Äntligen!

Känner mig just nu ungefär så här.

Om en vecka, då hoppas jag
att känslan är mer den här.

Vårtecken som ger kraft

Japp, det blev blekgula penséer. Äldsta dottern valde.

Ser ni månen?

Fattar inte att floxen klarar så många minusgrader.

Klarar floxen att vänta på våren och värmen, ska väl jag klara mig fram till fredag
och
påsklovet!

Uppdatering 30:e mars

Floxen frodas och växer. Jag klarade upploppet med nöd och näppe. Jag har, efter att jag stängt av väckarklockan varje morgon denna vecka, somnat om och så när försovit mig. I morse blev det till att rivstarta, trots att jag kände mig febrig och eländig. Insåg att eländet skulle mångdubblas om jag stannade hemma, så jag körde till jobbet. En dag med ångan uppe och andan i halsen går för det mesta bra, så också idag.

Jag vill också passa på att tacka för alla fina snällord. De värmer.

Ha nu en riktigt fin helg allihopa!

Huvudet fullt

Har tittat på tjänstefördelningsförslaget, hmm kommer att bli en hel del att diskutera på samverkansmötet i morgon.

Tänker mycket på och gruvar mig lite inför ett besvärligt möte i morgoneftermiddag. Jag och kuratorn har ändå bestämt att verkligen vara lösningsinriktade för att försöka föra utvecklingen framåt.

Bara fyra utvecklingssamtal kvar, känns rätt överkomligt till antalet.

Jag måste träna mer, orkade inte lyfta särskilt tungt när vi slängde på tippen. När hände det? Jag är ju stark, egentligen...

Jag borde ta in lite ris. Det är ju påsk snart... det ligger fjädrar framme. Undrar om det är en hint?

Ska jag bara ha penséer i krukorna eller blanda med något annat? Verkligt stora problem jag har.

Jag kanske skulle ta och cykla hem från stan i morgon. Det är 17 km... då måste jag kolla cykeln, vill ju inte bli stående halvvägs. Cykelkontroll innan vi åker iväg 07.25... den som lever får se.

Och nu måste jag röja i köket innan det blir natt.

Vårkänning - igår

Sol ute
Ung som

gammal njuter.

Känner ni doften?

Håller nu tummarna, detta är fjärde försöket.

Ja jisses!

"Vi har en del svenska problem i den bilaterala zonen"

( Detta svarade att GP han möjligtvis kunde tänka sig att säga, när det gällde att föra upp den svenske fången på Guantanomo vid mötet med G W B)


Detta och en del annat missade ni i kvällens avsnitt av såpan "Göran ute i stora världen".

Ja, jag vet att jag raljerar, men jag kan inte låta bli.


Uppdatering
Människan behärskar ju all former av maktspråk. Han borde bli föremål för någon slags studie.
Undrar om han ångrar denna serie...

Fotona som försvann - se Resan del 1

På spaning efter våren

Blåst, kallt i luften, lite sol på eftermiddagen och små vårtecken.

En alldeles vanlig lördag i slutet av mars, då vi slängt skräp på tippen

och hängt ut tvätt.

Fascination

I veckan har mina åttor i tyska via en text om byggander , en hörförståleseövning och inte minst två bilder stiftat bekantskap med den österrikiske arkitekten och konstnären Friedenreich Hundertwasser. Han såg nog sig själv som världsmedborgare och bodde i många länder världen över. De är oerhört fascinerade av hur man "bara kan tänka så" och sedan se till att det genomförs. Så nästa vecka ska vi titta på fler bilder och spekulera lite över varför man väljer att ändra sitt namn, hur man faktiskt kan visa sitt engagemang och jag hoppas också att vi kommer att prata om att det inte finns gränser för fantasin. Den som har modet att drömma har också kraften...
Det är bilden längst ner till höger som satte i gång det hela. " Men hur ser det ut i de där lägenheterna? De är säkert jättedyra."

Vårkänslor och Rabattdrömmar

Malvor...väldigt tacksamma blommor, som mest växer där de vill och inte där det är tänkt. Visst, det gäller att vara bestämd (!) och genomföra det man tänkt, men jag gillar lite friare rabatter, så det blir som det blir.

Ja, drömma kan man ju... men jag skulle verkligen vilja lyckas, eller nästan lyckas att få i hop rabatter där alla blommor utvecklas som jag tänkt.

Riddarsporrar i alla tänkbara blå nyanser

Luktärtor, de behöver nog ingen kommentar.

Rosor, jag behöver inga långa rabatter, men några prunkande buskar är inte fel. Jag hoppas att de tre jag har, överlevt vintern.

Fortsättning lär följa, det finns många fler önskeblommor. Vi får väl se hur det blir. Ska så småningom ta mig en sväng till en plantskola, där man vårdar gamla sorters perenner. Får se vad jag hittar.

Med i beräkningen måste också tas - hur mycket kommer jag vara hemma i sommar - det kanske inte alls blir någon rabattsatsning, utan det får bli krukor, så vi kan åka till Gotland och Halland. Det är ju lättare att leja ut vattning av krukor än hela rabatter.

Nästan alla foton har jag lånat från ett känt företags produktbeskrivningar.

Nyss

avslutade jag min läsning av resedagböcker. Kvällens dos var tre stycken. Så många fler orkar jag inte läsa och kommentera, om det ska bli någon som helst kvalité på kommentarerna.
Jag har alltså tillsammans med min åttor rest till Nya Zeeland, Cuba och Jamaica och sista resan gick till USA ( Hawaii, Miami, Washington och New York).
Fint väder har det varit nästan hela tiden, maten var bra också, utom på Nya Zeeland (det finns knappt något som passar den madamen). Jag har läst en fin berättelse kring hur en störtskur på Cuba skapar nya kontakter och en levande beskrivning av ett besök i Frihetsgudinnan. Det är inte alltid så upplyftande att läsa långa alster, men i kväll fanns det några guldkorn.


Hoppas att ni inte missat stjärnhimlen - den är fantastisk just nu.


Om herr Persson kan jag bara säga att han avslöjar sig. Hans uttalande om andra säger mer om honom som person än det han säger om andra.


I morgon är det vårdagjämning och halva arbetsveckan är avklarad. Alltid något!


Funderade lite kort på om elände var en bra etikett på herr Persson, men jag tror att han inte ens är värd en etikett.

Köksbordsrabatt

Kan man inte glädja sig åt våren ute,

så är rabatten på köksbordet ett bra alternativ.

Ser framemot helgen då det ska bli tio grader...

det är annat än de tre termometern visat idag.

Fortsätter i soffan

Jag stannar hemma idag. Måste ge magen en chans, tror (peppar, peppar) att jag är lite bättre.
Läste om salmonella i går och jo, det kan ju vara så, men det är bara att vänta ut eländet i så fall och att köpa en ny flaska handsprit på apoteket.

Gårdagens eländesväder har förbytts mot en alldeles vanlig vårdag. Just nu är det kallt, men vem vet hur det blir mitt på dagen. Fåglarna tävlar om att höras. Det är en riktigt jubelkonsert ute.
Försökte fånga några vårystra fåglar på bild, men min blotta uppenbarelse, fågelskrämma live, fick dem att lyfta, så det får bli det här, taget genom fönstret.

Sänkt

Sånt här väder gör mig fullkomligt handlingsförlamad. Jag orkar inget, vill inget och får alltså inte något gjort. Jag behöver ljus och gärna lite värme, några grader till räcker. Som extra krydda i tillvaron tycks magen risat i hop. Salmonella sa min barska sjuklillasyster, men , nä det tror jag bara inte.

Så, nu är det färdiggnällt.

Resan del 1 - djur och natur

Jag har verkligen varit rådvill, vad ska jag visa och berätta?

Det får bli olika avdelningar allteftersom. Jag börjar med det enklaste, djur och natur. Uganda är vackert och det finns plats för det vilda också. Som i många länder koncentreras befolkningen i städer. Uganda är inget undantag, även om de flesta fortfarande odlar en stor del av sin egen mat. Återkommer till detta i ett senare inlägg. Soluppgång i nordöstra Uganda förra söndagen. Klockan är 6.02 på morgonen. Det vill till att komma iväg tidigt om man ska se vilda djur.

Några bufflar i en stor hjord, säkert ett femtiotal djur. De var mäktiga att se, där de stod och vädrade för att finna ut vilka vi var. Hoppas ni ser fåglarna på ryggen.
Savannen i Murchinson Falls. Denna vägen upplevde jag som en riktig autostrada, mjuk och inte så många hål att forcera. Vägarna i stort är inget jag minns med välbehag.

Favoritdjuren fanns det många av. Visste ni att giraffer mörknar med åldern. Vi såg några riktigt gamla nästan svarta herrar. De spatserade verkligen med värdighet.

I och vid Vita Nilen eller Victoria Nile finns det många, verkligen många, flera hundra flodhästar. De låter mycket och ofta. Det var en härlig känsla att höra deras läte i kvällningen. De låter en blandning av häst och ko, om det nu går att föreställa sig det.

Krokodiler såg vi också ganska många , säkert ett trettiotal. Några var riktigt stora. Märkliga och svårlästa djur, som jag har en väldig respekt för.

Murchinson Falls från ett håll. Fallen som nationalparken fått sitt namn ifrån. Även om jag gillar vattenfall, så skulle jag aldrig någonsin frivilligt delta i forsränning. Det räcker så bra med att titta på vattnet och förundras över kraften.

Vilda djur hade vi in på knuten där vi bodde på vår safari. Här en flock elefanter, som höll sig i närheten av lodgen. En av dem drack vatten ur poolen kvällen innan. Själva safaridelen, två dagars resa tor och två dagar safari, betalade vi själva och det ingick inte i programmet.

Andra vilda djur var ödlar av olika slag. Just denna sorten var så färggrann att man inte blev särskilt överraskad, men det fanns ju de som var mer kamoflagefärgade...

Det fanns också ett gäng med babianer, som gjorde räder på området. Det gällde att ha sin balkongdörr stängd. Det fick några erfara. Jag gillar inte babianer, tycker att de är bra närgågna och lite aggressiva. De tycker förmodligen det samma om oss...

Lodgen där vi bodde. Hela stället andades gammal kolonial stämning; trevligt, jättegod mat, men gammaldags. Intrycket förstärktes av några "avdankade" överklassbritter i full tropikutstyrsel. Att tjuvlyssna på deras konversation var rätt kul.

Här var vi då, rätt långt hemfrån. När jag ser på bilderna, känns det nästan som om jag upplevt det på film.

Jag gillar de flesta andra apor. Markattor är trevliga och lagom nyfikna.

Murchinson Falls från andra hållet. Vattenfallet är inte jättehögt, men det är mäktigt. Bruset dånade och luften var verkligen fuktig.

En liten vy över Victoriasjön. Synd att det inte går att bada där ( snäckfeber), för det finns fina stränder och varmt är det.

Blommor... många kort blev det. Just de här växte på en vägg till en restaurang i Mandisi.

Jag älskar verkligen den blå färgen.

(Jo, jag såg lejon också. Ska bara förstora och fixa lite med de korten. Lejonen smälter bra in i vegetationen, så skärpan är bara sisådär)