Nu ska jag skärpa mig. Jag har så bråttom när jag skriver, att det blir pannkaka, bokstäver huller om buller, isärskrivningar och ....
Jag blir så less, för jag måste inte skynda.
Här på bloggen kan jag oftast korrigera, men i inläggen hos andra.
Det är snudd på pinsamt.
Nej
Det ÄR pinsamt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Samma här! Men jag tycker gott att vi kan se de egna inläggen i bloggen som det skrivna material det verkligen är. Där ska det vara rätt. Kommentarsdelen är lite mer som man pratar. Det blir fel men begripligt. Fast jag håller med om att det är ingen vacker syn när man särskriver eller missar bokstäver. Men det är ju trots allt lång väg till Katatrofen..
HAHA! Där satt den. Fast ofrivilligt. Katastrofen, förstås.
Jag håller med. Jag irriterar mig på att jag gör slarvfel ibland, men ställer ändå inga krav på mig att det ska vara perfekt svenska. Då blir det mindre personligt.
Jag brukar inte heller påpeka skrivfel hos andra, men konstigt nog får jag ofta nåt påpekande om jag slarvat bort en bokstav... som om jag inte FÅR göra fel bara för att jag sysslar med svenska språket.
Om nån skriver väldigt illa, då slutar jag följa den bloggen, men enstaka fel struntar jag fullkomligt i.
Och visst - kommentarerna är snabba som talspråk.
Oj, du skriver om mig...:-)
Skicka en kommentar