Solsken inne på köksbordet ger mig så mycket glädje. Solsken genom fönsterrutorna renderar inte riktigt lika stor glädje. Strimmiga fönster och damm går att tänka bort till en viss gräns och den närmar sig nu.Mot bättre vetande har jag klämt in alla utvecklingssamtal innan påsken. Jag tror att det ska gå vägen. Jag och resten av familjen har ju något roligt att se fram emot. Vi åker söderut, till Budapest veckan innan påsk och är åter hemma lagom till skärtorsdagen.
Den här helgen har varit så bra; båda döttrarna hemma samtidigt, inga stressande rättningshögar (bara två mindre glosförhörhögar), vår ute och bara lagom samvaro. Nu känner jag mig redo för en rätt hektisk vecka; studiedagar, utvecklingssamtal som sagt och tvådagarskurs i Gbg. Jag träffar mina elever en dag kommande vecka och det blir krångligt. Jag vet att jag inte är oumbärlig och att de klarar sig fint utan mig, men det är alltid knepigt att vara borta.
Dammsugaren kallar...
Uppdatering
Jag var nog inte så himla pigg, när jag skrev detta. Nu hoppas jag att jag rättat till alla tappade bokstäver.
2 kommentarer:
Jag har himla svårt att koppla av om jag vet att jag har ett fullspäckat program framför mig. Men det låter som om du kan den konsten.
Den här helgen har jag dock kopplat av - f-bladet har gått till tryck och inget särskilt svårt väntar. (Vad jag vet...)
Sånt som jag inte kan påverka stressar mig inte så mycket numera, men jag vet att jag kommer att bita i hop och att stressen sitter i axlar och nacke framemot fredag.
Vad skönt att f-bladet är klart för denna gången.
Skicka en kommentar