Kort rapport från kusten, vet ju inte hur länge jag har uppkoppling

Solen skiner, nästan jämt, men inte nu.
Jag är klädsamt rosa och har druckit många koppar kaffe samtidigt som jag läst klart Till dess din vrede upphör. Den var precis så bra som de tidigare, lite bättre till och med. Jag gillar det historiska perspektivet i den här boken och ser fram emot fortsättningen. Någon som vet när den kommer? Jag har också sträckläst en ungdomsbok, Det är så logiskt alla fattar utom du. Charmig, skulle jag nog säga. När jag läser ungdomsböcker läser jag hela tiden med hjärnan inställd på att fundera ut vad jag kan tänkas göra av den, i skolan alltså. Jag har efter en stunds kontemplation i soffan, läs middagslur, kommit fram till att jag inte gör något. Vissa böcker ska man lämna i fred och inte förstöra med uppgifter. Jag har lämnat ett annat ex av den till en av mina elever. Det ska bli rätt intressant att höra vad hon tycker. Nästa bok, Boktjuven, däremot ska jag försöka göra något av. Här känner jag att uppgifter nog är till hjälp för förståelsen. Den är skriven i en annan berättartradition, tror jag; jag har ju bara bläddrat och småläst här och var än så länge. Jag misstänker att somliga har svårt av just den anledningen. Så om det faller väl ut lär jag läsa den boken två gånger. När jag inte sitter med näsan i böcker, bläddrar jag i senaste numret av Språk och har hittills läst om Författaren som bytte modersmål och Bullrande gotländska. För en fuskgotlänning som jag var det underbar läsning. Om man är det minsta intresserad av ord, så är Språk det självklara valet.
Mellan alla ord har jag också klippt gräsmattan, två decimeter högt var gräset. På framsidan , som inte klippts alls i år, gäller nog lien, ett redskap jag inte hanterar. Två kort har jag tagit, på det höga gräset... får skärpa till mig. Det går fyra islänningar här på heden tillsammans tjugo kvigor. Hästarna kanske vill bli fotograferade. Vi får se, i morgon är en annan dag...

Semester

sol
värme
långsamt tempo
björnbär som mognar
tid
promenader
hundlek
bokläsning (jo, faktiskt)
mörka augustikvällar

Jo, det känns som om jag laddar batterierna för fullt.

Lycka och förväntan

Hit åker jag på onsdag, alldeles själv.

Längtan efter hav, horisont och salt i luften blev för stor.

Hit, är för dem som inte vet, landet Halland

(för att låna ett Elisabetuttryck),

byn innan eller efter Steninge,

beroende på om man kommer från norr eller söder.

Det är en dryg vecka till nästa behandling och

just den veckan brukar jag må som bäst.

Bra tajming eller hur?

Förunderligt

Att slippa den vanliga söndagsångesten
är en märklig, men behaglig känsla.

Att jag dessutom skymtat solen gör det inte sämre.
Februari börjar bra.

Äntligen!

Jag klarade att ta mig fram till lovet. Det trodde jag inte för någon vecka sedan. Nu är det bara denna dagen kvar, sedan ska jag sova länge på mornarna. I alla fall till klockan halv nio. Det är ganska länge med mina mått mätt.
Jag undrar om jag kan ta mig till jobbet i tid idag. Det har blåst alldeles väldigt mycket i natt och det händer ju att träd blåser ner över vägen. Det visar sig när jag ger mig av ut i mörkret om en tio minuter. Ja, just det! Det ju den här helgen vi vrider tillbaka klockan. Åh, jag har mycket att se fram emot :)

Trevlig fredag alla trötta och pigga människor!

Dagen då "allt" ska ske

Nja, inte allt, men mycket. I morgon far vi söderöver till havet och luften och kommer hem kvällen innan jag börjar jobba. Det känns som om det är detta jag omedvetet (?) väntat på hela sommaren, lite dumt att låta flera veckor bara passera, men så är det nog.

Idag ska det fixas , ordnas med alla de där småsakerna (papper och pärmar), som jag skjutit på till senare. Lika dumt det med, att skjuta på saker, men sån är jag. Tyvärr, skulle nog min make säga.

Nu ska jag ägna dagen åt detta och lite annat som packning och blomstervattning , så :

Trevlig augusti alla bloggläsare!

Vid kusten i Halland är telefonmottagningen och internetuppkopplingen minst sagt usel, så det blir en längre paus.

Måndagmorgon

Och på golvet ligger bara pusslet kvar

Efter morgonruschen
ekar det tyst i huset

Radion på i bakgrunden.
Spanien vinner och vinner
om och om igen

En alldeles ny dag,
bara min,
tyst och tomt i huset
Bara jag
och hunden

Lika tomt, som det är här,
är det inombords
Det finns en massa
att göra och engagera sig i
Men
jag är tom
Vill inte,
vill bara göra nåt roligt
Känner mig lite som mina tonåriga elever
Lust inte plikt

De, liksom jag, har lov
Varför tänka på jobbet,
när jag kan tänka på blommor,
som behöver bindas upp eller
en Flammentanzros, som behöver räddas
från en nyponros omfamning

En ny dag, bara min

Och på golvet
ligger inte längre pusslet kvar

Frihet

Nu kan jag andas ut. Synd att jag inte kan illustrera med ord hur min lättnadens suck verkligen låter. Visst arbetar jag en bit in i midsommarveckan och våra elever har inte sommarlov förrän nästa fredag klockan tolv, men ångestryggsäcken är borta.
Nästan alla mina måsten är avklarade. Jag har några småsaker kvar, som att sätta en himla massa slutbetyg... det ska nog gå bra. Jag har bestämt mig, när det gäller de flesta. Det finns alltid några, som jag grunnar över in i det sista, så dem får jag fundera över nu i helgen.

Om några timmar far jag och barnbarnet till Halland. Han älskar att bada, så jag tror att min plats de närmaste dagarna kommer att vara på stranden. Helt rätt plats just nu. Vi ska vara kvar ändå tills på måndag. Kvar hemma lämnar jag make och yngsta dottern. Dottern arbetar fredag och lördag och maken arbetar ideellt på lördag. Jag tycker liite synd om dem. Sådana här dagar ska man få vara ledig och det vid havet. Äldsta dottern med japansk studiekamrat kommer upp från Malmö och hälsar på mig och barnbarnet vid havet.

Det är inte bara jag som levt under press här: Yngsta dottern har klarat av sitt teoriprov för körkort och har en inbokad uppkörning snart. Äldsta dottern har klarat av tre tentor på två veckor och makens arbetsplats ska byta lokaler. Jag tror att mina måsten väger lätt vid en jämförelse.
Nu är det nog dags att packa, om jag ska komma i väg i rimlig tid.

En väldigt fin helg tillönskas ni alla!

Ytterligare en helg

Just den här solen fräste till i Kattegatt i torsdagskväll precis när vi städat klart.

Det är rofullt att bara få vara vid havet. Det senaste dagarna har inneburit återhämtning och lite större förhoppningar om vår framtid.


Jag lyssnade på ett föredrag i fredags som gav mig lite mer tro på vår framtid, klimatet till trots. Föreläsaren skall snart dokterera på klimatfrågor och talade så att vi alla begrep. Visst ser det mörkt ut, men det finns nog en framtid. Om det är politiker eller marknadens aktörer som ska påverkas var doktranden och meterologen(se nedan) oense om. Strunt samma tänkte jag, om alla påverkas , tar ställning och agerar i rätt riktning kan det bli resultat.

Resten av helgen gick i långsamhetens tecken. Maken hade gjort det mesta i trädgården, när jag var på kurs . Jag har lagat ett mål mat, diskat för hand (det är vilsamt) några gånger och lite förstrött bläddrat i den nya VI- tidningen. Jag har tänkt på rättningar en gång (men nu är de väldigt påträngande) och hela tiden önskat att jag skulle vara ledig minst en vecka.

Lördageftermiddag kröntes med trevligt besök av Elisabet och pensionatsföreståndaren.

Detta är helgen då våren verkligen kom. Björkarna måste ha slagit ut på natten mellan lördag och söndag. Vitsippsmattorna längs vägarna är bedårande och här hemma har det verkligen vuxit i rabatterna. Scillan och vitsipporna i besån sjunger på sista versen, samtidigt som fler gullvivor blommar och jag såg också några förgätmig i i skydd av jasminbusken. SMHI:s prognos ser lovande ut och det känns verkligen som om de goda dagarna fortsätter.

Det blir barfota i sandalerna hela veckan :)

Helgkänsla

vaknar tidigt
solen i ögonen
glömt rullgardinen
yoghurt och hallon
skånerost
frostig gräsmatta
skatorna bygger nytt bo
ivrigt hundtramp
Är du klar nån gång då?
bitig, frisk luft
morgonkonsert i träden
rådjursspaning,
alltså hunden, inte jag
mera skånerost
hungrig katt
tittar på stryktvätten
längtar till klockan tre
Londondottern anländer hem

och vårkänslor
några innanfönster är borta
härligt att kunna vädra igen

och
gräsmattan är klippt!

Bara en dag kvar

På tisdag åker vi, hunden och jag, till Särdal och havet. Resten av familjen ansluter under veckan. Det allra bästa av allt är att vi inte åker hem förrän på annandagen.
Det finns alltid kaffe, om någon har vägarna förbi eller vill åka på utflykt. Nej, vi driver inte café, men bilden passade så bra.

(Maila bara så jag får lämna vägbeskrivning.)

Jag hoppas på vårvärme. Prognoserna verkar sisådär, men just i havsbandet är det nästan alltid annorlunda jämfört med väderleksrapporterna. Håll tummarna!

Så här kan man också ha det

Ett av många kort från döttrarna. Jag tror allt att det måste bli en resa snart... eller ja i februari kanske. Den månaden kan jag både ha och mista precis som november.

Om jag är avundsjuk?

Hrmmm, nää inte det minsta. (ljuger lite otvunget)

Till friheten

Känner mig tömd på kraft. Skolstarten är alltid intensiv, sista året med niorna och det är så mycket ska klaffa. Fullmatade dagar och sena nätter. Därför åker jag till havet i morgon. Tillbaka i tid till nästa arbetsvecka, som inleds med möten på förvaltningen... jag hoppar högt av glädje. Jag brukar kunna förhålla mig till mina elevers problem , men i år är det svårt. Det är för många som har det svårt med livet, inte bara skolan. Jag önskar så att de under sitt sista grundskoleår verkligen får luft under vingarna. Nåja, vi har bara börjat och jag är inte den som ger upp.

Så, en väldigt fin helg till alla, hoppas jag på.

Gärna solig.

Semesterstängt!

Mot Sherwoodskogen!

Nu drar vi, äldsta dottern, jag och en hund härifrån, mot vår fristad här i världen. Mot den fria horisonten och havsluft. Jag känner hellre lukten av tång än av gödsel.
Efter ha arbetat på bra i trädgården i går så känns det helt OK att åka. Frön och plantor är sådda och satta. Har jag tur kommer det att blomma fem olika sorters riddarsporrar i min rabatt i sommar. Det handlar i mitt fall om tur, vill bara göra det tydligt. Oturen i mitt odlarliv stavas h u n d. Nu i år är rabatterna inhängnade och jag hoppas att det ska rädda det som räddas kan. Lite tveksam är jag dock, vill en schäfer gräva ner sina ben på ett visst ställe så är det inte mycket som hindrar. Staket runt rabatter är inte snyggt, men nödvändigt ett tag. Visserligen lämnar jag gräsmattan helt åt maken när jag åker, men" tröstar" mig med att det finns en gräsmatta i Halland också. Väderleksrapporten ser förhoppningsfull ut, sol och lagom varmt, vårvarmt inte sommar. Det känns bra.
Jag är helt säker på att jag inte kommer att bada i havet. Hur det blir med hunden återstår att se. Förra sommaren som valp, älskade han att plaska, han for som ett jehu i det långgrunda vatten längs med stranden. Det var ren och skär lycka.

När jag röjde klart i rabatten hittade jag faktiskt en tulpan, som överlevt rådjur och mig, så med denna sol önskar jag alla en riktigt trevlig Valborg! På återseende!

Ledig eftermiddag

Nu slänger jag mig i Baden Baden-stolen, njuter en timma eller så

av fågelkvitter, humlesurr och traktorbrum.
Bilderna är från igår , då det var minst lika härligt.


Hämtade den renoverade kameran i går. Känns bra.

På promenad med lånad kamera

Jag älskar scilla och skulle gärna ha hela tomten full.

Just de här finns på kykogården i Halmstad.

På skärtorsdagen blåste det så pass, att jag inte gick ut förän frampå sena

eftermiddagen, när det mojnade lite. Det är två svanar på bilden. Titta noga.

Det måste ha blåst mycket under vinterhalvåret. Sandstranden är bred, inte mycket tång,

för tillfället i alla fall, och snäckor i massor långt upp i bäckfårorna, som har sina utlopp här.

Mot horisonten från vår stuga sett, kan man se ett fiskeläger, eller ja, det som varit ett sådant.

Så här ser det ut nu.

Irriterande med datum på bilder, fråga mig inte hur jag gjorde eller inte gjorde.

Det har nog med batteribyten att göra, tror jag.

Årets första vitsippor såg jag i Särdal.

Det är mycket grönare i Halland än i Skaraborg.
Längst upp i vänsterkant finns det två strandskator.
Det är svårt att ta kort i solsken, jag chansade ofta.

Kvarnen i Särdal.
Sväng åt andra hållet, mot havet, så kommer ni till mig.

Jag kunde inte låta bli... det är något speciellt med stenmurar.


Sådana här dagar då det bara är alldeles underbart, ska man inte glömma att det kan vara blåsigt,kallt och eländigt vid havet också...

...men det skulle nog gå att stå ut med...

Nä, jag gör inte om .

Text och bild vill inte vara där jag vill att de ska vara. Det är i alla fall rätt text till bilderna.

Till havs

Nu åker jag hit till den fria horisonten

och den friska, saltmättade luften.

Med tar jag kängor och vinterkläder.

Det lär blåsa, men vad gör det?

Så, en hälsning, lite i förtid,

men jag tycker allt att påsken börjar i dag på eftermiddagen.

Detta kort fick jag för många år sedan från en av mina elever.

Kortet deltog i en teckningstävling.

Behöver jag säga att Karin vann?

Numera pryder det sin plats i köket varje år till påsk.