Solen skiner, nästan jämt, men inte nu.
Jag är klädsamt rosa och har druckit många koppar kaffe samtidigt som jag läst klart
Till dess din vrede upphör. Den var precis så bra som de tidigare, lite bättre till och med. Jag gillar det historiska perspektivet i den här boken och ser fram emot fortsättningen. Någon som vet när den kommer? Jag har också sträckläst en ungdomsbok,
Det är så logiskt alla fattar utom du. Charmig, skulle jag nog säga. När jag läser ungdomsböcker läser jag hela tiden med hjärnan inställd på att fundera ut vad jag kan tänkas göra av den, i skolan alltså. Jag har efter en stunds kontemplation i soffan, läs middagslur, kommit fram till att jag inte gör något. Vissa böcker ska man lämna i fred och inte förstöra med uppgifter. Jag har lämnat ett annat ex av den till en av mina elever. Det ska bli rätt intressant att höra vad hon tycker. Nästa bok,
Boktjuven, däremot ska jag försöka göra något av. Här känner jag att uppgifter nog är till hjälp för förståelsen. Den är skriven i en annan berättartradition, tror jag; jag har ju bara bläddrat och småläst här och var än så länge. Jag misstänker att somliga har svårt av just den anledningen. Så om det faller väl ut lär jag läsa den boken två gånger. När jag inte sitter med näsan i böcker, bläddrar jag i senaste numret av Språk och har hittills läst om Författaren som bytte modersmål och Bullrande gotländska. För en fuskgotlänning som jag var det underbar läsning. Om man är det minsta intresserad av ord, så är Språk det självklara valet.
Mellan alla ord har jag också klippt gräsmattan, två decimeter högt var gräset. På framsidan , som inte klippts alls i år, gäller nog lien, ett redskap jag inte hanterar. Två kort har jag tagit, på det höga gräset... får skärpa till mig. Det går fyra islänningar här på heden tillsammans tjugo kvigor. Hästarna kanske vill bli fotograferade. Vi får se, i morgon är en annan dag...
En helg att bevara i minnet, när det är november, mörkt och kallt. Härlig krispig sensommar eller höst, det beror på hur man väljer att se det. Att se solen stiga upp är underbart.
Det blommar än, men kalla nätter gör nog att de knoppar som finns inte kommer slå ut.
Utsikt från köksfönstret. Visst är det fint med älgar, råddjur och tranor utanför huset som hemma, men jag fördrar en utsikt som denna. Lördagen innebar loppisbesök. Vi var sannerligen inte de enda som planerat in detta. Många människor var det och väldigt välorganiserat, så jag klarade en dryg halvtimma. Jag har numera väldigt svårt att trängas längre stunder. Jag blir less, trött och yr.
I kön innan avspärrningarna släpptes kunde vi lyssna på musik. Just det inslaget ökade på trivselfaktorn. Skönt att slippa skvalmusik ur högtalare.
Många fyndade. Det tur att vi har olika synpunkter på vad ett fynd är.
Damen här fick hålla hårt i sitt fynd, för det fanns många som kastade lystna blickor på detta fordon.
Jag fyndade också. Det behövs ett lagom stort eller litet bord i stugan. Ett bord att ställa kaffemuggen på när jag läser. Jag har letat ett tag och igår hittade jag det. Det behöver fixas till lite.
Så här ser det ut efter första strykningen. Jag ska strax ut och måla igen.
Hösthorisont
Lånebild från www.fotoakuten.se
...innebär arbete med röjsåg, inget annat. Det är märkligt hur vissa växter frodas och växer med minimal skötsel.
Vi har ägnat några dagar att göra vissa delar av tomten mer tillgängliga. På sina ställen räckte gräset en bra bit upp på låret.
Vresrosor , gräs och vass har förpassats till komposthögarna på tippen i H-stad.
Vi har tagit det lugnt och jag har också hunnit promenera längs havet, sitta i min BadenBaden och klappat kossor och hästar.
Just doften av hästar är ren och skär lycka. Jag luktar länge på mina händer efter klappstunden.
