En septembertorsdag i trädgården

Kanske den sista sommardagen.

Typiskt

www.fotoakuten.se

När möjligheten uppenbarar sig, så är årets äppelskörd den sämsta på många år. 

Svalorna flyger lågt

och det snöar jasminblom här hos mig

och på radion sjunger Måns Cara Mia.

En alldeles vanlig semesterdag i juli.

Det artar sig

Dagens uppgift

Odlingslådorna är tillverkade av  virke från ett väldigt gammalt kyrkstall. Bara ordet kyrkstall känns gammalt.
I ärlighetens namn ska jag säga att det hittills bara är maken som slitit med detta.

Det känns

lånad bild

att stå stå här kan jag meddela, men nu är rabatterna rensade. Om jag hade velat hade jag kunnat dra upp lönnplantor till minst två alléer. Nu drog jag helt sonika bara upp dem och slängde dem med det andra ogräset.
Vintern tar på växterna, somligt, bla en pion,  har dött och annat har jag tröttnat på , malvor tex. Förhoppningsvis tar de sig de nysatta plantorna. Projektet odlingslådor har inte kommit så långt. Vi får väl se om det blir några i år. Nu tar en sån där vecka vid igen, en vecka jag helst velat slippa, så bloggen får nog fortsätta att vila.

En sån där långsam söndag

Höstdimma kan också vara underbart på ett stillsamt vis.

Höst i Skaraborg

Några "ratade" bilder från idag. En ledig dag mitt i veckan har väckt tanken om att gå ner i arbetstid. Att få möjlighet att andas, hinna upptäcka omgivningen, utan att känna att det finns annat som måste göras, det vore nåt´. Å andra sidan tycker jag inte att ett vanligt heltidsarbete ska innebära att man inte kan göra det jag gjorde idag. Jag vet ju att det hänger på mig, att jag måste sätta mina egna gränser.

Trädgårdslördag

Mitt i november eller hittat i trädgården idag.

Solen skymtade jag ett kort ögonblick i morse, sedan var det grått igen... inget regnade idag och då ska man nog vara tacksam. På dagens program stod lövkrattning, som känns som ett sisyfosarbete, middagstillverkning, hundrastning och inte så mycket mer. Jag har inte ägnat skolan en endaste tanke och det känns väldigt bra.

Ny vecka och full fart framåt. Det finns ett och annat att se fram emot bland alla måsten; kurs på onsdag och mina åttors tal till påhittade personer. Jag har några naturbegåvningar märkte jag, när de filade på sina alster i förra veckan. På onsdagkväll är det föräldramöte och det känner jag mig inte lika entusiatisk inför om jag ska vara ärlig. . .

Vårspaning

Nä, inga krokusar, även om jag önskar, men mossan växer bra.

Två tranor har anlänt till Hornborgasjön.

Vår ensamma trana lär inte komma än på ett tag.

Nöjd, men ledbruten

Höstblåst innebär

väldigt många äpplen och lönnlöv att kratta ihop.

Just de här krattnings- och skyffelmusklerna har inte jobbat på länge,

men nu är de väck, äpplena och löven på marken alltså.

Det är tyvärr många av dem kvar i träden.

Det blir en annan solig dags göromål.




Nu ska jag steka köttfärsbiffar och sedan åka till jobbet. (Dålig planering, men så är det.)

Vi väntar

Det lutande tornet i Pisa och kyrktornet i Bedum i Holland har konkurrens. Vårt ena äppelträd har sett ut så här länge och vi har väntat och väntat. Vi har inte bundit upp det, även om det kan se så ut. Tvättlinan gör varken från eller till. Vi får väl se hur det går i höst, många äpplen är det i alla fall.

Upptäckt

Jag har först denna höst (!) upptäckt att det är dåligt med höstblommor i rabatten.
Varför har jag inga astrar, höstanemoner eller dahlior att glädjas åt? Så har det varit i flera år... fattar inte vad jag tänkt på. Det är ju för sjutton på sensommaren och hösten jag garanterat är hemma.

Alldeles nyss fyrades det av ett skott i skogen alldeles nära oss och där med det skottet försvann lusten att gå ut. Projektet motionera ordentligt tar paus idag också. Igår spöregnade det och efter en inre strid vann mitt bekväma jag, så det blev inget då heller. Skogen kryllar av svampplockare och dem kan jag hantera, men skyttar... då stannar jag här. Vad jagar man nu förresten? Råbock?

Fredag i morgon... det känns bra.

Redan?

Passerade vår stora utegrupp på vägen mot tvättlinan (utmärkt torkväder idag) och insåg att det är dags igen.
Så trist! Jag kommer ihåg hur ledbruten jag kände mig.
Vem ska jag lura på detta?

Sol och friska vindar

Tyvärr blåser alla löven åt fel håll, in i trädgården i stället för ut på fältet. Har jag tur blåser de ihop till fina högar....

Det är inte bara vi, människor och hundar, som hukar oss i vinden, utan också de växter som tror att det inte ska bli vinter.

Nu ska vi åka över "berget" för att handla bla en bänkskiva till mitt nya långa skrivbord. Jag behöver plats till alla mina rättningshögar som irriterar somliga :) här hemma.

Gröna fingrar

Tyvärr, inte resultatet av mina fingrar. Det är grannen som begåvats med dessa.

Inte så lite avundsjuk är jag.

Jag vill också lyckas och inser att det handlar brister på flera områden.

Kunskap är ett stort sådant.

Jag har nu införskaffat mig en stor illustrerad bibel. Drygt 550 sidor.

Lite kunskap borde jag hitta i Vår trädgårdsbok.

Röjt

Grovarbete i rabatterna i går kväll när regnet upphört. Jag hann precis innan myggen och knotten upptäckte mig.
Somliga växter, malvor och förgät mig ej i synnerhet har en otrolig förmåga att sprida sig. Malvorna brer ut sig och nästan kväver annan växtlighet, ogräs också...
Igår åkte de flesta väck, tillsammans med några överblommade digitalis och vallmo. Jag kan inte säga att jag rensade ogräs. Det fanns bara några brännässlor och några ställen där vårarven lyckats växa. Jag snarare röjde och försökte ge lite livsutrymme år de stackare som levt i skuggan. Hoppas att de tar sig.
Det krävs nog allt lite mer värme och sol för att det ska bli bra. Något som säkert kommer att ta sig på frilagda ytor är väl ogräs, men den dagen den sorgen.

Vårtecken som ger kraft

Japp, det blev blekgula penséer. Äldsta dottern valde.

Ser ni månen?

Fattar inte att floxen klarar så många minusgrader.

Klarar floxen att vänta på våren och värmen, ska väl jag klara mig fram till fredag
och
påsklovet!

Uppdatering 30:e mars

Floxen frodas och växer. Jag klarade upploppet med nöd och näppe. Jag har, efter att jag stängt av väckarklockan varje morgon denna vecka, somnat om och så när försovit mig. I morse blev det till att rivstarta, trots att jag kände mig febrig och eländig. Insåg att eländet skulle mångdubblas om jag stannade hemma, så jag körde till jobbet. En dag med ångan uppe och andan i halsen går för det mesta bra, så också idag.

Jag vill också passa på att tacka för alla fina snällord. De värmer.

Ha nu en riktigt fin helg allihopa!

Vår, åtminstone några dagar

" svenska" tranor och en crested crane i Uganda

Har inte hunnit undersöka trädgården än, men det finns vårtecken i luften.
Den synnerligen lokala tranräkningen ger vid handen : 2 stycken siktas i nedre ändan av fältet. Tran-ljud/skrik är verkligen vår. När tranorna anländer är luften annorlunda på något sätt.
Om jag spanar och lyssnar ordentligt så både ser och hör jag tofsvipor, lärkan, och sädgäss på gärdena och i trädgården hoppar och flöjtar koltrasten tillsammans med stannfåglarna. De samsas fint.
I onsdags när jag kom hem sken solen och det kändes så bra. Sedan dess har den lyst blott med sin frånvaro och jag tycker att det är så kallt. Det är lätt att vänja sig vid värme, även om 35 grader är lite mycket, även för mig. Hellre 35 än 3, 2 som det är just nu i skrivande stund.

Jag ska under helgen ladda ner bilder och skriva om resan. Jag håller tummarna för att både Blogger och bredbandsuppkopplingen vill vara med. Här hemma har de tydligen varit utan bredband i två veckor när jag var borta.

Nu går jag och hunden ut i solen en stund.