Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



30 januari, 2011

För 132 år sedan

Ur Skara Tidning under rubriken För femtio år sedan, alltså 1879:   Badhuset i  Surbrunn hålles öppet varje tisdag  och lördag kl. 8 fm  - 7 em.  Varmbaden kostade 50 öre. Vidare kan man läsa att det Den 27 maj var 25 grader i skuggan i Skara. Man kan också hitta Växelkursen vid Skaraborgs Enskilda Bank den 31 maj 1929 (tidningen är från 1929). Intressanta stavningar: Hälsingfors, Newyork och inte visste jag att valutan i Holland vid den tiden hette floriner. 
Just rubriken ovan - För femtio år sedan- finns fortfarande kvar i tidningen.

Vi, maken river och ordnar inför installationen av pelletskaminen och det understa lagret var som sig bör tidningar från 1928 och 1929 och det stämmer väl med vad vi vet om vårt hus. Vårt hus eller grunden och murstocken är äldre, men huset brann julafton 1928 och byggdes upp på nytt året därpå. Det vet jag för jag har träffat en som var med.  För säkert femton , tjugo år sedan kom en kvinna med make incyklade på gårdsplanen. Hon bodde här med sin familj och kom väl ihåg branden då hon var fyra år. Hennes pappa hämtade henne i det som nu är vårt sovrum och de fick krypa ut pga all rök. Det var en otrolig upplevelse att träffa henne. Hon berättade bla var potatiskällaren hade funnits och att det vuxit flera lärkträd på tomten. De är borta och det är jag glad över för lärkträd gillar jag inte. Det finns flera lärkträd i området, så varför skulle det inte vuxit några här.

Medan maken river , det dammar rätt bra... rättar jag. Jag läser dagböcker. Mina elever har haft till uppgift att skriva Karl-Oskars, Kristinas, Roberts mfl. dagbok under överresan till "Amerkat". Ja, de skulle skildra resan ur en person synvinkel. Intressant läsning, några elever kan verkligen leva sig in och skriva trovärdigt, andra har lite mer svårt med inlevelsen. Det är inte lätt att förstå någon som levde för över 150 år sedan, ja inte ens för 132 år sedan, även om man har till gång tidsdokument eller kan se film. När jag läser om Badhuset i Surbrunn tänker jag på alla de små badinrättningar som förr fanns och som för många var den möjlighet som stod tillbuds om man ville bli riktigt ren, då för länge sedan. Sådant pratar vi sällan om, att kunna duscha varje dag ser vi som en självklar del av vår vardag.

2 kommentarer:

Vonkis sa...

Vilken rolig uppgift att skriva dagbok som en annan person.

På tal om det där med huset. För några år sedan var mormor och jag på en resa till de hus hon bodde i när hon växte upp. När vi var på det största stället kom de som bor där nu hem. De såg lute fundersamma ut först, inte så konstigt men när vi berättade att mormor bodde där som barn sken de upp. De hade en del frågor om huset och nu kunde de ju få svar på frågorna. Och mormor. Hon sken som en sol.

Lena sa...

Jag tror att de uppskattade den uppgiften.

Vilket toppenmöte för din mormor och husägarna!