Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



04 november, 2007

Söndagmorgon


Is anybody out there?
Vår stora luns (hunden) har full koll på omgivningarna
och sådana här har vi väldigt gott om.
Fina att se på, men inte alltid så roliga att ha nära.


Söndagmorgon, bara en trött panter och ett ytterst piggt barnbarn vaket. Kombinationen är inte så lyckad. Jag orkar inte riktigt engagera mig i traktorn, lastbilen och duplotåget.

I morgon börjar jag jobba igen, har inte varit aktiv sedan i mitten av september, eller jo, men jag har inte varit där.
Äldsta dottern har vikarierat för mig, så insyn har jag haft.
Det känns bra, jag saknar det, men som vanligt på söndagar kryper det lite i kroppen.

Nu pockar A på uppmärksamhet, pussel och bok.


*****************************************************************************

Visst är jag glad över solen och ljuset,
men inomhus för det med sig en tråkig sak:

Dammet syns...

9 kommentarer:

Bloggblad sa...

Ojoj, jag vet hur det känns ... trött mormor och piggt barnbarn... har stött på fenomenet ganska ofta.

Lycka till med Återkomsten!

Tankevågor sa...

Har kommit tillbaka från London och är här och läser så fina inlägg hos dig sen senast jag var här.
Hoppas det går bra för dig nu med jobbet!

Annika sa...

Vilken FIN bild, Panter! helt underbar! Du lyckas fånga stämningen därute perfekt.
OCH jag förstår till FULLO din söndagsångest.
Mitt besök har åkt hem så jag känner mig sådär lagom blå...

Hedgren sa...

Visst är solsken och damm en j*¤#%:ns dålig combo...? Suck!

Villa Nian sa...

Enda fördelen med den mörka tiden är just dammet som försvinner :-)

Linda sa...

Men Panter!
Vilken vacker bild!!!
Och vilken vacker morgon...
Jag önskar jag vore pigg så att jag kom upp och såg så fina morgnar.

Evas blogg sa...

Så vackert du verkar bo! Lycka till nu med jobbstarten.

Lena sa...

Bloggblad: Det är vid sådan tillfällen jag verkligen känner att åldern tar ut sin rätt.

Londongirl: Jag är spänd på London! Det ska bli så kul att jobba igen.

Annika: Tack, Livet på landet, du vet. förstår att det är tyst och tomt.

Hedgren: Fattar inte hur fort det där dammate kommer!

Tina: Huvudet på spiken!

Lindalotta: Jag hade ju inte gått upp om jag inte var tvungen, det måste jag ju säga.

Eva: Jo, det är fint på landet, men den här tiden är så mörk, så mörk. Tack!

Evas blogg sa...

Ja det minns jag från tiden på landet. Det var nästan skrämmande så mörkt det var vid den här tiden på året.