
Idag anande jag solen mitt på dagen, när jag faktiskt hann titta ut. Inspirerad av detta köpte jag mig lite sol på hemvägen.
Jag tycker annars att jag springer mellan lektioner, elevvårdskonferenser, akutmöten och telefonen. I morgon är det dags för samverkansmöte. Vi har fått ett sparbeting som med all säkerhet innebär att några måste sluta. Det känns tungt och oroligt. Det med.
Varje kväll har jag sjunkit ihop i en hög i soffan och orkat ta mig samman först vid tiotiden. I säng har jag varit först vid tolvsnåret. I morse var det första gången den här veckan som jag inte försov mig. Jag har hunnit till jobbet, men det är ingen bra känsla att börja dagen med.
Att arbeta i skolan är roligt ( faktiskt) och utmanande, men när stora och små kriser staplas på varandra, då vet jag stundtals inte i vilken tråd jag ska börja nysta i.
Jag berättar inte detta för att få medlidande, utan mer som en förklaring till min dåliga närvaro. Jag har varit med om detta förr och vet att det mesta långsiktigt löser sig, men processen är ibland svår, väldigt svår.
Nä, nu måste jag rätta lite och fundera kring hur vi ska ta oss igenom franska revolutionen på bästa sätt.
Lilla B ! Till helgen kommer inlägget om slipskortet, jag har inte glömt.