Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



01 november, 2008

Frostlördag


Första november och frost. Det känns rätt på något sätt. Nu rasar de sista al- och lindlöven från träden. Det får nog bli lite krattning i helgen. Utemöblerna ska in också. De var på väg förra helgen, men aktiviteten avstannade på något märkligt sätt precis utanför stallet där de ska stå. Vi har saker i mängd i stallet (och på loftet), andra människor har hästar... Jag önskar mig en container av största modellen.

Att resa är i sig en upplevelse och att åka tåg innebär för mig oanade möjligheter att studera människor. Det är kul att tjuvlyssna på samtal och se vad folk läser för böcker och tidningar. Jag tycker nog att de allra flesta är väldigt vänliga och hjälpsamma mot varandra, men det finns undantag. Igår på tåget mellan Malmö och Göteborg stötte vi i tysta avdelningen på ett sådant undantag. En man, säkerligen närmare sextio än femtio, lyssnade på opera i sin mp3 och tvingade alla andra i avdelning att göra detsamma. Opera kan vara vackert, men man ska få välja det själv och att bara höra det som kommer via någon annans lurar är inte njutbart. Mannen i fråga fick två (!) uppmaningar om att sänka ljudet, men vägrade, sa bara nej och blundade. När sådant här inträffar blir jag så häpen och kanske lite flat. Nu sa inte jag till och jag funderar på hur jag hade agerat, om jag hade fått det där nejet som svar på en vänlig fråga. Hans fortsatta lyssning var inte lika påfrestande så det hände inget mer, men förvånad över hur ohyfsad han var, är jag fortfarande.
Det händer att jag säger till på bussen hem , när det yngre gardet spelar musik för alla i bussen och de blänger kanske lite, men de sänker ljudet och förstår precis varför jag säger till.
Jag undrar hur den här mannen på tåget är i det vardagliga livet? Är han en oborstad typ eller var detta bara en tillfällighet? Så kan det vara att åka tåg och då spelar mindre förseningar inte så stor roll.

8 kommentarer:

HusEtt sa...

Intressant! Undrar också vad han är för en typ! Själv hade jag sänkt och nog även skämts lite.
Måste också avslöja att även jag är en tjuvlyssnare och spanare. Tittar och spanar ofta på folk!

Matildas fikarum sa...

Nu ska jag reagera som en Sydneybo och undra varför ni andra bestämmer över hans lyssnande? Jag minns ju hur det var i Sverige, dvs att man kan och vågar tala om för folk på allmän plats hur de ska bete sig, men att göra det är en totalt främmande företeelse här. Gillar man inte läget får man flytta på sig.

Panter sa...

Tina: Det är en stor del av behållningen att just betrakat människor.
Matilda: Vi som satt där hade gjort ett aktivt val (bokat), att vi vill resa i en tyst avdelning. Hade han suttit i någon annan vagn som inte var just det, hade jag aldrig reagerat. Nuförtiden pratar många högt, länge och ohämmat i sina mobiler och det stör mig ibland. Kan jag då välja, gör jag det. Så här är det ju eg. tvärtom mot det du beskriver, som jag för övrigt inte alls känner igen.

Panter sa...

Tina: Jag ska inte skriva utan glasögon, det är tydligt: betrakta, ska det vara.

Matildas fikarum sa...

Oj, jag läste om min kommentar och den lät lite otrevlig. Det menade jag inte!

Men vad är en tyst vagn? Kan man välja "tyst vagn"? Det måste vara något nytt, för det kan jag inte minnas fanns förr.

Panter sa...

Matilda:Numera kan man väja tyst avdelning hos SJ. Det säger väl också någonting om Sverige idag :)
Ingen fara, jag fattar hur du menar.

Det Mörka Hotet sa...

Underbar bild!

Jag gillar också att åka tåg men även att iaktta andra människor.
Den där mannen var osedvanligt tråkig och en riktigt dålig förebild: hade jag blivit så störd hade jag nog bett tågvärden att ingripa. ALLA har rätt att trivas - annars skulle man ju kunna sitta och sjunga högt i någon annans öron...eller hur?

Panter sa...

Samuel: Det hade nog någon gjort( sagt till tågvärden), men operaariorna klingade av. Istället hördes en något mindre högljudd violinkonsert i stället:)
Jag är rätt nöjd med den där frostbilden faktiskt.