Vi besökte Bohusläns museum, som visade sig vara riktigt intressant. Där finns säkert något för alla.
Just den här utställningen såg jag inte allt av, för jag fastnade framför en video som ingick. Det var en verklig tidsresa att se den, för den handlade om 70-talet, inte mitt utan konstnärens, men det var mycket jag kände igen och en del jag saknar idag, som solidaritet och empati.
Ibland kan skadegörelse bli något annat när det fastnar på bild.
Höst är det verkligen men det finns tappra rosor som kämpar på.
De här och de nedan fanns i en sommarstugeträdgård precis vid vattnet. Stugan var tillbommad och synd att ingen kan njuta av blommorna är det allt.
Åtta av eleverna badade förresten och de badade rätt länge. Vattnet var inte varmt kan jag meddela.
Ibland kan jag sakna att bo i en stad, men bara ibland.