Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



11 februari, 2009

Om ansvar - igen

Så här är det:

Jag har en elev, X, som har en diagnos. X är begåvad som de flesta ungdomar i samma ålder och kan lära på sitt sätt och med kontinuerligt stöd.
X får inte detta extra stöd, då X inte har föräldrar som gör sin röst hörd och kräver detta. Vi i skolan har påtalat behovet av stöd, att det för X:s utveckling behövs en extra människa.
X går i alldeles vanlig klass med 25 andra elever, där det finns många som behöver uppmärksamhet under skolarbetet. X är inte utagerande och märks därför inte så mycket. X får inte den hjälp X behöver för att utvecklas vidare mot ett vuxenliv. X har lite extrastöd några lektioner i veckan, men inte alls i den omfattning som behövs.

När vi skulle uppdatera åtgärdsprogrammet, tillsammans med på kommunnivå ansvarig person, ville jag att det där i å-p skulle stå att X behöver assistenthjälp, men det fick inte stå så, enl. denna person. ” För det kommer inte att ske”. Jag hävdade då att det är X:s rättighet, men fick till svar ”Ja, jag vet, men det gäller inte i den här kommun”. Förmodligen är denna ansvariga person mer pragmatisk än jag. Det varslas många inom kommunen nu. Ska X få extra hjälp, måste vi på skolan ta den från någon annan som behöver. Att vi ska kunna få hjälp till X från den övergripande enhet som finns inom kommunen för detta tror jag inte på. Det skulle kanske gå om X hade föräldrar som var ”påstridiga och arga”, men det har inte X.

Vem ska ”bråka” å X:s vägnar? Som jag känner nu måste det bli jag, men jag vet av erfarenhet, att jag och min argumentation i detta sammanhang inte är lika mycket värd som föräldrar. Det finns en bortre gräns för vad jag kan säga och göra, innan jag betraktas som besvärlig och illojal.

Så det är detta jag våndas över, hur går jag vidare?

10 kommentarer:

Elisabet sa...

Nu är jag ju inte lärare .., men om du i samråd med föräldrarna ...?

Eller dom kanske inte alls vill?

Vilken bra lärare du måste vara.

Det är just såna som det borde finnas mängder av!

Såna som bryr sig.

Panter sa...

Jodå, de är inkopplade, men ... jag kan inte säga mer än så.

Cicki sa...

Jag är själv förälder till ett barn (nu är han vuxen) med förmodligen liknande diagnos som din elev. Jag har slagits för mitt barn och jag har slagits för andras barn. Den här familjen ska vara lyckliga över att du har ett sådant engagemang. Alla föräldrar har inte ork eller förmågan och då måste någon annan träda in. Mitt råd är att du tar till FN:s Barnkonvention. Där står att alla barn har rätt till lika undervisning. Den konventionen har Sverige skrivit under och den är rådande.

Det finns en skrift som heter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter 1990:6 Det bör gå att få tag i den via UD. I artikel 29 står det bl a att konventionsstaterna är överens om att barnets utveckling skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga.

Hela artikel 23 handlar om att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp ska åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv som bland annat främjar självförtroendet, och att man ska ta hänsyn till barnens rätt till särskilda behov.

Lilla B sa...

Har ni en stark och välfungerande Elevhälsa? Kan du i så fall diskutera barnets behov med någon av dem och sen begära en EVK. Då sätts allt på pränt och beslutet blir ju dessutom offentligt.

Det är ju dessutom inte bara ett individbeslut det gäller utan mera principiellt: hur ska man lösa undervisningen för barn med särskilda behov. Assistenter finns ju egentligen inte som pedagogisk kategori inom skolan - personliga assistenter är ju något helt annat och beviljas enl LASS.
Den diskussionen borde vara en principdiskussion med ledningsgruppen.
Hur man än gör är det en kostnadsfråga förutom en pedagogisk.
Hur som helst är en mycket tydlig funktionsbeskrivning av elevens förmågor är grunden för den individuella lösningen.

Diskuterar gärna mera per mail. Vill inte skriva så långt på kommentarssidan men hamnar ju själv i samma dilemman ofta.

Panter sa...

Cicki: Jo, jag ser ju att det ofta är så att föräldrar måste slåss för sina barns rätt och jag vet att barnen har alla rättigheter, egentligen. Problemet är här att verkligheten inte fungerar som den förväntas ska göra.

LillaB: Tack, jag återkommer med mail. Det finns så mycket här som jag inte kan skriva.

Annika sa...

Du måste vara en otroligt BRA lärare.
Vilket engagemang!
Vill inte fldrarna? Eller orkar dom inte?
Så tungrott.
Hoppas att det ordnar sig ändå, fastän det verkar mörkt just nu.

Panter sa...

Annika: Det är någonstans mellan principdiskussionen och kostnadsfrågorna vi befinner oss, om du läser Lilla B:s svar.
Det borde, ska vara självklart med adekvat hjälp, men det är det inte.

Ingela sa...

Känner igen scenariot. Nu känner jag ju inte till den här eleven, men ibland kan man komma långt genom att arbeta genomtänkt och med lämpliga grupperingar, kanske med viss förstärkning av pedagogtid. Det förutsätter att man jobbar i arbetslag och att alla är "med på tåget". Mer folk är inte alltid lösningen på pedagogiska problem. Men är problemen av den karaktären att det är en personlig assistent som behövs så måste det få finnas en sådan. Annars förlorar alla. Som sagt, finns det skäl så är det ju LSS som gäller.

Ett annat bra dokument att hänvisa till är Salamancadeklarationen från -94 som handlar om funktionshindrades rätt till likvärdig undervisning och som bygger på deklarationen om mänskliga rättigheter. Finns att läsa på ex.vis Skolverkets webbsida.

Gläds med dej över beskedet också.

Panter sa...

Ingela: Vi har försökt tänka så, men organisationen är så decimerad och tajt numera att det är svårt att få det bra. Men skam den som ger sig, jag tar till mig allt vad du och andra skriver och gör nya påstötningar.

Vet du, det är knappt jag vågar vara glad och tänker vad är haken? Men visst är jag glad, jätteglad!

Malin sa...

Ja, det bästa är ju om föräldrarna drar men gör de inte det så är det super att det finns sådana människor som du.

Kan de slingra sig när man svart på vitt visar på styrdokumenten? I läroplanen står ju faktiskt tydligt att alla elever SKALL få det stöd de behöver.

Det är underbart att du orkar kämpa för denna elev. Det är hemskt att veta att det vi inte gör för dem nu speglar av sig i deras framtid...

Lycka till med allt! Malin