S e g t

Det är tur att vädret, spöregn, inte är en sinnebild för hur det känns just nu, för då hade det varit tungt.
Det tar emot att gå upp kvart i sex och veta att jag inte är hemma förrän efter fem, men det blir nog bra bara jag kommer dit, till jobbet alltså. Det brukar kännas helt OK.
 Jag hade gärna stannat kvar i sängvärmen en stund till och såsat fram i vardagen. Det är jag väldigt bra på, men nu är det annat som gäller: effektivitet och tidspassning. Jag tror att jag vet var jag har klockan. Den tar jag alltid av mig första lovdagen och sedan används den inte särskilt ofta under lovet.

Hoppas ni får en fin måndag!

Ny favorit

                                        Skånerost får maka lite på sig, trots att detta blir dyrare.
                                        Riktigt gott kaffe är en nödvändighet på morgon,
                                        särskilt när regnet skvalar i stuprören.

Om att ha det förspänt

Maken plockar och jag äter, men det var i går.

Idag regnar det.

Igen.

Uppdatering: Och nu lyser solen, samtidigt som det blåser ljumma vindar. Vi njöt nog alla tre, hundarna och jag, av cykelturen.

Redan måndag

På vägen hem

I går sken solen några timmar. Det är märkligt hur mycket den påverkar mitt humör. Nu är det gråvitt ute igen, inget vidare fotoväder. Jag har åtagit mig att för fotoklubben fotografera några dagar nu i februari. Klubben har ett årsprojekt, där kommunen ska skildras varje dag det här året. Kan jag väl göra, tänkte jag då i januari, när jag fick frågan. Idag är det dag tre av fyra, så det ska väl fixa sig, men jisses vad frusterande det är, när det inte blir som jag vill eller tänkt.

Här är det lov och det märker jag väl inte så mycket av. Vi har ju inga lovlediga barn hemma numera. Jag gör det jag är bäst på; såsar fram genom vardagen och tänker på sådant jag borde göra... som att besöka andras bloggar. Det har jag varit väldig dålig på det sista. Min blogglista är ganska lång , för att inte säga jättelång, så jag hoppas jag hinner med alla under veckan.

Jag hoppas att just den här veckan blir lång. Jag längtar inte till fredag. Nu ska jag alldeles strax
försöka fotografera den enorma rimfrosten på våra nypon. Vem vet det kanske blir dagens fotoklubbsbild för min del. Jag har några bilder att välja på för dagen; biblioteket, en Arnutställning och en cirkusskola.

Trög början

Idag, alldeleles snart, ska jag åka iväg till jobbet. Vi börjar förmiddagen med samverkansmöte; organisationsförändringar... Det är precis lika laddat, svårt och okul som det låter. Sällan blir det till det bättre, men det är ingången nu med, att det ska bli bättre för de flesta.

Jag ägnade nästan hela dagen åt papper i går. Att rensa och sortera pärmar dammar och det kliar fortfarande i ögonen. Gerda dök glatt i pappershögarna och jag tror vi får kontrollera säckarna, innan de far för vidare befodran mot återvinningsstationen. Den här gången ska det bli klart. Jag har bestämt mig. Skrivet så här verkar det ju ordningsamt och ordentligt, men de som känner mig vet ju att jag är mästarnas mästare på att skjuta upp till morgondagen.

Det är faktiskt bara 11 minusgrader ute och det känns numera överkomligt. Vintern har varit det bästa med det här lovet, sedan kommer nog sovmornar på god andra plats. Det känns tungt att gå upp vid sex igen.

Dagens paus vid datorn

En bra tisdag: Inget regn, jag har varit ute i dagsljus och vet vad vi ska äta till middag.

Idag har vi sett Slumdog Millionaire med eleverna på bio. Efteråt diskuterade vi många olika saker , bla vad de tror att Jamal gör med alla pengarna och vad de själva skulle göra med så mycket. Intressant var att de hade flera förslag på vad Jamal kunde tänkas göra, men väldigt få kunde säga något om vad de skulle använda summan till själva. Vi har nog för mycket, var en kommentar.


Fotot är från januari 2007

En sån där oktoberdag - klicka på bilderna

Hela höstpaletten, strålande sol, friska nordanvindar, löv som singlar i vindbyarna, många minusgrader i morse, nästan kala fruktträd och färdigplöjda åkrar. Det känns verkligen att naturen ställer in sig på vila.

Dagens

horoskop i tidningen:
Konstnärer kan bättra på sin teknik nu.
Lärare får också en bra dag.
Även kärleken verkar blomstra!

Det tar jag med mig som en affirmation, när jag fortsätter att fokusera:)

Sista lediga dagen

Solen skiner än så länge mellan molntussarna och det är något att vara tacksam över. Jag har förstått att det ska komma ännu mer regn. Vi har fått rätt mycket senaste veckan, så för min del räcker det nu.

Besöket på strålningsenheten renderade mig sex tatueringsprickar och några tuschstreck, som jag måste vara rädd om, åtminstone ända fram till fredag. Jag har lokaliserat biblioteket, så där kan jag tillbringa tiden, när jag väntar på bussen tillbaka. Skönt, för nu vet jag att jag kan få något annat ut av mitt nya "jobb" än bara transport och väntan.

Nu ska jag försöka få något vettigt gjort denna sista lediga dag, men allra först ska jag lista ut vad vi ska äta till middag. Detta eviga problem är verkligen ett i-lands problem.

Lata dagar

Jag får en känsla av att jag inget får gjort, men jag inser att det egentligen handlar mer om att jag inte gör, det jag tänkt. Så utemöblerna väntar fortfarande på behandling.

Idag har jag varit iväg på jobbet och hämtat tre kassar med böcker och pärmar som jag behöver. Jag ska planera under resorna till och från Borås har jag tänkt. Just den biten att klura ut vad och hur vi ska jobba, gillar jag verkligen. Jag skulle kunna sätta i gång nu, för det gror mycket i hjärnan just nu. Jag ska vänta till de trista resorna börjar, det är ju ändå fem veckor jag ska resa.

Idag har barnbarnet varit här på eftermiddagen. Vi har pusslat, spelat memory (och tänk han vinner varje gång) och läst om Aladdin. Vi höll oss inomhus för han var helt övertygad om att håret skulle blåsa bort om han gick ut. Det har verkligen blåst mycket, så jag förstår honom. Det såg lite roligt ut när vi gick den korta sträckan till bilen. Han håll hårt om lockarna. Kepsen fick jag ta hand om.
Vi får väl se om jag kommer igång med utemöblerna eller om det blir omklädning av köksstolarnas sitsar, ett projekt som legat i startgroparna i säkert en och en halv månad. Väldigt typiskt mig. Jag kan nog skylla en del på värmen. Det är svårt att göra något som tar tid, när det är så här varmt.
Återigen har fötterna antagit gigantiska propotioner. Även det skyller jag på värmen. Det är tur att vi bor vid vägens slut för stödstrumpor och shorts är inte snyggt. Alls. Jag tror inte jag skapar en trend med den outfiten.
Oj, nu är det snart i morgon! Sängen nästa.

Ännu en härlig dag

Den här fina rovfågeln letade mat i hagarna runt oss häromdagen. Maken fotade och han tror att detta är en brun kärrhök. Någon som vet?

Sexton grader i skuggan klockan sju ger en vink om hur det kommer att bli idag.

For hem i förrgårkväll från ett sommarfagert Halland till ett riktigt grönt Skaraborg. Fortsätter värmen så lär det snart bli bränt. Björkarna börjar sloka såg jag i går på kvällsrundan.

Jag åkte hem, för att ta hand om hund, katter, växter och hus. Resten av familjen är på andra ställen. Maken är just nu i Hälsningland, men har siktet inställt på Östersund, äldsta dottern är i Malmö och yngsta är i Göteborg. Hon smsade just och berättade att hon var på väg ut i skärgården. Det verkar var helt rätt ställe att vara på idag.

Jag ska ägna dagen åt att vattna och slipa, betsa och olja utemöbler. Det sista känns som ett riktigt Sisyfosarbete. Jag gjorde det för tre år sedan och jag vet att kroppen kommer att kännas som den gått igenom en mangel, men det blir fint och jag försöker betrakta det som träning.

Några timmar ska jag nog ligga i min solstol och försöka komma in i Expedition L av Erlend Loe. Det går lite trögt, men jag tror att det beror mer på mig än boken.

Jag saknar kameran som är i Hälsningland. Hade jag haft den hemma så är det inte säkert att jag hade tagit ett enda foto, men nu är lusten stor. Varför är man sån?

Festen är över

och det är vardag igen.

Idag, en alldeles vanlig lördag

Sol och frysligt kallt i vinden.

Maken beskriver hundar på ett mentaltest.

Äldsta dottern målar stolar och en Stringhylla svart.

Yngsta dottern rensar i sin gardrob.

Jag bakar lingonlimpor och funderar över läkarens ord i går.

Risken för ny cancer är mindre än 50 %.

Vad står det för egentligen?

Jag ska senare ta en dust med strykhögen

och gräva lite i rabatterna.

Däremellan ska jag se reprisen av Så ska det låta.

Hur kunde jag missa herr Wester i går?

Äntligen sol

Jag misströstade ända fram till tvåsnåret, men nu är den här!

Efter ha klarat av fredagshandlingen (jag gillar det inte),

ska jag och Izo ta en längre skogtur. Jag ska lyssna på

fåglarna och Izo lär ha fullt upp med alla viltspår.

Trevlig fredagskväll!

Om det inte vore

slutet av mars utan slutet av december, då hade jag varit nöjd.
Snö, minusgrader och sol...

Gårdagen gick f a k t i s k t i effektivitetens tecken och jag lastade av mig ett måste. Skönt.
Jag hoppas kunna fortsätta på den inslagna vägen i dag, så att jag på torsdag kan sätta mig på tåget söderöver. Om jag åker eller ej har inte särskilt mycket med måsten att göra, snarare med välbefinnandet, men det hänger i och för sig lite ihop med måsten det med.

Nä, det är väl bara att sätta i gång.
En fin tisdag tillönskas alla!

Grå måndag

Lite grönt skadar inte. Detta är kaffe.

I helgen har vi flyttat runt lite saker, rätt många visade det sig. Vi har bytt ett vitrinskåp mot ett något mindre. Nu får inte allt plats och jag försöker klura ut vart t ex alla handdukar ska ta vägen.

Måndagar kan vara bra sega, men jag ska göra nya vårförsök efter tråkgörat (diskmaskinen) och så lite fröer. Jag klickade hem några påsar i förra veckan. Det är lätt att klicka och några blev 15 påsar...

Vårljus

Vaknade i morse av att solens strålar blänkte i kakelugnens plattor. Även om det inte är sol just nu, så är det ett annat ljus. Luften känns annorlunda, fåglarna hoppar runt, kvittrar och inspekterar holkar och katterna kan inte bestämma om de ska vara ute eller inne.

En som också gärna är ute är hunden. Han såg till att motionera sig ordentligt igår. Han försvann efter några rådjur och var borta i fem timmar. Jag brukar ha jättekontroll på honom, men i går brast det uppenbarligen. När sånt här händer (det är inte ofta, senaste var det för 1½ år sedan) så blir jag så orolig. Tänk om han fastnar någonstans, tänk om han blir påkörd eller förorsakar en bilolycka. Jag tror att det gick väl igår, att han inte var på vägen, utan i skogen. I dag har jag en rätt trött hund här hemma. Detta till trots, ska vi nog mäkta med en promenad ändå i dag.

Ny vecka, ny måndag

Här har vi nu sportlov, så då har jag det med. Det känns bättre så.
En hel ograverad måndag att ta vara på.
Solen försöker tränga genom molnen , så det kan nog bli någon timma ute.
Ska det bli något gjort, så kan jag inte sitta här.

Insikt

När man går hemma, som jag nu tillfälligtvis gör, kommer vissa insikter, som tex att vi nog måste förankra granen ordentligt. Katterna genomför formidabla race i huset, upp och ner, fram och tillbaka och överallt. Granen kommer inte överleva om den inte sitter fast och vi får nog kattsäkra pyntet också. Gerda är en mycket nyfiken liten katt.

Nu ska jag gå ut på promenad, innan mörkret lägger sig. Senaste promenaden genomfördes nog förra helgen. Det ska bli riktigt skönt. Det gråa består, men det regnar inte :)


Uppdatering
Lagom tills jag kom ut, började det regna, men vi gick, hunden och jag. Det är helt ofattbart hur mycket grus det kan fastna på en schäfermage...

Det känns

Övervägande mulet och en del regnskurar idag.

Så lät det alldeles nyss i radion.
Igår eftermiddag var locket väldigt när hustaken och det blir nog så idag med.
Suck... jag behöver ljus.

Nåja, imorgon är det ju faktiskt fredag!