Tack, alla goa människor!
Jag skrev ett svar till var och en. Det var rätt långt och det försvann.... grrr!
Jag mår som man kan förmoda och är så glad att detta är över.
Strålningen i Borås börjar förmodligen andra vecka i juli. Det ska klaras av två besök med div. undersökningar innan dess. Jag har tänkt att åka varje dag , om jag orkar, så juli blir en jobbarmånad. Iväg med bussen på morgon, åka dryga 10 mil , behandling som inte tar lång stund och hem på eftermiddagen. Jag kommer att strålas varje vardag i fem veckor och lagom till skolstarten är jag klar. Jag tar en sak i taget, nu ska jag fixa detta, utan att gå under av tristess. Att åka buss långt samma sträcka varje dag tillhör inte mina favoritsysselsättningar.
Jag har inte riktigt orkat susa runt på alla bloggar och kommentera, men det blir nog bättring på den punkten snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Du har gjort ett jättejobb denna vår! Trösten med strålning är kanske att man inte blir illamående av den. Kanske en klen tröst, men ändå. Bra att du ser det som ett jobb, jag tror det går lättare då.
Det är en tuff tid du har framför dig, vännen...
Det är tufft att åka så långt varje dag men jag har full förståelse för dig.
En bamsekram!
Eva: Det är nog enda sättet, för annars veta jag inte hur jag ska hantera detta.
Linda: Det är väl mest att det är såå tråkigt...Jag ska ta med mig datorn och jobbgrejor, är det jobb så är det. Kramar i retur!
Skicka en kommentar