Insåg i dag att man bör undvika skogen: Älglöss!
Så därför har jag cyklat en vända med unge I och Lejonkungen, ja två vändor då: Det är verkligen helt olika upplevelser.
I älskar att springa brevid cykeln: Vi kommer iväg i farlig fart och jag hoppas alltid att vi inte möter någon, för det vet sjutton hur jag ska hinna väja. Tempot mattas inte förrän efter någon kilometer och då hinner I upptäcka omvärlden; ödlor, katter och kvigor. Alla dessa djur bör helst examineras noga och handgripligt. Att ödlan försvinner ner i diket, katterna in i ladan och att kvigorna fullkomligt struntar i honom, har han föga förståelse för. Han stannar och väntar...så från att susat i väg i världens fart, så får jag övertala honom att fortsätta och då börjar det om i en hiskelig fart.
Lejonkungen är mer värdig, jämt tempo tills vi kommer till kvigorna - de svartvita vilddjuren. Där kommer han på sig och börjar smyga. Att smyga med cykel är inte att rekommendera. Tempo blir nästan noll och jag far i diket och missar taggtråden med en hårsmån.
Vi vänder hem igen.
Slutsats: Använd inte cykel när du ska undvika älglöss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Ja fy fasen.De älglössen kan ställa till det....
Ja, och där ser man vad man lär sig när man läser bloggar :-)
Jag som inte ens visste att det fanns sådana kryp, innan jag läste om dem hos Lilla B.
Nu är du snäll och tar det försiktigt i fortsättningen :)
Haha, mitt WV = hemaan
Inte jag heller, men löss... det kryper bara jag hör ordet.
men panter: kalla dem äljflugor istället. Det låter ju nästan som Eldflugor och plötsligen får kräkena ett skimmer över sig!
Älgflugor. Hur i helskotta fick jag till den andra stavningen.
Äljflugor ska tänka på saken...men flygfän är flygfän.
Skicka en kommentar