Brutalvaken

Ja, jag är vaken... vaknade av att 38 kilo livsglädje landade på mig.
NU är det verkligen dags att gå upp! Jag har väntat och väntat.
Jo, det kunde jag se... hallens skor och vantar var förflyttade, spridda över hela undervåningen.
Jag tycker att det kan var lite skönt att få ligga en stund och dra sig på åtminstone en morgon varje helg. Tänker på den stunden, då jag släpar mig ur sängen halv sex varje vardagsmorgon.
Till saken hör att hunden, I, redan varit ute en vända med husse, som sedan åkte iväg på ett hunduppdrag. Han, hunden alltså, är sällskapsjuk och hade dessutom spanat i några inkräktare ( läs rådjur) i vår trädgård. Jag ska väl ändå vara lite tacksam över att han inte tuggar i grejorna han släpar runt på och dessutom är det en fin morgon (= det regnar inte), så nu ger jag mig snart ut en sväng , för att sedan forsätta att rätta.

Och nej, Lilla B, jag är inte klar, det flyter hela tiden in nya alster som ska rättas, kommenteras och bedömas. Jag har sämsta ämneskombinatioen om man ser till rättningsmängden - svenska och so. Ligger man dessutom efter från början, så handlar det om en riktig insats så här på upploppssträckan. Jag är väl egentligen glad över att mina "ungar" är kreativa och skriver mycket (av något skiftande kvalité måste jag erkänna), dessutom kan jag ju också se, att de utvecklas.
Att det tar sån tid beror på mina sidoprojekt - portfolio, studiecirkel, fackligt arbete och städning.
Det blir fint hemma, när man måste rätta! (Jag har inte städat ugnen ...än.)

Ha en fin första advent!
Här skulle det finnas en fin bild, men datorn vill inte lägga in några kort just nu.


Förresten! Jag är nöjd med Beta - allt går snabbare. Det enda krångliga är jag måste logga in, innan jag skriver kommentarer och det glömmer jag allt som oftast.