Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



21 januari, 2009

Det blir sällan som man tänkt sig

Hemma igen, ja egentligen kom jag hem i går, men jag hade planerat för hemgång redan måndagkväll. Jag verkligen avskyr att ligga på sjukhus, insikten om att jag är sjuk blir så påtaglig där, så jag är hellre hemma, där jag stundtals kan lura mig själv. Det är nog som så att jag är på väg ur förnekelsefasen. Operationen gick nog så bra den kunde gå, även om den tog lång tid. Besked får jag först om tre veckor. Som det känns nu, vill jag inte åka till sjukhuset och få veta. Att bete sig som en struts verkar mindre smärtsamt.
Helt plötsligt har mitt framtidsperspektiv förändrats. Jag vågar inte tänka långsiktigt. Jag vet att det förmodligen är fel och jag ska arbeta med mig själv, fast kanske inte just idag när jag känner mig rätt så mörbultad. I dag är yngsta dottern hemma och det är skönt att inte vara ensam.

Jag tror att jag nu framöver kommer ha mer tid att besöka och skriva på era bloggar. Som det varit på sistone har jag ofta bara gått in och läst lite snabbt, för så nyfiken är jag att jag vill veta vad som händer :), men jag har inte riktigt haft möjlighet att fokusera på att skriva kommentarer. Helt tom har jag känt mig.

20 kommentarer:

LindaLotta sa...

Min goa vän!!
Vad skönt att du är hemma igen och att det gick så bra som det kunde gå.
Tänk om man kan kunde bära en del av din börda...
Vi är så många som håller om dig, det vet du väl?!
Tänker jättemycket på dig.
Många kramar Linda.

Elisabet sa...

Jag säger som LindaLotta.

Så mycket värme som det bara går att skicka från ett frostigt Skåne .., kommer i alla susande genom rymden och landar nånstans kring din dator!

Stor kram!

reneesfotoblogg sa...

Godmorgon kära Panter!
Vet du, jag tror på strutstekniken i kombinaton med att man tvingas tänka på annat. En uppåtgående spiral, inte tvärtom. Skingra tankarna, hålla sig sysselsatt, träffa människor....

mvh R

Evas blogg sa...

Oj, redan hemma! Nu hoppas jag att du återhämtar dig bra efter operationen. Att du får njuta av vackra vinterdagar, en god bok och kanske lite annat som lyfter tillvaron. Var rädd om dig själv och ta ett steg i taget. Varm kram kommer här från ett Frösön, täckt av ett lager nysnö.

Panter sa...

Linda: Jo, det känner jag och det är jag tacksam över. Jag måste kämpa lite med mig själv och just nu är det tungt, men det kommer andra dagar.

Elisabet: Tack , det var nog den som smälte bort en sistan snön här :)

Renée: Jo, sån är nog min plan, för det är ju så jag gjort hittills. Den stora skillnaden nu är att jag är sjukskriven till sista juni! Jag som har svårt att klara ett sommarlov.... men detta är ju som sagt annorlunda.

Eva: Jag ska göra mitt bästa och försöka se den här tiden som min och som något positivt, men det är svårt. Jag hade ju så mycket hellre varit frisk...

Christina sa...

Oj, jag har inte läst så mycket på din blogg så jag har helt missat att du är sjuk.
Det du skriver griper tag, för det kommer så nära, att livet är så skört.

Jag skickar också en stor cyberkram och hoppas att du hittar ett sätt att tackla den här tiden på.

em sa...

Gläder mig åt att första steget gick bra och är över.
Se nu till att du har det så bra du bara kan!
Margaretha

matildasfikarum sa...

Välkommen hem, får jag väl säga då? Ta det lugnt nu och ta en dag i taget. Men visst kan det vara svårt att varva ner, särskilt om man är orolig och dessutom inte van att ha mycket ledig tid. Sköt om dig!
Kram!

Annika sa...

Vad skönt att du är hemma igen, och så skönt att du har lite sällskap av din dotter så att du slipper vara ensam.
Jag förstår att du inte vill vara på sjh om du absolut inte måste.
TA väl hand om dig nu!!
Stor kram från ett kallt, men snöfritt, DC!!

Susanne sa...

Alla fina ord är har redan skrivit i kommentarerna du fått, men jag skickar ändå en hälsning och hoppas innerligt att det ska bli bra för dig också. Sköt om dig så himla mycket du någonsin kan! Vila och försök må bra så gott det går!

londongirl sa...

Åh så skönt att du är hemma igen och att du har lite sällskap av dottern!!
Det är väl inte så konstigt att det känns tungt just nu. Du har ju gått igenom så mycket och jobbat så hårt innan operationen.

Nu ska du vara rädd om dig och vila och göra saker som du tycker om!
Kramar från
Lisbeth

Humlan sa...

Kloka ord är redan skrivna, instämmer med de som skrivit här ovan och hoppas att du hittar kraft och ro i din vardag och din omgivning.

Lilla B sa...

Skönt att du är hemma igen. Att känna sig mörbultad såväl till kropp som till själ kommer alltid efteråt. Men det ljusnar i alla bemärkelser, ska du se!
Krya på dig!

Tuvstarr sa...

Hej, fint att du är hemma igen.
Ja, juni låter långt bort, men tiden går fort och du skulle tänka på dig nu. I alla fall är du i våra tankar.
Alles Liebe und Gute wünscht Tuvstarr.

Ingela sa...

Har inte mycket nytt klokt att komma med, men instämmer i det som sagts ovan. Försök att bara ha det bra under sjukskrivningtiden. Släpp alla duktighetskrav/tankar/känslor.

anna of sweden sa...

Kramar från Philadelphia!

Panter sa...

Christina: Tack. Jag försöker ju fokusera på det friska, men ibland knackar verkligheten på axeln.

em: Jag gör mitt bästa .) Tack.

Matilda: Tack. Det ju så att jag har svårt att vara ledig, om det nu det jag är. Jag hamnar lätt i ett slags komatillstånd, som inte är upplyftande, men jag vet ju det, så då får jag ta mig an det också.

Annika: Ja, det är skönt att ha sällskap hemma. V a f - vård av förälder, borde ersättas precis som v a b vård av barn.

Susanne:Tack. Ska jag satsa på mig själv någon gång i livet så är det nu, det inser jag och sådana är mina intentioner.

Panter sa...

Londongirl: Jag har sett en hel film och läst en halv bok än så länge. Riktigt bra om jag får säga det själv.

Humlan: Det är min absoluta målsättning och önskan också. Jag vet ju inte hur jag kommer att må framöver, men idag är idag och i morgon en annan dag.

Lilla B: Så försöker jag tänka. Tack.

Tuvstarr: jag ser framemot att hinna uppleva våren i långsam takt, så är det ju inte annars. Schönen Dank.

Ingela: Jag ska nästan bara göra roliga saker har jag tänkt. De tråkiga vardagliga kanske blir roligare när tidspressen försvinner.

Anna: Tack och kram tillbaka.
Anna

Bloggblad sa...

Jag tänkte på dig! Speciellt som jag fick veta att en kvinna i kören opererades för samma sak samma dag.

Insikten om att leva i nuet blir starkare när det händer saker...

Jag har varit ganska skärrad hela dagen - kändes som om "mitt hem - min borg"-känslan raserades delvis inatt...

Panter sa...

Otäcka saker som inträffar mitt i ditt villaområde, för man tänker ju flera steg längre. Tänk om...

Leva i nuet är rätt men svårt, särsilt som Luther sitter på axeln med många måsten och borden. Kan man skaka av sig honom, då kanske.