Klimat och massmedial påverkan igen - Jag lägger ut hela artikeln här. Den är lite svår att hitta.

Hämtat från Tidningen i Skolan:

Dagspress viktig kunskapskälla men svårt att förstå klimatfrågan För många är medierna den viktigaste källan för information och kunskap. Detta gäller i hög grad om vetenskap som man sällan möter på annat sätt efter att ha lämnat sin utbildning bakom sig. Därför är dagstidningar en av de viktigaste källorna för information om den globala uppvärmningen.
En undersökning har visat att nästan 40 procent av de tillfrågade var mycket eller ganska intresserade av att ta del av det som sägs och skrivs om växthuseffekt och klimatförändring i medierna. De brukade dessutom ofta eller ganska ofta tala om detta med vänner och bekanta.Naturvårdsverkets undersökning från 2005 visar att den svenska allmänheten har hög medvetenhet om global uppvärmning. Nästan 40 procent av allmänhetens kände till eller hade hört talas om växthuseffekten, och hela 97 procent av dessa trodde att den globala uppvärmningen nu eller i framtiden kommer att påverka dem som bor i Sverige. Betydligt färre hade goda kunskaper när det gällde att ange orsaker till vad som bidrar till den ökande växthuseffekten. Grupper av läsare stängs ute Men trots detta och trots frågans ständiga uppmärksamhet i medierna så finns det många människor som inte känner sig engagerat berörda. Kan denna inställning ha sin grund i mediernas sätt att rapportera? Detta undrade Maria Eliasson vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet och gjorde en D-uppsats om detta. Resultatet Den Globala Uppvärmningen - Förstår du vad jag menar? Dagspressen som källa till kunskap presenterades i juni 2006.Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i "svensk dagspress". Nu blev det (återigen) DN som i kraft av att vara landets största morgontidning fick vara underlag. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ analys av innehållet i texter som publicerats i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Resultatet får därmed anses vara just detta - en studie av DNs artiklar, dock välgjord och med mycken information och många aspekter.Av antalet texter att döma så är frågan ett väletablerat problem. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan stänga ute de läsare som inte redan är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare eftersom materialet upplevs som för svårt och komplext. "Långa frågor" publiceringsproblemOckså andra undersökningar har visat att nyhetsbevakningen av bland annat den globala uppvärmningen ofta saknar tillräckliga basfakta och sammanhang. I en studie av Carol L. Rogers (1999) intervjuades personer som fått läsa om den globala uppvärmningen i dagspressen. De hade problem med förståelsen av texterna. Detta kan förklaras med brister i innehållet t ex att bakgrundsfakta saknades om orsaker, bevis och effekter. Artiklarna förutsatte förkunskaper som respondenterna inte hade. Detta är ju ett problem med varje fråga som lever under lång tid. Ska man vid varje publicering upprepa faktarutor, basinformation etc?Studier inom området "Public Understanding of Science", har visat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar som relateras direkt till människors vardagsliv är viktiga för förståelsen. Men analysen av DN-texterna om den globala uppvärmningen visar att dessa nästan helt saknar vardagsrelevans och inte bjuder på konkreta förslag till åtgärder som hushållen och enskilda individer kan vidta. Även identifikationsskapande personvinklingar saknas. Händelser kontra förloppNyheter är i allmänhet händelsecentrerade vilket gör det lätt för en specifik händelse att passa in som nyhet i en tidning. Miljöfrågor har dock karaktär av långdragna förlopp i stället för konkreta händelser vilket gör dem svåra att passa in i den nyhetsjournalistiska formen. Mer närliggande miljöproblem, som t ex ett miljöfarligt industriutsläpp eller väl synliga oljeutsläpp i havet är alltså lättare att kommunicera än den globala uppvärmningens långsamma och osynliga process. Frågan om den globala uppvärmningen har i svensk dagspress (i detta fall DN) alltså behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs i studien mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde. Så är det därmed också lika ofta politiker som forskare/klimatexperter - med vardera 28 procent - som utgör källor i texterna. Miljöorganisationer angavs som källa i endast åtta procent av texterna och vanliga människor inte alls.En undersökning 1996 av medieforskaren Monika Djerf Pierre visade samma sak om televisionens nyhetssändningar: Att källor som politiker och forskare/experter var överrepresenterade i miljöinslagen. Vidare att miljöorganisationer och myndigheter inte haft den framträdande roll man kunnat förvänta inom miljöområdet. Liksom att för få vanliga människor får komma till tals.
BIRGITTA PAHLÉN
Källa: Maria Eliasson: Den Globala Uppvärmningen - Förstår du vad jag menar? Dagspressen som källa till kunskap. D-uppsats, Sociologiska institutionen, Påbyggnadsutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, Umeå universitet, juni 2006. http://www.umu.se/soc/