Liten försmak

Fler fåglar kommer senare. Nu ska jag ut och njuta av vädret.

Det borde vara läggdags

Jag ska bara...

...sätta kamerabatteriet på laddning. Det vore ju försmädligt att inte ha en fungerande kamera i morgon.
... plocka ner bullarna i påsar. Jag fick ett ryck och sa lite käckt: jag kan baka bullar till eleverna (73 st) , jag har ju gott om tid. Jag ångrade mig när jag påbörjade bak nummer två, men nu är det gjort. Bullarna ser väldigt goda ut.

Första april har varit en sjusärdeles bra dag på många sätt, så bra att jag nästan väntar på ett bakslag.

Nu är det vår, så jag ska inte tjata mer om det. Det kan jag nästan lova.

Gonatt!

Inget aprilskämt

Maken kan också fotografera blommor.

Glädje

Jag är så glad, så glad.

Jag har fått kontakt med min allra bästa vän sedan högstadietiden.
Vi tappade bort varandra för tjugo år sedan, det bara inte ske igen.
Jag är faktiskt så glad att jag nästan gråter
och solen skiner i kapp med mig.

(Lite motsägelsefullt, jag vet...)

Artontusenfemhundra

tranor är det nu vid Hornborgasjön.

Det måste var trångt.

Det blir nog besöksrekord den här veckan också.

Undrar om besökarna räknas ?

Jag ska dit på torsdag i alla fall.

Trumpeter

Det är inte mycket att se, men lyssna: Detta är vår!

Skymningspromenad i Västra Hamnen

Västra hamnen är inte bara Turning Torso.

Solstrålar

Malmöbesök innebär växlande väder, men solen har visat sig en hel del. Hemma har det enligt uppgift nästan varit snöstorm...
I morse vaknade jag till måsskrik, hysterisk pipande strandskator och solljus genom presiennen.
Rätt udda att uppleva just de ljuden i en stad.

Besöket här innebar även möten med solstrålar i mänsklig form, dottern och Lindalotta , så nu far jag snart tillbaka till kalla Nord och hoppas att jag har tankat så mycket energi att den eländiga snön smälter bort.


Roligt att kunna ha rubriken Solstrålar på inlägg nummer 1000 :)

Mot södern!

Jag hoppas på några värmande solstrålar.

Utsikt från verandan

Det är ju sol i alla fall...

Uppdatering 15.20

Droppelidripp

20 plusgrader i solen

Penséerna har flyttat ut igen

Lite hoppfullt, eller hur?

Pjåskig?

Minus tolv grader

Mina penséer har fått flytta in ett tag.

Om det inte vore

slutet av mars utan slutet av december, då hade jag varit nöjd.
Snö, minusgrader och sol...

Gårdagen gick f a k t i s k t i effektivitetens tecken och jag lastade av mig ett måste. Skönt.
Jag hoppas kunna fortsätta på den inslagna vägen i dag, så att jag på torsdag kan sätta mig på tåget söderöver. Om jag åker eller ej har inte särskilt mycket med måsten att göra, snarare med välbefinnandet, men det hänger i och för sig lite ihop med måsten det med.

Nä, det är väl bara att sätta i gång.
En fin tisdag tillönskas alla!

Dags igen...

Minst två decimeter blötsnö ute och flingorna fortsätter att falla.

Inte precis vad jag önskat mig.


Uppdatering snart nio timmar senare

Inga fler flingor i luften, men kvalificierat slask ute.
Usch!

Inga tulpaner idag

men vår, i alla fall på köksbordet.

Hästar

Många vackra hästar, härlig doft och ganska likt en hundutställning faktiskt. För mig var detta en upplevelse av gamla tider. Inte så att jag sysslat med avel, men ridit har jag gjort i många år.

Tyvärr fick jag inte se Renées Balder . Min mage sa ifrån, trist för han hade helt säkert varit vackrast. Hoppas att allt gick väl. Du kan väl rapportera Renée?!

Provfotograferade med nya objektivet... inser att jag nog faktiskt måste läsa manualen.

20 mars

Nu är det banne mig vår. Vårdagjämning! Vilket härligt ord! Konstigt att vi inte firar den, jag menar det finns ju så många andra dagar, som firas och här har vi en viktig dag, som verkligen markerar att ljuset är tillbaka. Jag "firar", som några av er vet, med att byta gardiner, men bara i köket. Jag byter från lite murriga till sommarlätta ljusa och det känns bara bra, när de väl är uppe. Jag ska strax leta rätta på dem och ta fram strykbrädan.

Jag som har all tid i världen spanar ständigt efter vårtecken: Grannen hade hängt ut tvätt, såg jag när jag for förbi. Fåglarna är på ingång , såg ett helt fält med hundratals svanar och en del gäss och några tranor i förrgår. Dottern, inte jag, noterade att de första snödropparna tittade fram under löven i bersån. Mina tulpaner, nysatta i höstas sticker upp några centimeter i rabatten. Jag ska sätta upp skydd mot rådjuren, som smyger häromkring. De få tulpaner jag satt, vill jag ha kvar. Annars väntar jag allra mest på alla rådjursäkra (?) lökar jag planterade på några ställen i gräsmattan i höstas. I min tankevärld kommer det att bli så vackert. Det återstår väl att se, men jag hoppas.

Nu ska jag strax ta dagens andra medicindos. Kortison den här gången. Jag har redan efter en dag fått fina röda och svullna kinder. Jag gnäller inte, för jag ser ju varje gång jag är på onkologen och läser lite här och var i bloggvärlden att det finns mycket värre scenarion, så jag försöker ta svullnaden, illabefinnandet, det magonda och tröttheten för var det är, något som jag måste klara av. Punkt.
Därför ägnar jag mig åt att leta efter vårtecken, städa lite i långsam takt, lyssna på radio, ta en sväng med hunden och på så sätt hasa mig genom vardagen.
Jag har insett att jag får vänta med läsning och boklyssning till lusten infinner sig, för jag antar att koncentrationen kommer med läslusten. Viljan finns, men inte koncentrationen. Att jag inte förmår mig till att läsa är ett större bekymmer än vad jag väntat mig.

Nä, nu ska jag ta mig an vardagen, komma ur morgonrocken och kanske senare fotografera några vårtecken. Duger inte de bilderna, kan jag ju alltid visa mina fina krokusar på köksbordet:)

Torsdag

Särdal augusti 2008

är det inte än, men snart...
Jag kommer tillbringa nästan hela torsdagen på sjukhus, så jag laddar lite mentalt.
Tittar länge på bilder från havet och önskar att jag vore där. Lyssnar på Erik Saties melankoliska musik.
Provar min nya mp3-spelare. Jag och manualer... ni vet... Jag knappar hellre mig fram, säkert på omvägar, till målet. Har i alla fall lagt in Amos Oz bok, som jag tänker att jag borde hinna lyssna igenom i morgon.
Det vore ju skönt om jag klarar det, för jag tvivlar allvarligt på mig själv. Inte en utläst bok sedan oktober...det säger faktiskt en hel del.

Jag kanske borde sova nu, det är tidig uppstigning i morgon . Första medicinen ska tas en timma före frukost.

Uppdatering 06.00

Minus fem grader...undrar hur penséerna tar det.

Vår

Solen skiner,
fåglarna kvittrar,
katterna leker,
hunden suckar lyckligt
och jag är så trött, så trött,
att det bara är sängläge som hägrar.

Är det inte typiskt så säg?

Mera grönt

Här blåser det och solen skymtar lite då och då. Bra, för det behöver torka upp. Det klafsar om skorna bara jag stiger utanför dörren. Här är det fortfarande grått och det är bara fåglarna och viden som visar att våren är i annalkande.

Turtlegirl saknade grönt, så här kommer det några bilder från Uganda,

ett av jordens grönaste länder.

Små kaffeplantor i ett växthus i en Vi-skog.

Besök deras sida, http://www.viskogen.se/ , köp kort, de gör nytta.

Om ni någon gång får möjlighet att besöka en Vi-skog i Afrika, gör det!

Jag är oerhört imponerad av deras ambition och utbildningsinsatser.

Kaffe


En dalgång i närheten av Masaka, söder om ekvatorn

Utsikt över Victoriasjön.
Den här vyn har man i kommunhuset i Entebbe.

Grå måndag

Lite grönt skadar inte. Detta är kaffe.

I helgen har vi flyttat runt lite saker, rätt många visade det sig. Vi har bytt ett vitrinskåp mot ett något mindre. Nu får inte allt plats och jag försöker klura ut vart t ex alla handdukar ska ta vägen.

Måndagar kan vara bra sega, men jag ska göra nya vårförsök efter tråkgörat (diskmaskinen) och så lite fröer. Jag klickade hem några påsar i förra veckan. Det är lätt att klicka och några blev 15 påsar...