Pausbild

Måste fokusera på jobbet, så jag stänger av datorn i några dagar...

Klicka gärna på bilden.

Uppdatering 30 maj

Alla nationella prov rättade! Ett tungt måste avklarat.

Det finns fler...

Tack för alla glada tillrop! De värmer.

31 maj

29 tyskprov avklarade, puh...

Blandat väder, tack!

Idag få det gärna regna här hemma. Jag väntade regn hela dagen igår och blott fem futtiga droppar blev det. Det är torrt, så vatten i en eller annan form behövs.
Om det sedan kunde låta bli att regna i Göteborg vore det toppen. Jag åker dit med drygt 40 elever. Vi ska lyssna på redovisningar av miljöprojekt. Det är några grupper ungdomar från hela världen som tävlar i något som kallas för Volvo Adventure. Vi är en del av publiken. Vi ska äta vår medhavda lunch ute, i Slottsskogen, så jag vill verkligen ha uppehåll!

Sitter här vid datorn och tittar ut. Fåglarna flyger kors och tvärs. Det är arbetssamt att vara fågelförälder... Jag har på denna korta stund sett kajor, duvor, koltrastar, blåmesar, talgoxar, bofinkar och svalor. Livet är rikt därute. Det brukar också passera en eller annan hare och alltid en råbock. Samma bock, han har bara ett horn. Honom ser vi ofta, känns om om han är bofast här. Hans revir kan inte vara särskilt stort.

Hoppas att detta blir en fin måndag. Vi kan behöva en bra start på denna hela arbetsvecka.
Har lite ångest, som alltid, när jag ska åka i väg med skolbarn. Nä, nu måste jag göra min matsäck.

Uppdatering
Vi lyssnade på 15 grupper med duktiga engagerande ungdomar, som verkligen kan vara förebilder, när det gäller miljöengagemang och kreativitet. Hoppas att något landade hos mina "ungar".

Genomsnitts...

Mors dag idag... hörde på radion att mammor i Sverige är mellan 14 och 107 år. Genomsnittsmamman är 55 år. Här menade de åldern, men det är egentligen ett konstigt ord genomsnittsmamman.
Vad mer är en genomsnittsmamma än 55 år och mamma? Förmodligen en hel massa saker till...

Intressant är också, om man som jag lyssnar på radio, att det framkommer att Mors dag tycks vara en viktigare dag än Fars dag. Då menar de tillfrågade inte kommersiellt utan känslomässigt. Så har jag aldrig tänkt, men så kanske det är ...

Den här sibiriska vallmon kommer varje år på samma plats, fel plats. Jag har inte frösått den. Den bara fanns där ett år och den får stå kvar, trots fel plats och egentligen färg också. Den trivs och är vacker. Det är nog så jag vill se livet; att alla får plats, oavsett sort, färg, tillhörighet osv.

Så ALLA tillönskas en sällsynt trevlig pingstdag!

Pingstafton

Denna dag har jag tillbringat ute i skogen, mycket luft och syre.

Känner mig rätt trött, men skönt trött.

Hundar har bedömts. Somliga träffade på spöken i skogen

och andra på en "Dumpe" som far upp.
Det gäller att hantera situationerna och
lösa dem så bra och snabbt som möjligt.

Förgätmigerna har snart blommat över och det är försommar,
precis som det ska vara i slutet av maj.


Imorgon lär det bli regn, så då fördjupar jag mig i mina måsten,
rättningshögarna.

Jag har förresten städat mitt skrivbord på jobbet.

Nu syns bordsytan igen.
Ett måste som är avklarat.

Pingst

Jaha...

Hänryckningens tid...


Jag tror jag struntar i det och
bara försöker klara av det som en alldeles vanlig helg.

I morgon är det mentaltest och exteriörbeskrivning för hela slanten.

Det är tur att det är hundar som ska beskrivas och inte jag...

tror inte att varken insida eller utsida tål någon närmare granskning just nu.

Solidaritet

Solidaritet är ett fint ord, åtminstone när det omsätts i handling.
Jag funderar mycket kring detta just nu. Hur tänker ni? Skulle vara intressant att veta.
Jag tror att det är sämre med solidariteten numera, men jag har kanske fel. Återkommer med fler tankar efter dagsverksdag nr 2 denna vecka ( fredag).

Så här förklaras det i NE:s ordbok:


solidaritet

solidarite´t subst. ~en
ORDLED: sol-id-ar-itet-en


1 känsla av samhörighet med och beredvillighet att stödja och hjälpa andra människor särsk. sådana som tillhör den egna gruppen {ebroderskap, sammanhållning}: solidaritetsaktion; ~en mellan de olika fackförbunden; ~ med de arbetslösa
HIST.: sedan 1849

Det återstår en del...

Visst vill jag upptäcka, uppleva och se mer, men det är ju det där med flygresor, klimatet och att ta sitt ansvar...

Hoppas, hoppas

på en lika bra sommar i år....

är trött på de kalla vindarna

Dagsverken

I dag/kväll har första delen av våra dagsveken avverkats. Kommunens låg- och mellanstadieskolor (jo, jag använder den beteckningen, det är liksom enklast) deltog i en talangjaktsfinal. Det dansades, mimades och spelades även på riktigt. Här nedan står några som redan såg ut som fullfjädrade rockstjärnor. Alla deltog med liv och lust.

Internationella Rådet står för arrangemanget och eleverna har i stort sett hand om det mesta.

Det fanns även några lönsamma kringaktiviter som bollkastning, pilkastning ( godispriser, mycket populärt) och lotterier. Jag vann en påse frallor. Inte illa. Hungriga kunde äta korv och bröd.

Förra årets netto denna kväll var drygt 3000 kronor och på fredag räknar vi med att våra äldre elever arbetar ihop 30 - 40 000 kronor. Pengar som kommer till nytta i Mocambique och Angola även i år.

Aha-upplevelse

Jag bor nästan mitt i ett vykort. Det står klart efter gårdagens cykeltur.
För de mer invigda är dessa bilder tagna mellan Trädgårdssjön och Skärvalången.
Andra intresserade kan läsa mer om Höjentorp - Drottningkullen här:
http://www.vastsverige.com/templates/product____6248.aspx?prodId=42728

Det är lätt att bli hemmablind.

Snyggt?

Läste i Aftonblurret i går... mina ögon föll på denna inredningsdetalj.

Det övergår mitt förstånd att någon firma producerar den.

Finns det någon som skulle vilja ha den hemma?

Hundar

Amber skrev i en kommentar här nedan om sin respekt för hundar. Jag förstår den, men respekten/rädslan går ofta att bota. Enklaste sättet om man bara är lite rädd är faktiskt att skaffa sig en valp och försäkra sig om plats på den lokala brukshundklubben.

Att forma och uppfostra en liten valp är en utmaning, som ger otroligt mycket tillbaka. Viktigt är dock, tycker jag, att inse att valpen är en hund, inte en liten människa.

Valparna här ska levereras v.22. De är inte våra. Jag kan tänka mig att vår nästa kull ligger minst ett år bort.

Söndag- igen

Ett rörigt söndagsinlägg, tankarna de far, huller om buller. Det kan bero på att jag inte druckit kaffe än.

På radion spelades nyss Johanssons Boogiewoogievals och alla minnen bara ramlar över mig. Den sjöng min pappa ofta och högt, när vi åkte bil på någon av alla de långa färder vi gjorde. Han gillade att sjunga min pappa. Jag tror att jag kan nästan hela texten fortfarande.

Även om jag vill vara en vidsynt person (se kommenater i förra inlägget), så är bristen på uthållighet markant. Jag arbetar riktigt bra, kanske allra bäst med piskan över ryggen ( hemskt uttryck egentligen), så det lär bli en sådan dag idag, men jag vill inte. Känner mig som ett bortskämt barn som stampar med foten och bara vill göra roliga saker; allra mest det som nu är omöjligt , som att åka till kusten. Ooo, vad jag grämer mig att jag inte åkte.
Äldsta dottern kom hem från sitt nattjobb för någon timma sedan och nu väntar jag på att nästa dotter ska dyka upp. Äldsta dottern arbetar jämt. Hon har fyra ställen där hon arbetar extra och att stå på inringning innebär arbete jämt och för mycket. Du kan ju inte säga nej, för då kanske de ringer någon annan, resonerar hon. Nu är hon fullbokad till i början av juni och lovat mig att bara arbeta normala arbetsdagar. Från femte juni och två veckor framåt ska det faktiskt också bli semester innan hennes sommarvikariat börjar. Visst blir det pengar men man ska ha ett liv också. När hon kom hem från Thailand meddelade hon att 2009, då ska hon börja läsa. Det är nästan så att jag ser framemot det.
Yngsta dottern har ett viktigt prov imorgon - islam, så vi får väl bolla några frågeställningar här under dagen. Jag kanske kan idka någon slags arbetsutbyte med henne, det är ju en tanke. Allra först tänker jag nog få med henne på en cykeltur, man tänker bättre med syre i hjärnan.

Vill inte hon, så vet jag en som blir glad för att följa med. Lillehunden, han är störst fysiskt sett och snart två år, älskar cyklar och sina leksaker. Han fick en ny i går. Den har han och vi noga koll på. Den förra försvann, ligger väl nedgrävd i någon hörn av trädgården. Det är knepigt hur dumt det blir. Han är en stor och säker schäfer, som vi klemar bort bara för att han är yngst. Hoppas att jag/vi inte gör så med barnen och barnbarnet.

Den här gamle mannen är en avbild av sin far. Han följer maken på de många timmarnas klippning gående bredvid eller efter gräsklipparen. Han går inte från gården och har ordentlig koll på vilka som kommer, inte så att han skäller, men han visar sig och säger tydligt Här bor jag. Vad vill du? Det är tryggt med en sådan hund. Den yngste kastar sig över besökarna, Vad kul att du kommer, ska vi leka? Det kanske blir hund av honom en dag ...

Kaffedags!

Ny dag - nya tag

Dagens ord : Fokusering

Det här inlägget fick jag göra om, kommentar- och länkmöjligheter försvann igen!

Håller tummarna.

Uppdatering kl.22.00

Så gick ännu en dag.

Fokuserad?

Njaa

En alldeles vanlig dag, då nästan inget hände

Att så högst vardagliga saker som
att handla,
laga mat,
plocka ur och i diskmaskinen (det mest trista som finns)
och hänga tvätt kan ta en hel dag.... ja, nästan då...

Gräsmattan är klippt och
vi har städat hundhuset också.
Det känns faktiskt bra.

(Jo, vi har hundhus med hundgårdar.
Där är hundarna när vi inte är hemma
och de lider inte.
Vill bara tala om det i förebyggande syfte..)


Bäst idag var att båda döttrarna åt middag hemma.
Det sker inte så ofta numera.

Näst bäst var att solen visade sig några timmar.

I morgon är en annan dag
och tur är väl det.


PS: Jag har bestämt mig för att strunta i att det ska regna igen.

HRMM???

Länk- och kommentarmöjligheter försvann i inlägget nedan och jag har inte gjort något alls!

Och här finns det igen... jag fattar inte något.

Hundtur i skogen ( klicka gärna på några av bilderna)

Det blev en skogstur i går i blötan och kylan.

Skogen är så grön i en nyans som bara finns på våren.
Mossan nedan skulle lika gärna kunna var höst.
I skogen tvekar jag inte, det luktar inte höst
Vi gick där på mjuka stigar,hunden och jag,
bland fågelkvitter, vingslag och dofter,
som bara hunden uppfattade.
Blött var det,
men är man hund är det inget bekymmer,
bara njutning.
Jag hoppas doften går ut ur bilden.
Idag blir det nog en eller två
cykelturer. En kortare med hund
och om vädret tillåter en längre
alldeles själv i egen takt.
Mojängen på cykeln kallas Springer.
Världens bästa uppfinning, nåja, men väldigt bra att ha
när man har en hund som bara älskar att springa brevid cykeln.
Han springer runt, runt och bara darrar av förväntan hela han.
Jag tar inte många tramptag den första kilometern

------------------------------------------------------------------------

Någon färd till kusten blir det inte. Känner att jag inte orkar köra så långt på så kort tid. Om solen visat sig idag på morgon, hade jag säkert känt annorlunda och redan varit på väg. Jag är väldigt beroende av ljus, det bara är så.

Det finns mycket att ta i uti med här hemma, så sysslolös kommer jag inte att vara. Undrar när jag kände mig sysslolös sist? Det kan jag inte ens komma ihåg. Mycket av det som ska göras är bara trista saker, så för att motivera mig får jag nog tänka ut några små belöningar på vägen.

Lättlurad? Ja visst!

Rundtur i regnet - ett varv runt huset.

Det regnar rätt bra, så utestunden i trädgården blev inte lång.

Gullvivorna har snart blommat över. Det går så fort.

Det är vackert med regn, på bild ...

Det skvalar rätt bra i stuprören.

Om det lättar lite blir det kanske en hundtur i skogen.

Som ett brev på posten...

Varför är det nästan alltid så? Så fort jag blir ledig, säckar jag ihop. Antingen är jag dödstrött, vill och orkar ingenting och börjar känna mig som människa först frampå söndageftermiddag eller så blir jag sjuk. Är det verkligen så eländigt ställt? Jag vill inte tro det, men jag kanske sticker huvudet i sanden.
Just nu regnar det mycket, väldigt mycket och det höjer inte humöret.
Jag letade efter en riktigt trist bild att illustrera detta inlägg med, men jag har inte fotograferat något tillräckligt eländigt...
Jag hade några små planer inför helgen, att arbeta lite trädgården, städa lite, rätta lite ( - så klart!) och att åka till kusten i två dagar. Det regnar, jag är förkyld och ingen vill följa med till kusten, just för att vädret är som det är....
Suck!
Det finns två sätt att tackla det hela, antingen resignerar jag och stannar hemma och inomhus, det finns många nödvändiga, men trista saker att lägga tid på som att städa...
eller så biter jag ihop , dricker många många koppar kaffe och följer mina ursprungliga planer. Det är bara det där med att åka 2x27 mil ensam, som känns som ett stort hinder.

Hrmm...jag tror jag börjar med trädgården, sen får vi se. Ska bara hitta mina regnkläder.

Ha det bra alla bloggvänner!
Regnet lär behövas, men var är värmen?

Veckans blomma

Denna klängväxt har jag fotograferat på ett Gunneboliknande högt stängelsen i Masaka i södra Uganda. Växten med de många blommorna täckte flera meter och färgintrycket var brandgult. Vi besökte VI-skogen och tittade på många olika sätt att odla och på många olika växter och träd. Just de här blommorna var lika vackra i knopp som utslagna. Som vanligt har jag ingen som helst aning om vad de heter.

Storslaget, men skrämmande

Visst blommar det mer i år?
Det skrämmer mig lite.
Jag tänker på klimatförändringarna,
men hoppas att det mesta går att förklara med naturlig variation.

Som av en händelse

Har återigen rättat lite grann och som av en händelse finns det något som knyter an till förra inlägget; en del av en skrivuppgift kopplad till boken Sandor slash Ida av Sara Kadefors.
Jag citerar här en elevs avslutning på uppgiften. Eleverna skulle också antingen välja en lämplig dikt eller skriva en själv. Den här elevens val av dikt passar bra på temat ensamhet.

"Jag tycker boken Sandor slash Ida är en läsvärd, djup och mycket bra bok, som ger otroligt bra inblick i hur en tonårings liv kan vara. Den handlar om kärlek, vänskap och om att hitta sig själv, att inte försöka vara någon annan. Boken är skriven på ett lite annorlunda sätt, som verkligen får läsaren att lära känna personerna och nästan uppleva händelserna själva ur boken. I början kan det vara lite svårt att följa med eftersom det hoppar mellan Sandor och Ida hela tiden, men det vänjer man sig vid efter bara några kapitel. Jag tror att det författaren vill säga med boken är att du ska stå för den du är och vad du tycker eller tänker. Boken är ytterst realistisk och får en att tänka till över hur en del ungdomar mår och försöka hjälpa till genom att var en trogen, förstående vän. Boken borde läsas av ungdomar men även av vuxna och föräldrar som kanske inte alltid förstår hur tonåringar har det i den perioden av livet."

Dikt
Den som har känt hur ensamheten slår,
han är för stolt att visa sina sår
och går där ensam genom alla år

Den som behöver människorna bäst
han fruktar också människorna mest
och går bland dem som en okänd gäst.

Anna Greta Wide

Om ensamhet

Varje år landar här en ensam trana för att äta i några dagar. Om det är samma trana år från år vet jag inte, men det tror jag. Den kommer alltid några veckor efter de andra. Den kommer också alltid ensam.

Ensam är ett tungt ord och ensamhet är, för mig, en svår och sorgsen känsla. Det är stor skillnad på att vara ensam och att vara själv. Att vara ensam är inte ett eget val, att vara själv är det i högre grad.

Man kan känna ett behov av att vara för sig själv och väljer då det ett tag, några timmar eller några dagar. Det kan vara skönt och alldeles nödvändigt att få vara själv, för att reda i sina tankar, slippa prata och komma till någon slags ro.

Jag tycker inte alls på något sätt att det är fel eller skamligt att vara ensam. Många vittnar om att de aktivt valt ensamheten.

Ensamhet är ändå en blå känsla och jag får riktigt ont i bröstet när jag träffar de ensamma barnen, de som upplever att ingen frågar efter dem. De finns, men är osynliga för så många. Naturligtvis finns de som vuxna också, men ser vi dem? Ser jag dem?

Sådana tankar får jag när jag ser en ensam trana.
Hur tänker ni?

Kan själv

Efter att jag har läst Max lampa minst tio gånger idag, så har vi nu kommit till kan självstadiet.

En liten, men rimlig gissning

I morgon och några dagar framöver kommer resultatet av eurovision song contest att diskuteras. Jag tycker mig redan märka tongångar ( där var jag vitsig) om för stor östdominans. De gamla vanliga gick det inte så bra för.
Jag förstår inte hur de diskutererar. Är det många länder (med många möjliga telefonröstare) från öst med, så är det väl högst rimligt att de röstar på musik som de tycker om/känner igen. Att höra argument som att nu måste tävlingen förändras för det går inte så bra för de gamla vanliga, läs väst, är generande. Tävlingen kanske ska eller bör förändras, men då av helt andra skäl.
Går det att tävla i musik förresten?

Nyrenoverat

Ägarna har äntligen tagit sitt ansvar

och renoverat.

Undrar bara om de inte är lite sent ute

när det gäller att hitta nya hyresgäster.

Glad i själen och lätt om hjärtat

Jag har idag besökt kyrkan för att vara med om när en av barnens kusiner konfirmerades.
Det var alltigenom en fin stund och jag blir särskilt glad när jag får sjunga gamla psalmer som jag kan och nya som är så vackra. Så tack Karin och "St.Per", utan er hade jag inte fått uppleva en fin stund.

Klorofyllmättat

Grått, regnet hänger i luften
ute växer det,
så att jag kan se förändringen från en dag till en annan
eller ja till och med från morgon till kväll
Gräset växer alldeles särskilt mycket

så
vi vet vad vi ska göra i eftermiddag, om det nu blir uppehåll,
klippa gräs
dryga 3000 kvadrat


eller ja

maken klipper

det är bäst att vara ärlig :)


Uppdaterat

Färdigklippt för den här gången

I kväll -Uppdaterat

Hamlet på Skara skolscen eller Valle vandring? Det är frågan.

Kikar jag ut, lutar det åt inomhusaktiviteter.



Uppdatering
Jag hade glömt hur lång en Hamletföreställning är...
och att stolarna på scenskolan ger en träsmak
snabbt
väldigt snabbt

men duktiga var de, skådespelarna
och Shakespeare är alltid Shakespeare.

Veckans träd

Sausage tree
Jo, så kallas de. Frukterna ser verkligen ut som falukorv.
Djuren äter dem gärna jästa.
Tänk att möta en giraff eller
en elefant som är lite på lyset.