Jag har precis lyssnat på P4 Dokumentären
Livet är en lista och det var intressant och igenkänningsfaktorn var hög.
"Att skriva listor är ett bra verktyg för att strukturera sitt vardagsliv, och sina drömmar och visioner. Men vad händer när listorna och kontrollbehovet tar över, och livet blir någonting man bockar av?
Det som ska inhandlas på mataffären spaltar hon upp i punktform. Alla större beslut förvandlas för-och-emot listor, där hon gör en stapel med plus, och en stapel med minus, och väger de båda mot varandra."
Programmet handlar om Elina Wessman, som strukturerar hela (?) sitt liv i listor och även om jag tycker att jag är snudd på världsmästare i listskrivning, så har jag en överman på området. En bit i programmet, inser jag att jag är glad över att jag inte tagit min listskrivning till en högre nivå, för livet är inte en lista och jag kan nog tycka att jag numera har ett mer avslappnat förhållande till listor. Jag har faktiskt inte skrivit en endaste lista (än) för de lediga dagarna nästa vecka.
7 kommentarer:
Här är en som rätt farlig på listor ,-)
Och eftersom jag har så fruktansvärt mycket att göra numera (haha ..), så blir listorna bara längre och längre.
Problemet är att jag inte alltid prickar av och GÖR det som står på listan ...
Elisabet: När man alltid har mer eller mindre ont om tid, då känns längre ledig tid som en hel ocean och jag stressar nog lite över att jag borde ta vara på all den tiden, så jag förstår att du har långa listor :)
Jag har upptäckt att det går bra att återanvända listor. Jag kunde använda förra helgens lista den här helgen. Det var då förkylningen satte in och det blev mao inte nåt gjort och jag tror att denna helgens lista räcker en bit in i den här veckan också.
Här är en till listskrivare. Specellt när jag ska ut och resa. Först skriver jag en lista pà allt som ska med, allt eftersom sakern läggs ner i välskan fàr de en markeringi marginalen. Listan följer ocksü med pà resan för när jag ska àka hem stryker jag alla grejerna när de hamnar i väskan igen, sà jag vet att allt följer med tillbaka :-D
Vonkis: :) Jag känner igen mig.
Här är en listoman till och vet du jag är även gift med en. :-)
Känner tom. igen det där med återanvändningen av vissa listor.
Det funkar som sagt ibland att göra så när det blir samma saker igen....
När sönerna bodde hemma gjorde vi tex. "städ och att göra-listor" och sen fick alla välja det de ville göra på listan och satt sitt namn efter....sen prickade vi av eftersom det blev gjort.
Skrattar gott åt Londongirls städlistor! Såna hade jag med, på den tiden flickorna var yngre och mitt ex arbetade på annan ort.
Då skrev jag listor där jag hade spaltat upp vem som skulle göra vad och dessa listor har tydligen orsakat svåra trauman .-))
Någon tycktes alltid få städa badrummet, medan den andra slapp undan med att dammsuga ...
Londongirl: Så gjorde vi när vi hade storstädning inför kalas. vi fyller år hyfsat fördelat över året och det är bra, för då blir det ordentligt städat åtminstone några gånger. Mannen här hemma skriver inte listor.
Skriver sönerna listor? Våra döttrar gör det. Vet inte om det är arv eller miljö.
Elisabet: Ojdå, trauman är inte att leka med :)
Skicka en kommentar