Kort rapport från kusten, vet ju inte hur länge jag har uppkoppling

Solen skiner, nästan jämt, men inte nu.
Jag är klädsamt rosa och har druckit många koppar kaffe samtidigt som jag läst klart Till dess din vrede upphör. Den var precis så bra som de tidigare, lite bättre till och med. Jag gillar det historiska perspektivet i den här boken och ser fram emot fortsättningen. Någon som vet när den kommer? Jag har också sträckläst en ungdomsbok, Det är så logiskt alla fattar utom du. Charmig, skulle jag nog säga. När jag läser ungdomsböcker läser jag hela tiden med hjärnan inställd på att fundera ut vad jag kan tänkas göra av den, i skolan alltså. Jag har efter en stunds kontemplation i soffan, läs middagslur, kommit fram till att jag inte gör något. Vissa böcker ska man lämna i fred och inte förstöra med uppgifter. Jag har lämnat ett annat ex av den till en av mina elever. Det ska bli rätt intressant att höra vad hon tycker. Nästa bok, Boktjuven, däremot ska jag försöka göra något av. Här känner jag att uppgifter nog är till hjälp för förståelsen. Den är skriven i en annan berättartradition, tror jag; jag har ju bara bläddrat och småläst här och var än så länge. Jag misstänker att somliga har svårt av just den anledningen. Så om det faller väl ut lär jag läsa den boken två gånger. När jag inte sitter med näsan i böcker, bläddrar jag i senaste numret av Språk och har hittills läst om Författaren som bytte modersmål och Bullrande gotländska. För en fuskgotlänning som jag var det underbar läsning. Om man är det minsta intresserad av ord, så är Språk det självklara valet.
Mellan alla ord har jag också klippt gräsmattan, två decimeter högt var gräset. På framsidan , som inte klippts alls i år, gäller nog lien, ett redskap jag inte hanterar. Två kort har jag tagit, på det höga gräset... får skärpa till mig. Det går fyra islänningar här på heden tillsammans tjugo kvigor. Hästarna kanske vill bli fotograferade. Vi får se, i morgon är en annan dag...