Ibland, läs ofta, har jag väldigt svårt att vara ledig. Jo, det är sant. När alla arbetar och jag är ensam hemma och har alltid tid i världen, då händer inget. Jag kan få en hel dag att gå, utan att jag gjort något av värde och det stör mig. Väldigt. ( Jag inte ens målat naglarna.)
Det känns som om jag går ner mig i ett slags seghet. Jag vill ingenting. Jag tror att jag strävar efter en slags känsla av att jag faktiskt uträttat något, så med dagen som gick är jag inte nöjd. Nya tag i morgon, ja, om några timmar då. Det kanske är det som är en del av hemligheten att komma i gång i tid på förmidagen. I dag, igår menar jag, segade jag fram till klockan två.
Då vid den tiden var det faktiskt uppehåll, så vi gick en sväng i skogen, hunden, kameran och jag. Det är inte helt lätt att fotografera med hund. Han är en riktig linslus och vill helst delta i processen. Försökte ta kort på några smultron.. de är numera mosade.
Väl hemma gjorde jag något, faktiskt! Middag... Jag tror inte på dem som glatt svänger ihop en middag på en kvart. Det går bara inte. Det är nog dags att göra en matsedel, annars kommer kosten här i huset bli väldigt enahanda. I morgon kommer systerdöttrarna hit på middag.
Lyckan är inte att vara framme. Lyckan är att vara på väg, lär Ingvar Kamprad ha sagt och det tål att tänka på. Kanske bättre att se sina små delmål, än att förtvivla över att inget händer. Hrmm, får se nu vad kan jag tänkas ha för delmål...
Och nej, jag ska inte skriva en lista... :)
7 kommentarer:
Alldeles på pricken!!
Jag kunde inte uttryckt det på annat sätt själv. Varteviga ord!
Det var faktiskt gott att läsa när man sitter och trögar sig och inget blir gjort. När tiden rinner väg bara.
Möjligen är det bra att gå ner i aktivitet efter att hjulen snurrat för fort. Men det är trist, tradigt och smått deprimernde.
De är lättare att göra nödvändiga insatser hemma när solen visar sig, tycker jag. Att få upp fart redan på förmiddagen. Regn och kyla leder tillen kopp kaffe till och en stund framför datorn. Och en kopp kaffe till och en.... osv.
Det är just under såna dagar som din själ vilar - din kropp vilar - och du blir som ny invärtes sen. Det är just den där totala avsaknaden av nåt-att-göra-stressen som ger den bästa vilan. Njut!
Det tog tid innan jag lärde mig att det är den bästa investering jag kan göra för mig själv - att inget göra. Bara låta tiden flyta.
Jag tror ju det är en mening med att vara seg också. Att släppa taget och bara vara. Falla för lusten att vara seg deg:)
Jag kan periodvis vara mycket seg.
Jag tänker mycket då.
Visst är det så att det behövs sega dagar för att varva ner, men det är lättare att sega när solen skiner. Faktiskt.
jag ser framemot att bli ny :) Började läsa lite idag, det känns sunt.
Men du var ju inte overksam en hel dag. En halv dag! Att sticka iväg på promenad och sedan laga middag är ju verkligen inte att sega. Det är lätt att blanda ihop att känna sig avslappnad och att känna sig seg. Om man inte är van att koppla av tycker man det känns konstigt.
Jo, så är det nog: Jag är ovan, tur att jag har många veckor att träna på :)
Du är inte ensam!
Precis så där är det ju.
Och jag gillar inte heller känslan av att jag inte har gjort något, fast jag egentligen verkligen vill lata mig.
Vilket jag också gör, men med ett sting av dåligt samvete...
Skicka en kommentar