Verklighetsflykt eller längtan

Jag längtar hit eller hem just nu. Kanske för att det är så grått och trist ute eller för att jag egentligen behöver fokusera stenhårt på annat. Vi ska (förmodligen - inget är bestämt eller bokat) hit i sommar. Svärmor fick en Gotlandsresa i 80- års present. Jag längtar verkligen. Det är nu minst tio år sedan jag var där. Även om jag inte är säker på just det, så vet jag att det är precis nu i dagarna 36 år sedan vi flyttade från ön. Gotland är egentligen inte hem, för detta var bara ett av de ställen jag bodde på under min uppväxt, men det är ändå hemma. Ringmuren och vallgravarna - här har jag lekt mycket, året om. Det är finfina pulkabackar här på vintern.

Minnen är ju förknippade med synintryck och dofter. Tänker jag på Gotland, ser jag vallmon växa vilt i sädesfälten, men jag ser också nävor av olika slag i vägkanterna.

För många är väl Gotland förknippat med rosor och det finns ju goda möjligheter att lyckas här eftersom det är ett gynnsammare klimat. Jag tänker mer på murgrönan som växer frodigt och nästan överallt.

Gotland är historia. Att besöka Gotlands fornsal är en upplevelse. Där har jag tillbringat många timmar. Just den här stenen var en hållplats på en skolutflykt någon vår i slutet av 60-talet. Jag kommer ihåg att det var spännande att få historen berättad och att matsäcken smakade underbart.

Min längtan till Gotland gjorde att jag tre somrar på 80-talet guidade (eller gajdade, som vi sa då) i Lummelundagrottan. Den svåraste och absolut häftigaste upplevelsen var att guida en grupp synskadade. Jag kan än idag en hel del om stalaktiter, stalagmiter, bergsmjölk och tror nog att jag fortfarande skulle klara nästan hela turen .Gotland är relativt platt och ändå kan man uppleva den hisnande känslan av att se rakt ner från en klint. Kustlinjen är vacker var än i från man närmar sig ön.

Djur - då handlar det väl om får och russ? Jodå, det gör det, men mina barndomsminnen handlar om halvtama ekorrar i Åminne. De stal mat från borden och om igelkottar i Tofta. Min syster samlade på djur av alla de slag; spindlar,grodor, grodyngel, blodiglar och igelkottar. De var vanliga och sällsynt lättfångade. Just dem fick hon inte behålla någon längre stund.

Visby

Jag tror inte om jag behöver skriva så mycket om Visby. Det handlar för mig om genuin stämning och känsla. Jag har besökt städer, där jag inte känner något alls, de lämnar mig oberörd, så är det inte här.

Just den här bilden är med för jag har ett sådant tydligt minne av enbuskar. På en ridtur under vintern ramlade jag av två gånger i enbuskar. Det var kallt och det stack ordentligt på ryggen . Annars är de stickiga slånbärsbuskarna ännu mer barndom. Min mamma gjorde slånbärssaft, gudomligt gott, varje år. För att få saft måste det plockas bär. Trots långärmat och handskar kändes plockningen av i flera dagar.

Sticklusten sätter till ibland, särskilt om jag besöker någon hemslöjdsaffaär eller garnbod. Jag försöker då verkligen tänka på allt halvfärdigt eller precis påbörjat som jag brukar ha och har lyckats stilla mig de senaste gångerna. Så i sommar ska jag verkligen försöka låta bli att köpa garn.

Djupvik

Det hände att vi fick cykla iväg själva för att bada och sola. Då valde vi ofta Gnisvärd, där det finns en bra sandstrand. Vägen dit är vacker också. Blåeld längs med vägen och en spännande skeppsättning att göra ett stopp vid.

Varje vår letade vi vårtecken. I backen där Snäck nu ligger var det ofta ett helt hav av blåsippor. Jag fattar inte att de fick bygga hotellet just där.

Ett annat utflyktsmål var Alleqvia änge. Det är det närmaste paradiset jag kommit.

De flesta av bilderna här har jag lånat från en vykortsida, Guteinfo Vykort. De är tagna av Bernt Enderborg och Björn Pettersson

Kommer vi iväg i sommar, då ska jag visa egna kort.

Valentin och/eller vänskap

Om gårdagen

Jo då , jag fick väldigt vackra doftande rosor den 14:e och det hade jag inte ens väntat mig. Tror faktiskt att det aldrig hänt förr. Jag blir glad över blommor vilken dag som helst.

Jag är mer tveksam inför det spektakel som Alla hjärtans dag tycks vara. Har läst lite i tidningar och på bloggar och slås av att det sällan finns något mellanläge. Antingen är man för eller emot. Jag störs av kommersen kring dagen. Tanken på att uppskattning är väl i sig helt OK, men sådan tankar borde väl finnas jämt. Läste om Finlands vändag, mer sympatiskt tycker jag.

Min tveksamhet grundar sig i hetsen som kan uppstå och det som har utspelas på skolor där mina flickor gått. Där organiserade elevråden blomutdelningen. På lektionstid fick /får? vissa elever, inte alla, rosor, för någon/några vill visa sin uppskattning. Eleverna fick via elevrådet beställa blommor till varandra för vidare distribition. Jag tycker inte att skolan ska ställa upp på detta. Det finns ingen anledning att stänga skolor som tycks ha hänt, men att förstärka rangordningen, för det är ju det som sker, är fel.

Idag

Eftermiddagen tillbringades på jobbet. Möte angående en elev som har det besvärligt. Jag var tveksam innan, inte riktigt säker på hur det skulle sluta, men vi samtalade i samförstånd och det känns som om vi i alla fall är en liten bit på väg. Ta i trä.

Har också sett över min packning, ja det jag tror att jag behöver i klädväg. Lite måste jag komplettera, men det verkar lugnt. Värre är det med allt skolarbete som måste förberedas... det är inte lugnt.

I morgon

Ska vi fira dotterns namnsdag och min systers födelsedag. Ja, dotterns firande åker liksom med av bara farten.

Utöver detta ska förmiddagen ägnas åt balklänningar. Vi har student här i huset i juni och det gäller att vara ute i god tid. Får väl se om vi hittar något. Vi har inte riktigt samma smak, döttrarna och jag, så...

På eftermiddagen ska vi hjälpa till lite vid en flytt.

Jag tror att jag är trött i morgon kväll.

Ja, ja tar man bara en sak i taget brukar det ordna sig.

Uppdatering

Vi hittade ingen balklänning. Det var VÄLDIGT utplockat. Jag trodde att vi var hyfsat ute i tid...

Det ska komma in nya klänningar på ett ställe i veckan, så där får döttrarna hänga på låset. Tur att det bara är den yngsta som ska ha en.

Flytten slapp vi.

Födelsedagsfirandet bestod av tårtprovning. Egentligen var vi väl försökskaniner. Får se vad ni tycker så jag vet vilken jag kan bjuda på sen, så sa hon systern... Bäst var en chokladtårta gjord på 70% choklad.

Jag blev väldigt mätt.

Rembrandt Bugatti

Den här Pantern är i original gjord av Rembrandt Bugatti. Originalet, i brons tror jag, lär ha sålts för 155 000 Euro på auktion. Vill man ha en kopia går det att köpa en för ca 6 500 kronor på Historiska museet. Jag skulle gärna ha en sådan hemma.

Det var inte helt lätt att hitta lite information om Rembrandt Bugatti. Tänk att bara att heta Rembrandt i förnamn! Han föddes 1884 i Milano. Släkten tycks ha varit konstnärlig, fadern Carlo var möbeldesigner och hans bror Ettore designade bilar.

Rembrandt Bugatti är representerad på många museer världen runt och hans verk betingar höga priser på auktioner, för det finns samlare. Kan man förstå; 155 000 Euro. Rembrandt dog ung (1916) så livsproduktionen är väl relativt sett liten.
Han studerade de djur ha skulle avbilda noga. Han lär ha tillbringat många timmar på Antwerpens zoo. Det tycker jag syns väl, när man betraktar pantern ovan. Den lever.


Pantern i Historiska Museets butik är gjord av resin. Det är ett relativt nytt material vid tillverkning av reproduktioner men det har visat sig vara idealiskt. Resin är ett syntetiskt material som från början vanligen är i flytande form till vilken man sedan tillsätter en katalysator för härdning. För att på bästa sätt återskapa känslan i originalföremålet kan också andra ämnen tillsättas i vätskan t ex brons- eller marmorpulver. Ett föremål som tillverkats av resin blir mycket hårt och hållbart och det har dessutom hög tålighet mot väder och vind och tål därför att placeras utomhus.

Detaljen i förra inlägget

Spindeln sitter i nätet i ett fönster i skolans datasal. Inbrottsskydd behöver inte vara fula.

Detaljer

En spindel som klättrar, men var?

Jag blir glad över sådant, när någon

brytt sig lite mer om hur det ser ut.

Onekligen sätts fantasin igång .

Min i alla fall...

hrmm...

Väldigt gott om blommor här på sistone...

Funderingar vid strykbrädan

Nu efter flera dagar är bredbandet tillbaka, inte med full effekt, men ändå...


Har varit ledig i tre dagar och som vanligt vet jag inte vart tiden tar vägen. Har inte åstadkommit något särskilt. Läste en bok igår, klippte mig idag ...
och sedan har jag strukit tvätt och tänkt på allt möjligt som:

- Hur kan minus två grader vara såå kallt?

-Varför alltid skosnöret på mina vänstra skor går upp av sig själv, alltid det och aldrig det högra.

- Hur kan det komma sig att jag ofta får in småsten i "hela" skor. Det har till och med hänt med kängor...

- Hur kan det finnas femton tomma cd-fodral och åtta, nio cd-skivor utan fodral här hemma. Nej de hör inte ihop. Var är cd-skivorna och var är fodralen? De saknar varandra.

-Hur mycket kläder måste jag packa till Uganda? Det går kanske att få en del tvättat.

- Hur officiell ska man vara, när man är officiell? I Uganda.. jag och dresscode.. det fungerar liksom inte.

- Varför glömde jag att prata med bildläraren om samarbete när eleverna skrev nya baksidor till sina böcker. De kunde ju gjort nya framsidor också. Vi har ju faktiskt pratat om att det sällan går att välja bok efter framsidan. Jädrans vad det grämer mig!

- Varför lovar jag att jobba två dagar på ett lov? Jo, det vet jag, tiden räcker inte och jag kan inte slå knut på mig själv. Men det är fel ändå... för den ena dagen ska jag bara ha ut motsvarande i ledig tid. Banne mig!

- Hur kan höga vederbörande i en kommun, där de anställda i "min" förvaltning bara får lovord i undersökningar, inspektioner och utvärderingar, komma med ett löjligt lågt lönebud? Det kan inte uppfattas som annat än en skymf, i synnerhet som de la sig på miniminivån i de två senaste omgångarna.

Här någonstans var stryktvätten slut och tur var väl det, för annars hade jag eldat upp mig rejält.



I morgon är en annan dag,


som Schlager- Christer sjunger.

Strul

Det är väl typiskt, att bredbandet ska krångla när jag har tid (åtminstone rent teoretiskt) att blogga.
Är på oväntat besök hos yngsta dottern... (hon städar frenetiskt, undrar varför..?) så då passar jag på.
Att bo som sista hushåll på en linje är osäkert vad det än gäller. Det är inte så mysigt när åskan går och det sprutar eld ur kontakterna, så vad är väl ett bredband, eller bristen på bredband...

tålamod


tålamod


...

I morgon

Medelåldern är den tid då den breda kunskapen byter plats med den smala midjan,

läste jag på en kylskåpsmagnet i kön i bokhandeln idag. Det är mysigt att stå i kö i just boklådor, det finns så mycket att titta på medan man vänter. I nämnda boklåda handlade jag en julklapp. Vi ska fira lite jul i morgon kväll, när barfotadottern kommer hem. Yngsta dottern meddelade att även hon kommer hem och stannar över natt. Det ska bli så roligt.

Det har från Thailand beställts knäck, kola och pepparkaksdeg, så det har jag ordnat. Ja, jag har inte gjort knäck och kola, men ingredienserna finns hemma, så dottern får roa sig själv på torsdag när hon vaknat till. Dotterns kompis A har längtat efter makens kalla varma mackor, så det har vi med oss i morgon till Landvetter. ( De svalnar i köket just nu och det luktar så gott). Ser ni några som sitter där och äter egen kvällsmat så vet ni...

...midjan eller kunskapen, ja det kan vara en tröst, när man hamnar i medelåldern...

för där är jag ju inte än...;-)

Midnatt - några tankar och en liten fundering

Har rättat ett tjugotal insändare och faktiskt inte läst en enda dålig. Det gör mig glad. Det går framåt, även om flera inte förstår hur de lär i just svenska.

Vet någon vad som gäller: Vad heter pluralfomen av datamus... två data...? Detta är en väldigt viktig(?!) fråga för några av mina grabbar i åttan. Jag tror att jag letat på de flesta ställen; ne, SAOB, språknämnden osv... inget svar någonstans. Jag har hittat annonser med den rätta logiska formen - möss, men vet någon? Hur säger man på andra språk?

Nu ska jag ta mig en Ducoralcocktail och sedan kasta mig i sängen. Hoppas att jag inte vaknar förrän väckarklockan ringer.

Irriterande

Bilden ( Ilska) är lånad från Björkenässkolan i Kalmar.

Vaknar strax före fyra och huvudet är fullt av tankar.
Glöm inte det, tänk på att prata med X och Y om Z, om jag introducerar text och tanke på onsdag eller torsdag, innan jag åker så borde de klara det, när jag är borta. Hmm, ska de får klippa och klistra, när vi arbetar med rummet... då behövs kataloger och var och när..?
Så mycket som jag hinner tänka på en timma, bra tankar och idéer, men inte när jag behöver sova. Vid femsnåret ger jag upp och sätter mig vid datorn. Jag är helt säker på att jag kommer inte komma i håg hälften av dessa tankar när dagen är slut.

Sånt här gör mig arg och frustrerad. Jag vet att jag förmodligen redan vid tiotiden , senast vid tolv, kommer ha röda trötta ögon. Det brukar kännas som om någon hällt sand i dem.
John Blund?

Jag har inte tid att vara trött. *mutter, mutter*

Dags för dagens första, men absolut inte sista, mugg kaffe.

Dubbelsuck.



Vad och hur gör ni, när ni inte kan sova?

Uppdatering

Jag överlevde, min höga tålamodsnivå var dock lägre idag... Det fick några provocerande tonåringar erfara. Nu ska jag sova en timma, så att jag orkar med kvällen.

Förresten! Vilken färg har ilskan? Min är helt klart lila och blå, inte så mycket vrede, den ledsna känslan tar oftast överhand.

En bra helg

Helgen, som snart är slut, har varit bra, riktigt bra. Det har inte hänt något särskilt, men saker och ting har blivit gjorda och solen sken en dag.Jag inledde lördagen med ett snabbesök i staden på andra sidan"berget" . Det var inte mer folk i affärerna än att jag stod ut. Fyndade en del och satte sprätt på pengar, men jag fick ganska mycket för dem. Det dyraste, sett i relation till mängd, var solskyddslotion för 135 kronor.

Solskyddfaktor 40, undrar verkligen om jag behöver det...

Sent på eftermiddagen gick jag och hunden till den närmaste sjön. Det är vackert med isar. Jag trodde att det senaste mildvädret gjort sjön mer lik en sjö, men inte. Vi mötte två pimplare och såg två skridkoåkare. Det ljudet, skridskoskär som frasar, är något alldeles speciellt. Hunden ville gärna ut till dem. Den ena hade bandyklubba och boll. .. Han, hunden, visade med hela sitt kroppsspråk hur gärna han hade varit med och spelat. Jag misstänker att det hade blivit mycket likt Bambi på hal is. Jag är inte heller så säkert på att det hade uppskattats av skridskoåkarna.

Nu har jag säkert i ett halvårs tid försökt att fotografera vass. Det är svårt. Några bra, nåja halvbra kort fick jag till , men det var många som åkte i papperkorgen också. Det är väl det bästa med digitalkameran, att det möjligt att prova och prova....utan att det kostar.

Söndagen har ägnats åt trädgården. Maken har plockat grenar efter Per och jag har gjort det där jag inte hann i höstas. Vid närmare besiktning såg jag att fänrikshjärta, flox, malvor och brännässlor visar gröna skott. Hmm, undrar hur det ska gå?

Resten av dagen ska ägnas åt skolan, alla lärares söndagsnöje.

Att se framemot kommande vecka:

• Barfotadottern kommer hem på onsdag!
• Nästa helg börjar mitt lov!
  
  
  

Skärpning!

Nu ska jag skärpa mig. Jag har så bråttom när jag skriver, att det blir pannkaka, bokstäver huller om buller, isärskrivningar och ....
Jag blir så less, för jag måste inte skynda.
Här på bloggen kan jag oftast korrigera, men i inläggen hos andra.
Det är snudd på pinsamt.

Nej

Det ÄR pinsamt.

Vardag

Regnet slår nu mot fönsterrutorna i mörkret, så detta inlägg handlar min min torsdag istället.
Jag var tvungen att stanna bilen efter några hundra meter. Soluppgången var fantastisk, himlen sprakade. Kameran var med, men inte stativet, tyvärr. Funderar lite över hur många som faktiskt åker omkring med ett stativ. Jaja, färgen syns i alla fall.

Några lektioner hann jag med på förmiddagen, innan jag for till grannstaden tillsammans med två elever. Vi var på en introduktion av ett skolpaket, som handlar om våld i nära relationer. Det får bli ett eget inlägg, eventuellt...

Där i den gamla staden vid torget, kände jag att jag saknar att bo i en stad. Den saknaden känner jag varje snöfattig mörk vinter.

På vägen hem lyste en fantastisk måne. Jag stirrade så på den, att jag bitvis säkert var en smärre trafikfara. Passerade kyrkan och insåg att här var det fotoläge, vände bilen och bannade mig själv. Stativet!

Till höger om kyrkan som ligger alldeles bedårande, finns en brygga, men det var inte den jag fastnade för. Det såg ut som om det gick vågor i isen.

Trevlig helg alla!

Det ska bli sol i morgon...

Kontraster

Det ena förutsätter det andra och tvärtom, det är lätt att glömma

PS: Idag 1, februari, är blogger helkonstig, svårt att komma in på olika sidor och tålamod med datorer och dylikt har jag inte.

Sista januari

Riktigt grått och trist ute. Jag halkar mig fram på en isbelagd grusväg sista biten hem. Gårdsplanen occh gräsmattan är numera mindre insjöar.
Ska ta ner det nästa sista tecknet på jul nu i kväll. Dörrkransen ska bort. Utebelysningen tindrar så trevligt att den kan nog tindra en månad till i kaprifolen.

Konferenseftermiddag på jobbet... ibland blir det bara för mycket. Idag kändes det som om många, för många vaknat på fel sida.

Undrar vart utveckling tar oss. Vi dokumenterar och utvärderar; många, väldigt många papper blir det. Vi pratar en del om huruvida allt det arbete som läggs ner, genererar motsvarande resultat.
Utveckling tar tid och ofta ( i mitt tycke alltför ofta) handlar det om två steg framåt och ett bakåt, en slags jenkautveckling. Någonstans där på vägen framåt upptäcker vi ofta att vi inte alls uppfattat det överenskomna på samma sätt. Ibland dirvergerar uppfattningarna så att jag funderar på om vi verkligen var på samma möte där detta diskuterades och beslutades.
Suck.. välkomna till skolans värld.

Nu ska jag ta tag i rättningshögarna som vuxit oroande fort och fundera lite över en skattnings-/ utvärderingsblankett som ska användas väldigt snart. (Har ni hört det förut?) I vår blir det extra snärjigt, eftersom jag är borta tre veckor mitt i värsta hetsen. Den slipper jag ,så det är ju skönt. Andra får utföra och snärja i mitt ställe.

En sista lovsång

Det var inte sol i söndags, men det var ändå

mäktigt och dämpat

vackert

mjukt

intressant

lugnt och fridfullt

ljust och friskt

Håll ut, ljuset är på väg tillbaka

Förra veckan var det rätt påtagligt att det har vänt . Det är inte beckmörkt, när jag åker hem.
En liten illustration över solens "arbetstider" i vår del av världen ger detta:
uppgång / nedgång
Ystad 8.07 /16.17
Svedala 8.09 /16.32
Skara 8.22 /16.17
Nacka 8.09 /15.53
Bergslagen 8.24 / 16.03
Piteå 8.39 / 14.56
Luleå 8.39 /14.50

Fint besök

Att vara sjuk - hur tänker du?

Inlägget nedan har jag inte skrivit. Det är yngsta dotterns tankar. Hon höll det som ett föredrag i skolan, så detta är egentligen ett pratmanus.

Hur är det med synen på dem som är sjuka och hur tänker du själv när du är sjuk. Var går din gräns? Är du halvsjuk eller halvfrisk på jobbet?

"Att vara sjuk" - har det begreppet förändrats?
Sjuk har man varit i alla tider. Förr i tiden var det farligare att vara sjuk, med dåliga levnadsvillkor kunde sjukdomar, som idag anses vara ofarliga eller botbara leda till döden. Nu för tiden har vi många läkemedel som kan förhindra, bota och korta ner sjukdomstiden. Men sjuka är vi ändå så, precis som förr i tiden.
Numera verkar det som om det är mer eller mindre vanligt eller normalt att gå omkring och vara sjuk. Hur ofta har man inte kommit till skolan eller arbetet och mött en klasskompis eller arbetskamrat som är förkyld, har feber, ont i magen, huvudvärk eller hosta? Det är vanligt och normalt att gå till skolan om man är lite sjuk- eller ja, det förväntas att man ska göra det, eftersom det ju inte är så fysiskt ansträngande. Om man tar skolan t ex, så känns det som om man borde gå dit, för att inte komma efter, och att man, fast man är sjuk, ska ta in kunskap.
Hur bra kan egentligen en person som är sjuk prestera i skolan eller på arbetet?
Borde den sjuke egentligen inte stanna hemma och ta det lugnt, vilket man ska göra när man är sjuk? När man åker in till skolan/arbetet så träffar man med säkerhet fler människor som är sjuka och på så vis förlänges sjukdomstiden. Man får ju inte heller glömma att man kan man smitta friska människor, och på så vis bär man ju ansvar för det med.

När min farmor var ung skulle man ligga hemma i sängen i minst tre dagar, efter det att man hade haft feber. När min mamma var yngre skulle man vara feberfri minst en dag, innan man gick till arbetet eller skolan.Nu tar vi en värktablett och går i alla fall.

Var det så att människor var sjukare förr, eftersom de skulle stanna hemma? Nej, så kan det väl inte vara. Vi borde ha samma slags förkylning och feber som de hade för 100 år sedan. Det kan nog bero på många saker att man var försiktigare förr. Dels hade man nog stor respekt för andra, att man inte skulle smitta dem. Man hade också mer fysiska arbeten. Idag är de flesta arbeten mindre fysiskt krävande och vi kan också minska effekterna av sjukdomen med tabletter, men vi är ju fortfarande precis lika sjuka som man var förr i tiden.

Jag kan tycka att man kan gå till skolan om man har lite huvudvärk som går att behandla med värktabletter. Det är ju inte så att tabletter botar sjukdomar, de minskar bara symptomen. Inte heller blir man frisk direkt efter för att man ätit penicillin i någon vecka. Kroppen behöver fortfarande vila och återhämtar sig inte från en sjukdom direkt.

Det finns en sådan övertro på mediciner idag. Man tror att man kan ta en tablett, äta penicillin så blir allt bra. Fortsätta som vanligt. Var har vi fått allt det ifrån?Jag tror att det kan bero på samhället. Jag tycker åtminstone att det känns som om man får färre chanser nu för tiden, man måste alltid prestera på topp och vara närvarande, annars når man inte sina mål eller gör vad man är anställd för. (Får man inte sina toppbetyg är det svårt att komma in på sin vidareutbildning osv) Då går det inte att vara sjuk!

Pressen ökar nog ännu mer nu när viktiga organisationer som försäkringskassan skickar ut sådana - enligt mig - "sjuka" reklambudskap. Den senaste lyder ungefär så här :
"Vi frågar inte hur sjuk du är, vi undrar bara hur mycket du kan arbeta".

HALLÅ?! Där säger man ju praktiskt taget åt människor, att de ska arbeta trots att de är sjuka. Försäkringskassan handlar ju om pengar, de ska betala ut pengar till dem som är sjuka och inte kan arbeta. Vilken misstro de sätter till sjuka personer! Det brukar inte vara så svårt för dem som är "korttidssjuka" att få ut pengar från försäkringskassan, utan detta drabbar nog mest dem som är långtidsjukskrivna. Är någon sjuk och riskerar att inte får pengar från försäkringskassan eller ifrågasättas av försäkringskassan eller arbetsgivaren, kan det nog i många fall betyda att den sjuke går och arbetar ändå, för de behöver pengarna och jobbet.
Är det verkligen rätt?
Sedan får man inte glömma de människor som mår psykiskt dåligt, de som inte kan bevisa på papper, eller i läkarundersökningar att de inte kan arbeta. Hur ska de bevisa för försäkringskassan att de borde få pengar? Någon som redan mår psykiskt dålig mår nog ännu sämre när en myndighet eller omgivningen ifrågasätter deras sjukdom.. Vilket i sin tur kan leda till katastrofala följder för den som är sjuk... Det blir lite av en ond cirkel, en sjuk människa blir ännu sjukare p g a en myndighet som egentligen ska hjälpa dem.När det handlar om något sådant viktigt som pengar som alla behöver, kan det nog kännas extra jobbigt vare sej man är fysisk eller psykiskt sjuk om någon ifrågasätter ens sjukdom.

Jag som nyligen varit sjuk länge, skulle mått väldigt dåligt som någon hade ifrågasatt min sjukdom i skolan- och för mig handlade det ju inte ens om att jag skulle få ut pengar.
Det kan nog vara svårt för den som är sjuk att komma tillbaka till arbetet när man tillfrisknat, för på många arbeten är har man så specifika uppgifter att det är svårt att hitta någon annan som har tid och kan sköta dem. Då känns det nog bättre att gå till jobbet, sköta det viktigaste och hoppas att man tillfrisknar under helgen. Om man tar läraryrket t ex, det är inte så himla ofta vi får en vikarie om en lärare är sjuk. Istället brukar lärarna få planera lite i förväg vad klassen ska göra medan de är borta....... Då känns det nog bättre, som jag sa innan, att gå till jobbet och bara försöka överleva arbetsdagarna så man kan tillfriskna på sin lediga tid.

Politiker bekymrar sig över antalet sjukskrivna personer och det gör de med rätta men diskussionen borde också handla om alla de som går till jobbet halvsjuka eller halvfriska. I effektiva organisationer räknar man med att de allra flesta ska arbeta varje dag. Något större "svinn" som sjukskrivningar ska helst inte finnas. Vi har valt våra politiker, och på så vis har vi tillsammans med dem varit med och skapat detta samhälle där man inte har tid eller råd att vara sjuk.

Jag tycker att innebörden av att vara sjuk har förändrats sedan min farmors ungdom, men är det verkligen ett bra samhälle vi skapat för dem som är sjuka eller riskerar att bli sjuka?

Vårtecken mitt i vintern

Sov du lilla videung, än så är det vinter...

men

jag såg en felnavigerad (?) tofsvipa också

så det finns nog hopp

Dagens väderleksrapport

Strålade sol, minus fem grader!

Nu bär det av på långpromenad.

Vinter -med särskild hälsning till Statens Vinterinstitut

Vid Mullsjön, mitt på dagen, torsdag den 25 janauri.

...riktig vinter...

Midnatt

Jag tassade runt i huset kring midnatt, packade och letade efter ett försmädligt papper som jag behöver på kursen i Mullsjö, då jag såg stjärnhimlen och den glödande halvmånen. Stjärnhimlen gör sig inte på kort, det har jag upptäckt tidigare, men månar...
Så ut med kamera på stativ mitt i smällkalla natten. Klicka på bilden, för då blir himlen tydligare.

En glimt från mitt kvällsarbete

Ibland när jag läser, bedömer och rättar skolarbeten blir jag förtvivlad, men oftast finns det små ljusglimtar som får mig att le, som den här:

Resväskorna stod fridfullt packade i familjens nya Volvo.

.. Och ja, jag har betonat vikten av att beskriva och levandegöra.

Spaning

Tog för omväxling skull kvällspromenaden i villasamhället några kilometer härifrån. Rätt intressant, har glömt hur det är och hur mycket man ser när man går där på gatorna.

Ikväll slog det mig att det måste finnas människor, rätt många faktiskt, som arrangerar sina fönster just för att man ska se dem utifrån, ett hemmaskyltfönster. Många var de fönster med moderna gardiner, det är inne med 60-talsinspirerat kan jag meddela, blomkrukor och käcka lampor i perfekt symmetri. Krukorna ska vara enfärgade, smal och höga. Jag såg en del fykantiga, men de cylinderformade var allt vanligast.
Lampor... ja antingen var hela huset belysningstajlat ( det finns nog specialister för sånt också kan jag tänka), så det stämde från rum till rum eller så fanns det allehanda varianter som en slags exposé över inredningtrender från gången tid. Jag har lika svårt för båda varianterna, någon slags överensstämmelse vill jag nog att det ska finnas, men att hysteriskt följa någon trend har jag vare sig råd, tid eller lust med. Kan tänka mig att döttrarna tycker att vi i stort sett har blandad kompott av det mesta här hemma, men jag ser ju linjen och det är ju huvudsaken :-)

Kvällens upplevelser var annars att min promenad ackompanjerades av Hemglassbilen, undrar om affärerna går bra? och att det finns hem där julgranen fortfarande står fullt påklädd i vardagsrummen.

Grrr 2

Nu har reparatören varit här. Det var fel på kompressorn.
Han tog skåpet med sig och undrade om vi klarade oss en vecka till ...

Klarar oss? Det är ju liksom lite fel att ställa den frågan nu!

Å andra sidan så är ju inte reparatören skyldig till något, han utför bara sitt uppdrag.
Jag ska skicka maken på företaget som sålde. Jag är skitdålig på att hävda vår rätt.

Nä, nu kallar jobbet, centalt samverkansmöte, inte blir jag gladare av det

Men ute är det minusgrader och snö. Det blir jag glad av!

Ha en bra dag därute i det vita!

Vinter

Somliga skulle nog inte kalla detta vinter, men det är det mesta denna säsongen...
Ska gå, dvs halka , runt en runda med hunden om en stund. Han älskar det : spår!!!

Uppdatering
Nu har vi gått vår skogsrunda. Inga andra hade promenerat denna dag kunde vi se. Vi mötte alltså inte grannarna som oftast har med sin katt. Det kan vara lite besvärligt. Katten gillar hundar, men vår luns som aldrig träffat katter, tror att det är något som går att leka med alternativt jaga.
Vår lugna promenad, nåja, vi var väl inte riktigt överens om tempot, "stördes" i slutet av en brölande råbock. Han uppvaktade några damer i skogen. Jakten gick längs med vår väg och om jag säger att hunden blev kollrig så har jag inte överdrivit.
Sitter här nu med röda kinder och lika röda öron. Känner mig så frisk och uppiggad. Jag har sagt det förr, jag gillar snö och vinter. Det där med röda öron är inte lika chicht som äppelkinder, men mössa, det klarar jag bara inte.
Nu hoppas jag bara på en lika god fortsättning v d g väder.

Också en Panther

Fin bil, men inte riktigt aktuell idag. Jag tror inte att den är gjord för vinter. Att glida fram under sommarhalvåret i en sådan vore inte helt fel.
För den intresserade finns bild och text, dvs artikeln i dagens Af.

Jag har ett mycket kluvet förhållande till bilar. Å ena sidan tycker jag att vi måste minska på privatbilismen av miljöskäl och å andra sidan skulle jag inte alls ha något emot att köra en jättefin bil.

Trodde att allt det fina vita skulle vara bortregnat när jag vaknade, men så är det inte.

Ute finns en tunn vit, men ack så hal isskorpa. Det krasar fint när man halkar fram...och just nu snöar det igen.

Skulle egentligen fara in till stan, hämta och skjutsa dottern, men hon , den förståndiga , ringde precis och meddelade att hon tar bussen, även om den inte precis passar, hon kommer en timma för tidigt till sitt jobb. Skönt för det känns verkligen riskabelt att ge sig ut.

Dagen ska ägnas åt skolarbete, en vanlig söndagssysselsättning för många lärare. I dag väntar geografiska jämförelser, resdagböcker, insändare och tyska glosor. Får väl se hur mycket det blir gjort...

En bra dag

Jag har strukit all tvätt, alla jul - och kalasdukar.
Bonusbarnbarnet sov länge, vaknade strax före nio.
Vi eldar i vedspisen. Det luktar gott , sprakar trevligt och sprider en annan värme.

Sist men inte minst: Det snöar! Jag vet att det handlar om kortvarig glädje, men ändå.

Här skulle det finnas ett foto, men blogger vill inte just nu.

Vardagens små glädjeämnen

När dagen börjar illa, får man försöka tänka i andra banor, så:

• Jag har tagit dagens promenad i dagsljus och det regnade INTE. Vi gick på mossmjuka stigar, hunden och jag, och andades in syret.
• Yngsta dottern ska sjunga på konsert i morgon och är inte så stressad inför detta, skönt, men jag kan inte vara där , synd, men så är det ibland.
• Det är fredag i morgon.
• Om 17 dagar kommer barfotadottern hem.
• Det är tre veckor kvar till nästa lov, det skapar lite stress faktiskt.

Grrr

Det verkar som om vår nya, stora frys har gått sönder....

Den är en vecka.


Uppdatering

Reparatör kommer på måndag...
vet inte om det är vad jag kallar service.

Panter

Får jag presentera den riktiga Panter?

Panter var en mycket tålmodig och godmodig men ändå rätt skarp herre, när det så krävdes. Han fann sig i det mesta, men lät sig inte hunsas. Han var på alla sätt en lagom hund, inte överdrivet kontaktsökande men ändå vaksam över sin flock.
Hade vi kunnat fråga, så hade han talat om att han ansåg sig nog att stå på andra plats i rang. Det lät han oss andra inte veta, men det var rätt tydligt att det var husse och han, i den ordningen. Han följde husse i ur och skur och solsken när han fick. Stekheta sommardagar gick han brevid i timmar när gräset klipptes.
Kom det någon, i hans ögon, misstänkt person till gården, när flickorna var ensamma hemma, visade han tydligt, när det inte var läge att kliva ur bilen. Han kunde skilja på folk och människor. Han var inte hotfull, men tydlig... hur de kringresande omvändarna J V uppfattade det hela, när han sprang emot dem, fick vi aldrig möjlighet att ta reda på innan deras bil rivstartade.
Panter är än i dag levande i vår familj: Vi minns honom med glädje och saknad.
Några har kanske här på bloggen sett bilder på Lejonkungen- Panters son, som är så lik honom. Lejonkungen bor numera hos en familj i Småland och har det hur bra som helst.
Vi har just nu bara odågan I, som tror att han är 12 veckor och inte 18 månader och 38 kilo tung...

Tulpaner

Här är hela rabatten.
Jag skickar dessa till Elisabet, som fyller år väldigt snart. Grattis!

Och dessa går som en Krya på Dig - hälsning till Linda.

Hoppsan! Jag får inte den sista länken att fungera till Linda, så jag gör så här i stället: http://lindalotta.blogspot.com

Dagen efter kalas

Jag har också intagit ryggläge större delen av dagen idag. Inte för att jag druckit för mycket, för jag drack inget alls, utan för att det blir så när jag far som ett jehu över hela huset varje ledig minut i två dagar. Nu är det inte så rörigt och eländigt som man skull kunna tro. När vi omorganiserade här hemma efter flickorna, så blev det ett rejält merarbete som inte blev klart, men nu var det liksom tvunget.
Kalaset var trevligt, alla åt mycket och var glada och då kan man vara nöjd. Gårdagens verkliga bonuseffekt är alla blommor; jag har räknat och jag tror vi har 95 tulpaner!

Som syns på kortet är vi "instormade", tur att det är söndag. Till arbetet lär jag säkert komma i morgon. Här har vi varit utan ström kanske 25 minuter totalt än så länge. Vårt elbolag satsade för några år sedan på att gräva ner de flesta av ledningarna och det är vi tacksamma för nu.
Jag hade planerat att se På spåret i repris, Johan Wester vill jag inte missa, men en del till parabolen har blåst ner och jag ber inte maken att laga det i det här vädret, även om jag tror att han skulle göra det om jag bad snällt.
Hur har ni det i stormen?

Uppdatering
Nu är vägen röjd, sex träd hade knäckts eller slitits upp med rötterna. Tur att nästan alla grannar är bönder. De har beredskap och maskinpark för dessa tillfällen. Trots att vi bott här i drygt 22 år, så är vi nog stadsbor...men jag tar nog lite sovmorgon i alla fall... Lektionerna börjar inte förrän klockan 12. Jag har arbetstid, men jag behöver inte vara på jobbet, bara de vet var jag är och jag jobbar bra hemma också.

Knutsdans

Undrar om betydelsen av att dansa ut julen har ändrats? Här har julen och den lilla vinter som fanns blåst och regnat bort i natt. Ja, så kan det vara, Det går ju att säga att något dansade iväg i vinden
Nu är det grönt och fint igen, mycket mossa i gräsmattan.
Där blir det mjukt att gå på i sommar.


(Detta är bara ett "gästspel", åter till dammningen. Vi har ett mindre ( ca 25 personer) släktkalas här idag. Det är inte jag som firas, utan maken som fyller halvjämt.)

Solsken och vitt på marken

Viken bra avslutning på vardagsveckan, först lite snö och sedan solsken i flera timmar idag. Det finns faktiskt lite vitt kvar här och där, mer här hos mig för vi bor i en köldhåla. Det innebär att det mesta i trädgården kommer senare också. Jag ser det som en bonus; jag får njuta dubbelt. Först blommar körsbärs- och äppelträd i alla trädgårdar längs vägen till jobbet och en dryg vecka senare börjar det i vår trädgård.

Jag har roat mig i dag med att göra ett test, som talar om hurdan jag är, så nu till avdelningen för värdelöst vetande:-)

You're a dynamic, charismatic person who's possibly headed for fame.
- Jojo!
You tend to charm strangers easily. And you usually can get what you want from them.
- Ingen information som man egentligen bör förmedla..
Verbally talented, you tend to persuade people with your speaking and writing.
- Måhända
You are affectionate and loving, but it's hard for you to commit to any one relationship
- Hrmmm?

Your strength: Your charm
- Kan vara bra att tänka på när man känner sig som en urkramad disktrasa
Your weakness: Your extreme manipulation tactics
- Alla test bör ju rimligvis innehålla en viss felmarginal....
Your power color: Indigo
-Jaa, jag gillar blått i nästan alla varianter
Your power symbol: Four leaf clover
-Jaha, låter ju bra.
Your power month: December
- Tveksamt, men det gäller kanske att omvärdera denna mörka månad

Testet för de som vågar och vill, finns här:
What Does Your Birth Date Mean?
http://www.blogthings.com/whatdoesyourbirthdatemeanquiz/

Ha en bra helg, nu ska jag städa vidare!

PS: Konstigt, är det inte rättning så är det städning!
En sak kan jag faktiskt tillstå: Jag är bara effektiv under press. Har jag gott om tid blir inget gjort och nu har jag INTE gott om tid.

Återkommer till bloggvärlden på söndag.

Ja, se det snöar, ja se det snöar

det var väl roligt
hurra
nu blir det vinter
nu blir det vinter....


och det återstår väl att se

Äntligen!

"Snön på väg till Sydsverige"

står att läsa på Aftonbladets sida.

Ingen blir gladare än jag.

Frågan är bara:

Går det att lita på Aftonbladet och SMHI ?

Oj, det är sant! Dagens i -lands problem

Verkligheten gör sig påmind. Dags för vaccination, jag menar vaccinationer. Det är viktigt med plural här, för jag har insett detta efter läst på. Det handlar inte om en eller två sprutor utan flera...och jag är inte särskilt förtjust i sprutor. ( Dagens understatement).
Glädjen var stor i våras, när vi fick besked om att vi kommit med i ett projekt. Vi skulle få resa till Afrika, till Uganda. Inte någon nöjesresa utan en lärorik upplevelse som gör att vi kanske kan arbeta ännu bättre på hemmaplan med solidaritet. Då i våras och under hösten har jag mest varit uppfylld av detta, att jag faktiskt ska få resa till en världsdel som intresserar och engagerar mig mycket. Nu tänker jag mest på vaccinationer och biverkningar. Tror bestämt att jag har en hypokondrisk ådra någonstans.

Den 23 februari bär det iväg till Uganda, Entebbe, för vidare fältstudier som ska redovisas där för ugandiska motparter. Det ska bli väldigt spännande och intressant för jag inser ju att kulturskillnader bara är förnamnet.

Kring allt detta lär jag återkomma, först ska jag överleva sprutorna i morgon.

Uppdatering

Jag överlevde, det blev bara tre små stick. Jag är sjåpig , jag vet. Resten tas som medicin.

Nu får jag ta igen allt som inte blev gjort under lovet; montera ner julen och köra igång nya områden, så det blir bara sporadiska besök i bloggvärlden resten av den här veckan.

Ha en bra vecka allihop!

I morgon

är en annan dag, javisst!

I morgon är det den värsta dagen.

Sista dagen på ett lov ...

Elände

Först vad det älgar och nu...

Någon som har idéer kring vad vi kan göra åt detta elände?