls. Som jag önskar att jag var en människa som tog sig från punkt A till punkt B utan dröjsmål. Jag tror min man också önskar det ibland. Hela lördagen har jag strosat fram mot målet; rätta prov och skriva omdömen. På vägen har jag tittat lite i rabatterna, tagit in några sena astrar, tvättat , strukit och vikt lite tvätt. Jag har handlat och lagat mat, god mat. Däremellan har jag hostat, många gånger och länge. Jag vet numera att jag har magmuskler. Man kan tydligen ha kikhosta som vuxen, så det är inte utan att jag börja fundera på ett vårdcentralsbesök.
Jag har tittat i teve-tablån och konstaterat att det inte fanns just något att se i kväll. Vad bra , då kan jag ju jobba undan lite... eller så är speedway helt plötsligt intressant. Tror inte, men meteoritfallet senare i kväll kanske blir något att spana in. Så nu SKA jag börja .
Förresten här är en länk till Dagens mat. Fisk och dragon är en riktigt bra kombination.
Och spåret där upp i bilden är faktiskt Vägen till Uddevalla, om nu någon skulle ställa den frågan.
9 kommentarer:
Det låter alldeles oerhört mänskligt. Nästan som pv, när han hugger ved och helt plöstligt har lämnat yxan och klipper gräsmattan och lika raskt har tagit paus och läser tidningen.
Själv gör jag förstås ..., likadant.
Skriver kommentarer när jag borde dammsuga övervåningen.
Jo, så är det nog, att vi är många som är långsamma strosare, men jag tänker aldrig på dem som sådana. Jag noterar bara de effektiva raka spåret- människorna. Dumt, men så är det.
Jag fastnade faktiskt framför teven i går, innan meteoriterna, som inte var så många, såg jag en dokumentär om Annie Leibovitz på Kunskapskanalen. Den hade jag inte velat ha osedd, så ibland är det nog bra att vara en kringelekrokmänniska, som nu rättat 5 av 27 prov och redan pausar...
Bra att veta, att det är vägen till Uddevalla ;-)
Är lite avundsjuk på människor som hinner med allt i tid. Jag tillhör till de lata som gör allt i sista sekund. Undrar om det är för sent att ändra sina dåliga vanor i nästan 40 års ålder?
Liebe Grüße aus Deutschland.
Tuvstarr: Det finns en visa som heter så :) Jag funderar på samma sak, kan man ändra sig eller är det kört?
Hej Lena!
Känns som om jag hittat en besläktad själ här på din blogg :-)
Hittade hit via en kommmentar från dig hos Bloggblad
Jag kan inte heller följa ett rakt spår, utan att göra avvikelser här och där, hit och dit. Följaktligen har jag alltid en massa projekt på gång, i mer eller mindre framskridet stadium.
Men jag ser det inte som något negativt - det måste vara väldigt tråkigt att hela tiden följa ett rakt, utlagt spår, utan överraskningar och oväntade upptäckter. Jag citerar underbare Tomas Tranströmer:
”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse.”
Empatiska hälsningar,
Ursula
www.hemligheter.nu
Kringelikrokandet har gått i arv..
Hej Ursula och välkommen hit! Visst ser jag vinsterna i slingervägarna. Om jag inte hade valt lite teve igår hade jag missat dokumentären om Annie Leibovitz som exempel, men ibland önskar jag att jag kunde vara mer effektiv, såsom jag är när det verkligen gäller. Det har nog mest att göra med att jag lever med en massa verkliga och ibland inbillade deadlines.
Underbara rader av Tranströmer, dem tar jag med mig!
Men Hanna den går oftast hand i hand med supereffektivitet när det gäller!
true.. :)
Skicka en kommentar