Nu känns det som om själva julfirandet är över.
Mycket mat, många skratt och möten.
Resten av ledigheten ska ägnas åt ledighet under diciplinerade former.Det innebär i klartext att jag bara ska slappa lagom mycket.
Dagljus, frisk luft,kameran, böcker och film står på agendan.
Elva dagar kvar!
Elva l å n g a dagar.
Jag är lyckligt lottad.
*Så, säger jag ofta enl. mina elever, i lektionssammanhang, när vi ska ta oss från ett moment till nästa. Ett bra sätt att markera att nu börjar något nytt, tycker jag.
9 kommentarer:
Det är i alla fall bättre än att säga okej stup i kvarten.
:)
:) Det tycker jag med. Jag visste faktiskt inte att jag sa det så ofta, förrän de berättade det.
Idag har min ledighet också blivit mer "diciplinerad".
Jag har varit ute och gått med hunden vid havet i flera timmar för att få dagsljus. Snart hoppas jag på att komma igång med en bok också. ;-)
(Filmer har jag faktiskt lyckat med att se några stycken)
Så... tänk när min förstfödda började prata för sisådär 31 år sen, och jag undrade varför i fridens dar hon sa "så" ideligen... Ända tills jag hörde det ur min mun...
Jag börjar så sent med själva julfirandet att jag känner julfriden ända tills jag tar bort granen ungefär på 13-dagen.
Disciplinerad... hm... nej, det är jag inte. Än. Men jag ska bli. Har en del saker som jag vill ha undan. Allt är lätt fixat utom möjligen de texter jag ska skicka in till nästa psalmskoleträff... de är inte påbörjade än. Jag vet bara temat.
Oj! Jag säger likadant! Märker det själv men då är det ju redan sagt...
Tänk om man hade haft en hel klass som la märke till alla konstigheter man gör! Oj vilket yrke du har :-)
Londongirl: Det vill till annars hamnar jag i ledighetskoma, igen. Havet, det låter för underbart.
Bloggblad: Det är ett himla användbart ord:) Å andra sidan lider jag när det används i skrift alldeles för ofta och mycket och jag antar att mina elever gör det också, lider lite...
Du ska nog se att inspirationen infinner sig, det brukar den gör till sist.
Hedgren: Jag märker de små orden också nuförtiden :)
Tina: Du anar inte vilken koll de har! Ordval, gester, kläder, håret...
Jag minns när jag vickade för massor med år sedan, och en av eleverna i en åtta eller nia sa "fröken, varför har du så fula kläder?". Jo, jo.
Matilda: Ibland är det bra att inte höra :)
Skicka en kommentar