Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



13 april, 2010

Ständigt på väg - uppgiven

Att leva i nuet är så svårt. Jag är ständigt på väg, i tanken och i verkligheten. Jag hinner inte tänka klart och inte avsluta möten med andra, innan jag hastar vidare på väg mot andra måsten och nya mål som ska bockas av på min mentala lista. Periodvis avskyr jag vardagen. Jag mår inte väl av att vara den här människan och jag är ingen vidare medmänniska heller. Tussilago hinner jag i bästa fall notera, när jag far förbi dem på väg någonstans.
Nu ska jag sova och kan konstatera att det blev inget rättat i kväll heller...

9 kommentarer:

Humlan sa...

Visst är det svårt! Man får nog vara glad över de små korta stunder som man lyckas vara närvarande utan att tankarna snurrar iväg.

Kamilla sa...

Precis så känns det. En inre stress som gör att man inte får ro på något sätt,,,,

Annika sa...

Det är en konst att leva i nuet. Jag kämpar meddet hela tiden. INTE blicka framåt, inte bakåt.
DET är NU som gäller.
Carpe diem.
Lättare sagt än gjort...

Lilla B sa...

Så där gör jag också men det stör mig inte alls. Att leva med minnen, att leva i nuet och i tanken på det nya hör ihop, tycker jag. Det gäller bara att balansera lite så det inte blir för mycket av något. Varken i minnena, nuet eller i drömmen om framtiden. Jag tycker att det berikar livet att ha tillgång till alla livets tider samtidigt.

Lena sa...

Alla: Tack för era svar. Jag tycker att jag egentligen lyckas bättre med detta för det mesta, men när det snurrar iväg på jobbet och mycket, för mycket, känns halvfärdigt eller ogjort, då blir jag bara så uppgiven. Jag ser inte ljuset i tunneln just nu, men det finns där. Det vet jag.

Bloggblad sa...

Det är väldigt lätt att säga: lev i nuet. Ganska svårt att göra det. Men själv börjar jag bli bättre på det, kanske för att det just nu är väldigt lugnt omkring mig och jag verkligen vill passa på att njuta av det. Vem vet vad som händer i morgon?

Amber sa...

Inte är det väl någon tröst, men du är ju inte ensam om det precis. Särskilt inte i lärarvärlden.

Pest att försöka sova den här tiden - jag bara snurrar och ältar allt som ska göras. Suck.

Tankevågor sa...

Ja inte är det lätt att leva i nuet. Men på något vis tycker jag att jag har blivit mycket bättre på det de senaste åren. Jag vet ju också orsakerna till det.
Men som sagt nu kommer en hektisk period innan terminen kan avslutas och just nu hägrar skolavslutningen för mig.
Är så trött på det här läsåret som har varit ett tillfälligt för mig.

Hoppas du kan känna att du kan stanna upp lite och hämta andan!

Lena sa...

Bloggblad, Amber, Londongirl: Jag vet ju att detta till allra största delen är jobbrelaterat och det gör det ännu svårare. Jag tycker inte att jag eg. styr över min tid om jag ska leva upp till alla krav, egna och andras.
Visst behöver vår arbetstid ses över, men jag är inte alldeles säker på att det är att börja i rätt ände, när ag. vill ha oss mer tid i skolan. Hur vore det att titta på innehållet först?