Gick en höstpromenad med två vilda hundar.
Behövde andas lite, ibland när man skriver och väger varje ord på guldvåg känns det som om hjärnan håller på att skrumpna.
Då behövs syre.
Det är inte helt lätt att fota med två hundar som gärna pussas,
Det är inte helt lätt att fota med två hundar som gärna pussas,
så fort man böjer sig ner och om jag försöker få dem på bild
så är de inte tillräckligt stilla samtidigt.
Här bakom svängen bor jag.
Det är ofta först på nära håll som nyanserna märks.
En del har mycken livskraft. Ser ni knoppen i bakgrunden?
Lite synd att mossans alla nyanser inte syns.
Ja, det regnade lite, men luften blir så härlig då.
Hemma igen.
10 kommentarer:
Jösses vad fint du har det runt ikring dig!
Härliga bilder ..., och nu finns du åter i länklistan ..-)
Tack.
Tackar! Jo, jag bor i en MYCKET vacker del av Skaraborg, men det gäller att höja blicken ibland,så att man hinner se det.
Vad FINT du bor! Vilken HÄRLIG stillhet bilderna förmedlar! Jag vill också gå ut och gå just den promenaden i just det vädret!
Vilken vacker promenad!
Så nydelige bilder : )
Annika, Amber och Julie: Tack, visst är hösten fin, det är den nog överallt, men bäst på promenaden var luften. Den vet jag inte om jag fångat på bilderna.
När jag ser de här bilderna saknar jag att bo på landet... Men så läser jag längre ner om mössen och då blir jag, åtminstone för en stund, botad.
Jag har bott på landet under kortare perioder i mitt liv, saknar vissa saker men inte mössen.
Vad fint du bor! När jag ser dina bilder fattar jag inte varför jag satt och ugglade i en trist förort till Stockholm i så många år. Det finns så många vackra platser runtom i landet.
Vilka vackra bilder och färger!Ibland ser man ju inte hur vackert det som är nära intill, verkligen är.
Skicka en kommentar