(Klicka !)Livet hastar på. Jag tycker att det alltid är värst på hösten; massor att göra, för lite tid och tilltagande mörker. Jag känner det verkligen som om jag ska ta mig genom ett spindelnät och fastnar hela tiden på vägen mot målet, som jag egentligen inte vet vad det är. Vad innebär det det att vara klar? Det hinner jag aldrig upptäcka, innan jag är inne på nästa etapp i stafettlivet.
Idag är en sådan där komma i kapp-dag. Ren tvätt att stryka, högen är ca 1 meter, smutsig tvätt att sortera, dammsugning, det bara måste dammas... det märks att vi inte varit hemma två kvällar denna veckan. Jag är verkligen ingen pedant, så när jag konstaterar att det måste dammas, då har vi passerat en gräns för många för länge sedan...
Matlagning...
Rättningar...
I morgon ska jag plantera de sista lökarna och kratta. Gräsmattan är återigen täckt av löv. Jag ser framemot morgondagen, för i min tankevärld är vi klara med alla inomhusmåsten och då i morgon skiner solen :) och det kommer att bli en sådan härlig höstdag.
Så, nu var det bestämt och det känns redan lite lättare :)
En fin helg önskar jag alla, ni som kämpar på med måsten och ni som känner er lediga!
5 kommentarer:
Tror att vi är mång som delar de här känslorna med dig! Alltså är du fullkomligt normal! =0)
Trevlig helg!
Ååååh, nu fick jag mer i ryggsäcken...
Jag borde också kratta löv och plocka upp fallfrukten...
Men nä Panter - imorgon tar jag en dag på soffan med en bok och filt!
Så det så.
Kom och gör mig sällskap vet jag.
Det där har jag grubblat över många gånger. Min dröm är att bli klar med allt, men jag har insett att jag inte törs bli det. Vad händer då? Så jag ser till att allt går omlott hela tiden, och nöjer mig med det. Fast... en liten dröm har jag om att bli klar med alla projekt...
Hedgren: VÄLDIGT skönt att höra :)
Linda: Du vet även löv och äpplen kan försvinna av sig själv... vind och djur gör ibland sitt jobb, annars lär ingen ta arbetet i från oss, om vi skjuter på det. Soffa och bok låter bra mycket trevligare.
Bloggblad: Jag insåg det nyss, att det är så med det mesta att det inte finns något slut. En sak i taget ska bli mitt motto.
När man förstorer bilden så ser det ut som om tusentals pärlor hänger där i busken, söker på länge efter ett sånt motiv, men hade ingen tur änn.
Sehr schöne Herbstbilder, ich freue mich auf die nächsten Bilder und Berichte.
Viele liebe Grüße aus Deutschland.
Skicka en kommentar