Igår kväll när jag fotograferade trädet på vår gård, just då kom jag på det!Jag vet varför jag är så trött och har ett halvt grustag i ögonen. Jag är allergisk mot något i naturen, mot vad vet jag inte, men så här har det varit förr sommartid. Bara någon i familjen vaknar och tar hand om barnbarnet ska jag susa till apoteket.
Barnbarnet har regelbundna vanor och vaknar prick 07.14 varje morgon. Även om det är tidigt är det mysigt att mötas av solsken. Pigg och glad är han till någon gång vid 11- tiden, då den stora tröttheten infinner sig hos honom och hos den som har första passet. Under tiden leker vi med Duplobilar, fingerdjur och burkar. Det finns hur många variationer som helst. Efter snart en vecka tror jag att Gotlandsresan kommer att kännas som semester...
Trädet här var ett litet ett när vi flyttade hit för över tjugo år sedan, numera är det något större. Den lilla kullen brevid är en jordkällare. Då för länge sedan var den översållad med prästkragar, nu för tiden är det mest ogräs (hallon och annat elände), även om några prästkragar synts där i sommar. Nu har jag förhoppningar om ett vitt hav av prästkragar vajande där till nästa sommar. De är ju bra på att självså sig de också, prästkragarna
4 kommentarer:
Så bra att du kom på orsaken till tröttheten!
Lättfixat med lite apoteksvaror!
Det var mig ett magnifikt träd. Är det inte så vi mäter tiden - hur stora barnen blivit och hur mycket träden vuxit?
Underbar bild!
Lilla B: Största förpackningen inhandlad...
Träd och barn är nog väldigt bra tidsmått. Jag är glad så länge jag slipper sig mig på bild eller i spegeln.
Hedgren: Det var en underbar kväll också.
Vilken härlig bild. Trädet framträder så fint i ljuset. Önskar dig en underbar semester på Gotland. Vi var där för några år sen, samma vecka. Riktigt kul var det!
Skicka en kommentar