Mitt i livet, tänker för mycket enligt somliga och ständigt på jakt efter bra bilder.



12 oktober, 2008

Eftertänksamhet...

Jodå, det HAR varit en bra dag.

Det är inte bara små och stora barn som uppskattar alla nedfallna löv...

Här är en glad typ, som tokspringer av ren och skär glädje.

Nästan hemma

7 kommentarer:

Evas blogg sa...

Vad lycklig han (hon?) ser ut! Den vägen ser nästan ut som våran väg till stugan.

Lena sa...

Han är en sällsynt lycklig hund, verkar det som i alla fall.

Vi bor verkligen i skogskanten vid vägens slut.

Annika sa...

Vägen är så underbart vacker. Som jag nog sagt många ggr förr skulle jag gärna gå där...Just nu!!

Mildamakter sa...

Jag blir glad i hela figuren när jag ser bilden på din hund, vilken livsglädje :o)

Lena sa...

Annika: Just där vid hagen är det så fint.Jag brukar stanna en stund och bara njuta.
Milda: Han är ett glatt krutpaket, som kan göra den negative lite mer positiv. Enl. egen utsago springer han fortast i hela världen:)

Hedgren sa...

Nämen, hallå... Det här är ju en annan hund! Så härlig han är!

Kan du presentera vovvarna lite mer?

Lena sa...

Han i inlägget nedan är vår treåriga hane, kalld Grisen. Han pratar, grymtar ofta. Han är inte vår egen uppfödning, utan eg. Malmödotterns egen hund, men han är nog mest min:) Den mörka hanen i ett tidigare inlägg är svågerns sexåriga hane. Han bor hos ibland när svågern är på resa. Han importerades från Tyskland som valp.
Grisen är väldigt glad, men ouppfostrad och den mörka hanen är också en glad lax, men väldigt väluppfostrad. Tur är väl det för två slynglar är mer än vad jag orkar med.