Mot Sherwoodskogen!

Nu drar vi, äldsta dottern, jag och en hund härifrån, mot vår fristad här i världen. Mot den fria horisonten och havsluft. Jag känner hellre lukten av tång än av gödsel.
Efter ha arbetat på bra i trädgården i går så känns det helt OK att åka. Frön och plantor är sådda och satta. Har jag tur kommer det att blomma fem olika sorters riddarsporrar i min rabatt i sommar. Det handlar i mitt fall om tur, vill bara göra det tydligt. Oturen i mitt odlarliv stavas h u n d. Nu i år är rabatterna inhängnade och jag hoppas att det ska rädda det som räddas kan. Lite tveksam är jag dock, vill en schäfer gräva ner sina ben på ett visst ställe så är det inte mycket som hindrar. Staket runt rabatter är inte snyggt, men nödvändigt ett tag. Visserligen lämnar jag gräsmattan helt åt maken när jag åker, men" tröstar" mig med att det finns en gräsmatta i Halland också. Väderleksrapporten ser förhoppningsfull ut, sol och lagom varmt, vårvarmt inte sommar. Det känns bra.
Jag är helt säker på att jag inte kommer att bada i havet. Hur det blir med hunden återstår att se. Förra sommaren som valp, älskade han att plaska, han for som ett jehu i det långgrunda vatten längs med stranden. Det var ren och skär lycka.

När jag röjde klart i rabatten hittade jag faktiskt en tulpan, som överlevt rådjur och mig, så med denna sol önskar jag alla en riktigt trevlig Valborg! På återseende!